Behörighet

För att bli antagen till högre utbildning krävs vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning. Många utbildningar kräver ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet. Det finns även möjlighet att bli behörig genom prövning av s.k. reell kompetens.

Grundläggande behörighet


Grundläggande behörighet har den som 
  1. Avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan
  2. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A
  3. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt engelska A och matematik A
  4. fått slutbetyg från ett nationellt/specialutformat program i gymnasieskolan och lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program eller slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Observera att betyget måste vara utfärdat före den 1 januari 2010.
  5. har ett slutbetyg från ett reducerat program, men som ändå uppfyller kraven i punkten 4 om betyget är utfärdat före den 1 januari 2010. Detsamma gäller för sökande med samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som motsvarar minst 90 procent av de kurser som krävs för ett slutbetyg
  6. har ett avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, har ett avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande och kunskaper i svenska och engelska motsvarande slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på gymnasial vuxenutbildning
  7. har en avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts samt har kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar lägst betyget godkänt i svenska kurs B/svenska som andraspråk kurs B, alternativt lägst betyg E i svenska/svenska som andraspråk 1, 2 och 3 samt godkänt i Engelska A/Engelska 5 och 6, och godkänt i Matematik kurs A/Matematik 1a, b eller c.
  8. fått intyg om grundläggande behörighet från folkhögskola
  9. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (så kallad reell kompetens).

Grundläggande behörighet (GY 2011)


Av beslutet om ny gymnasieskola framgår att kraven för grundläggande behörighet för högskolestudier ska överensstämma med kraven för gymnasieexamen på de studieförberedande programmen i gymnasieskolan.

Grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå har den som

  1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,
  2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan

För elever som har betyg från ett nationellt högskoleförberedande program i gymnasieskolan som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng ska högskoleförberedande examen utfärdas om eleven har godkända betyg om minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1-3, alternativt svenska som andraspråk 1-3), engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6), matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c), och gymnasiearbetet.

För elever som har betyg från ett nationellt yrkesförberedande program i gymnasieskolan som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng ska yrkesexamen utfärdas om eleven har godkända betyg om minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 100 gymnasiepoäng (svenska 1, alternativt svenska som andraspråk 1), engelska om sammanlagt 100 gymnasiepoäng (engelska 5), matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1a), och gymnasiearbetet.

Elever som gått ett yrkesprogram läser obligatoriskt bara 100 poäng i svenska/svenska som andraspråk och 100 poäng i engelska med två undantag. På Barn — och fritidsprogrammet läser eleverna obligatoriskt 200 poäng svenska (Svenska alternativt Svenska som andra språk kurs 1 och 2) och på Hotel- och turismprogrammet läser eleverna obligatoriskt 200 poäng engelska (kurs 5 och 6).  Elever som gått ett yrkesprogram ska erbjudas möjlighet att läsa ytterligare svenska/svenska som andraspråk och engelska så att de uppfyller kraven för grundläggande behörighet. Dessa elever kan komplettera inom vuxenutbildningen i ett senare skede för att få grundläggande behörighet och kommer då att prövas i grupp I (direktgrupp) när de söker till högskolan, trots denna komplettering.
 
En gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng I de godkända betygen måste ingå kurserna svenska 1-3, alternativt svenska som andraspråk 1-3, engelska 5-6, matematik 1b eller 1c, och gymnasiearbetet. Denna gymnasieexamen ska även innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan.

Till bilaga 3, skollagen (2010:800, nytt fönster) »

En gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste ingå kurserna svenska 1, alternativt svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a, och gymnasiearbetet. Denna gymnasieexamen ska även innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, samt betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng.

För att bli grundläggande behörig genom en yrkesexamen på gymnasial nivå från komvux krävs även godkänt betyg i kurserna svenska 2-3, alternativt svenska som andraspråk 2-3 och engelska 6.

Övergångsregler för grundläggande behörighet


De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet — punkterna 2 och 3 ovan —  fortsätter att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning före den 1 juli 2015. Sökande som före den 1 januari 2010 uppfyllde de dåvarande kraven för grundläggande behörighet kommer även i fortsättningen att vara behöriga. Det gäller även den som har ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och slutbetyg med reducerat program från gymnasieskolan.  Bestämmelserna i punkt 7 om Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska A och Matematik A gäller den som före den 1 juli 2013 uppfyller dessa krav. Om du är osäker på om du har grundläggande behörighet bör du vända dig till en studie- och yrkesvägledare i den kommun där du är bosatt.

Reducerat program


I gymnasieförordningen 8 kap. 4 § anges att gymnasieexamen inte får utfärdas om en elev följer ett reducerat program. Däremot kan en elev som gått ut med ett reducerat program och fått ett så kallat studiebevis i efterhand komplettera och därigenom kvalificera sig för en gymnasieexamen. En sådan elev konkurrerar i grupp II vid ansökan till högskolan.

En elev som fått ett slutbetyg från ett reducerat program efter den 31 december 2009 kan inte komplettera för att få ett fullständigt slutbetyg. Däremot kan en sådan elev komplettera för att få ett examensbevis. Detta är en följd av att det i övergångsbestämmelserna i förordningen om vuxenutbildning (2011:108), punkt 7 anges att examensbevis inte får utfärdas för den som har ett slutbetyg från ett fullständigt eller utökat nationellt program, vilket bör tolkas som att för den som har ett slutbetyg från ett reducerat program kan ett examensbevis utfärdas. Detta förutsätter naturligtvis att individen i fråga uppfyller kraven för examen.

Prövning


I punkt 8 i övergångsbestämmelserna i förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) anges följande: " Den som har påbörjat en kurs eller delkurs eller ett projektarbete före den 1 juli 2012 får genomgå prövning enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning enligt de kursplaner som gällde fram till utgången av juni 2012. Den som har påbörjat en kurs före den 1 juli 2012 får genomgå prövning enligt förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare enligt den kursplan som gällde fram till utgången av juni 2012. Sådana prövningar som avses i denna punkt får göras senast den 30 juni 2016."

Det innebär att den individ som läst någonting i den "gamla" gymnasieskolan eller inom den "gamla" vuxenutbildningen omfattas av möjligheten att pröva i gamla kurser. Man behöver inte ha påbörjat just den kurs man vill pröva i.

Särskild behörighet


För många utbildningar krävs ytterligare förkunskaper utöver grundläggande behörighet. För att vara behörig till en sådan utbildning ska man ha läst kurser som ger relevanta förkunskaper för just den utbildningen, och ha minst godkänt betyg i dem. Det kallas särskild behörighet.

Den särskilda behörigheten anges vanligtvis som områdesbehörighet. De gäller för utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Det finns 20 olika områdesbehörigheter. Områdesbehörigheterna består av behörighetskurser och meritkurser. De meritkurser som ingår i områdesbehörigheter kallas områdeskurser, men det finns även generella meritkurser som inte är kopplade till områdesbehörigheterna. Det är kurser i matematik, moderna språk och engelska.  Observera att sökande med gymnasieexamen inte får tillgodoräkna sig områdeskurser. För dessa sökande gäller istället särskilda regler om hur de får tillgodoräkna sig meritpoäng i matematik, moderna språk och engelska.

Läs mer om meritkurser under Meritvärdering »

Skillnad mellan yrkesutbildningar och andra utbildningar


Högskoleverket beslutar om vilka områdesbehörigheter som ska finnas. För utbildningar som leder till en yrkesexamen bestämmer Högskoleverket vilken områdesbehörighet som ska gälla. För vissa utbildningar finns flera områdesbehörigheter.
För kurser och program som inte leder till yrkesexamen väljer universiteten och högskolorna vilka områdesbehörigheter de vill använda.

Högskolorna kan själva påverka behörighetskraven


Lärosätena har möjligheter att anpassa behörighetskurserna inom områdesbehörigheterna. Om det finns särskilda skäl kan de besluta om undantag från något eller några av behörighetskraven. De kan också höja kraven, efter tillstånd från Högskoleverket. Det är därför viktigt att alltid kontrollera respektive lärosätes krav för en viss kurs eller ett visst program och inte bara informera sig om kraven i områdesbehörigheterna.

Lärosätena kan inte påverka områdeskurserna i områdesbehörigheterna, utan de kvarstår alltid som i föreskriften. Områdeskurserna i områdesbehörigheterna gäller alltså alltid när det krävs särskild behörighet för en utbildning även om lärosätet sänkt behörighetskraven.
Högskolor med enskild huvudman behöver inte använda områdesbehörigheter. Det gäller i första hand Chalmers, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm, men det är bara Handelshögskolan som kommer att avstå från att använda områdesbehörigheter. Den sökande bör vända sig direkt till Handelshögskolan för att få information om behörighet till högskolans utbildningar.

Särskild behörighet till andra kurser än nybörjarkurser


Det finns även kurser och program på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare. Då kan de särskilda behörighetskraven vara kunskaper från kurser i gymnasieskolan och en eller flera högskolekurser eller andra för utbildningen relevanta krav.

Läs mer i föreskrifterna


Om du vill veta vilka kurser som ingår i de olika områdesbehörigheterna, eller läsa reglerna mer detaljerat, se Högskoleverkets föreskrifter om områdesbehörigheter.

Nya områdesbehörigheter för lärarutbildningen


En ny lärarutbildning startade hösten 2011. Högskoleverket har tagit fram nya områdesbehörigheter för förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningen.

Högskoleverket har också tagit fram särskilda behörighetskrav för yrkeslärarutbildningen, i fråga om relevanta yrkeskunskaper. För att bedömningarna av de sökandes yrkeskunskaper i ett undervisningsämne ska bli likvärdiga uttrycks dessa i form av kunskapskriterier.

Läs mer om behörighetskrav för lärare »

Reell kompetens


En sökande kan räknas som behörig trots att han eller hon inte uppfyller de formella behörighetskraven. Detta kan ske om universitetet eller högskolan bedömer att den sökande kan tillgodogöra sig utbildningen med hjälp av tidigare kunskaper och erfarenheter. Den sökande anses då ha så kallad reell kompetens. Reell kompetens handlar bara om behörighet. Många sökande som förklarats behöriga genom reell kompetens saknar betygsmeritvärde och då kan det vara viktigt att göra högskoleprovet för att kunna delta i ett eventuellt urval.

SUHF har fastställt rekommendationer för hur högskolorna ska bedöma reell kompetens för grundläggande behörighet:

Se SUHF:s rekommendationer (nytt fönster) »

För ytterligare information om reell kompetens hänvisar vi till Högskolverkets rapport Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden.PDF

Senast uppdaterad: 2012-10-11
Kontaktperson: Leif Strandberg, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se