Begrepp och definitioner

Begreppsmanualen har uppdaterats under mars 2008 på grund av den nya examensstrukturen.

U

Begrepp Definition Kommentar Förekomst
Undervisningsform   Se Distributionsform  
Universitet Utbildningsanordnare för högre utbildning och forskning, vars huvudsakliga verksamhet regleras i HL och HF och med rätt att examinera i utbildning på forskarnivå inom alla vetenskapsområden. Därutöver skall lärosätet ha tilldelats rätten att använda benämningen universitet. Prop. 1996/97:5 s.219. Se Högskola. Universiteten förtecknas i bilaga 1 i högskole- förordningen. HF bilaga 1
Universitets- och högskoleregistret Centralt register över studenter vid universitet och högskolor, som administreras av SCB. Registret skall utgöra underlag för offentlig statistik över utbildningar vid landets universitet och högskolor. Universitets- och högskoleregistret behövs för uppföljning, utvärdering och information. SFS 1993:1153 3 kap.
Uppdragsforskning Forskning som utförs på uppdrag av en extern finansiär. I avtal regleras bl.a. uppdragsgivarens inflytande på verksamhetens planering och genomförande samt dispositionsrätten till forskningsresultaten. Förutom forskning kan uppdragen vara bl.a. tekniskt utvecklingsarbete och utredningar. SFS 1992:191 Regleringsbrev
Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning regleras i förordning (SFS 2002:760) om uppdragsutbildning och avser utbildning som anordnas mot avgift från annan än fysisk person. Uppdragsgivaren utser deltagarna i utbildningen. Uppdragsutbildning kan tillgodoräknas som utbildning på grund- och avancerad nivå förutsatt att villkoren i 6 § i förordning SFS 2002:760 uppfylls. I lärosätenas årsredovisningar skall uppdragsutbildning särredovisas. Uppdragsutbildning skall särskiljas från beställd utbildning (se d:o). SFS 2002:760 HF 1 kap. 10 § SFS 1992:191 Regleringsbrev
Uppdragsutbildning för fortbildning av lärare Uppdragsutbildning för fortbildning av lärare skall omfatta högst 30 alternativt 45 högskolepoäng, beroende på vilken nivå läraren undervisar på. Ingår I Lärarlyftet (se d:o). Utbildningen berättigar till statsbidrag och får anordnas av statliga lärosäten på Skolverkets uppdrag. Full kostnadstäckning gäller för avgiften. SFS 2007:223
Urvalsgrund för tillträde till högskoleutbildning Instrument för rangordning av sökande när inte alla behöriga sökande kan antas. Endast vissa urvalsgrunder är tillåtna enligt högskole- förordningen. Kompletterande föreskrifter utfärdas av Högskoleverket. HF 7 kap.10 § SFS 1993:1153 2 kap. 3 § H-SVFS 1996:22
Utbildningsanordnare Fysiska eller juridiska personer som anordnar utbildning. Högskoleutbildning anordnas dels av statliga universitet och högskolor (se d:o), dels av enskilda utbildnings- anordnare. Regeringen beslutar om tillstånd för enskilda utbildnings- anordnare att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning och utbildning på forskarnivå. Regleringsbrev SFS 1993:792
Utbildningsbakgrund för högskolans personal   Uppgift i SCB:s statistik över högskolans personal. Uppgiften hämtas från SCB:s register över befolkningens utbildning och anges enligt svensk utbildnings- nomenklatur (SUN). SFS 1993:1153 3 kap. 10 §
Utbildningsbakgrund för studerande Uppgift i universitets- och högskoleregistret om utbildningsbakgrund för studerande på grundnivå. Utbildningsbakgrund kan vara genomgången linje, program eller kurs i gymnasieskolan eller komvux-studier på gymnasial nivå. SFS 1993:1153 3 kap. 4 §
Utbildningsbidrag (Utbildning på forskarnivå) En form av studiefinansiering för utbildning på forskarnivå som innebär ett tidsbegränsat bidrag. Utbildningsbidrag får inte lämnas för längre tid än motsvarande heltid under två år och fem månader Senast när det återstår en utbildningstid motsvarande två års utbildning på heltid skall doktorand med utbildningsbidrag anställas som doktorand. HF 5 kap. 4 § SFS 1995:938
Utbildningsnivå - ISCED 97   Se ISCED 97  
Utbildningsnivå – SUN   Se SUN 2000  
Utbildningsområde Indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till utbildning på grund- och avancerad nivå. Förteckning över utbildnings- områden med förkortningar enligt Ladok: DA dansområdet DE designområdet FA farmaceutiska området HU humanistiska området ID idrottsliga området JU juridiska området KO konstområdet MM mediaområdet ME medicinska området MU musikområdet NA naturveten- skapliga området OD odontologiska området OP operaområdet SA samhällsveten- skapliga området TA teaterområdet TE tekniska området TL teologiska området LU undervisnings- området (avser utbildning inom det allmänna utbildnings- området samt övrig verksamhets- förlagd utbildning) VÅ vårdområdet ÖV övriga området (avser journalist- och bibliotekarie- utbildningar, praktisk-estetiska kurser i bl.a. lärarutbildning mot tidigare år samt utbildning vid Institutionen för reklam och PR vid Stockholms universitet). SFS 1993:1153 3 kap. 3 § Regleringsbrev
Utbildningsplan Dokument som beskriver och ger föreskrifter för visst utbildningsprogram i utbildning på grund- och avancerad nivå. För ämne inom utbildning på forskarnivå skall i stället finnas studieplan. HF 6 kap. 16 § och 17 §
Utbildningsprogram Utbildning på grund- och avancerad nivå som består av en kombination av kurser, som ett lärosäte själv fastställt. För utbildningsprogram skall det finnas utbildningsplan. HF 6 kap. 13 §, 16 § SFS 1993:1153 3 kap. 3 §
Utbytesprogram Internationellt utbyte av lärare eller studenter i avtalsreglerade former. Avser bl.a. EU:s utbytes-program, Nordplus och andra, mellan lärosäten avtalade, utbytesprogram.  
Utbytesstudent Student som deltar i ett formaliserat utbyte mellan lärosäten i Sverige och andra länder. En utbytesstudent kan vara antingen en student som kommer till Sverige eller en student som åker ut från Sverige.  
Utlandsförlagd utbildning Högskoleutbildning som ett svenskt lärosäte har förlagt utomlands, som bekostas av lärosätet, och för vilken lärosätet erhåller ersättning för såväl helårsstudent som helårsprestation. Avser således ej utbytesprogram. Regleringsbrev
Utlandsstudier Avser här studier utomlands för vilka studiemedel beviljats. Mäts via CSNs uppgifter om utbetalade studiemedel för studier utomlands. SFS 1993:1153 3 kap. 6 §
Utlandsstudier - ersättnings- berättigade Ersättning för helårsstudent (HST) erhålls för student som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier på utbytesprogram, vid utländskt universitet, motsvarande högst 80 poäng/120 högskolepoäng. Studenten skall före utlandsvistelsen ha fullgjort minst 40 poäng/60 högskolepoängs studier vid berört lärosäte. Ersättning för helårsprestation (HPR) utgår inte. Regleringsbrev
Utländsk bakgrund Personer som själva är utrikes födda eller som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I SCB:s rapporter om studenter med utländsk bakgrund (UF 19) räknas inte adoptivbarn som utrikes födda. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. Riktlinjer för hur personer med utländsk bakgrund bör redovisas i statistiken återfinns i ”Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik, Personer med utländsk bakgrund” (MIS 2002:3). Officiell högskolestatistik
Utländsk student Avser här utländsk student som kommit till Sverige för att studera och som är registrerad vid ett svenskt lärosäte. Synonymt med Inresande student. Här ingår både inresande studenter inom utbytesprogram och inresande studenter som kommer till Sverige på egen hand (Free mover). Utländska studenter avräknas inom takbeloppet. Officiell högskolestatistik
Utresande studenter Utresande studenter som deltar i ett utbytesprogram, som har en del av sin utbildning förlagd utomlands tex. poänggivande praktik eller som på eget initiativ läser hela eller delar av sin utbildning utomlands. I NU-statistik- databasen redovisas de studenter som bokförts som utresande vid svenskt lärosäte. För utresande studenter får lärosätena i viss utsträckning avräkna helårsstudenter, men inte helårs- prestationer. Se utlandsstudier – ersättnings- berättigade.  
Senast uppdaterad:
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se