Begrepp och definitioner

Begreppsmanualen har uppdaterats under mars 2008 på grund av den nya examensstrukturen.

S

Begrepp Definition Kommentar Förekomst
Siffervärde på betyg från gymnasieskolan   Se Meritvärdering.  
Självständigt arbete    Se Examensarbete.  
Social bakgrund Social bakgrund (socialt ursprung) definieras vanligen utifrån föräldrarnas yrke eller utbildning. För högskolenybörjare 2006/07 och ett antal år framåt kommer redovisning endast att göras utifrån föräldrarnas utbildningsnivå eftersom relevanta yrkesuppgifter saknas. Nu beskrivs således studentens (högskole-nybörjarens) sociala bak-grund som den högsta av faders/moders utbildning enligt SUN (svensk utbildningsnomenklatur). Uppgifterna om föräldrarnas utbildningsbakgrund hämtas från utbildningsregister. Officiell högskolestatistik
Sommarkurs  Kurs under sommaren, icke läsårstid, dvs. vanligen fr.o.m. månadsskiftet maj/juni t.o.m. månadsskiftet augusti/september.   Studera.nu NyA
Standard- behörighet Särskild behörighet till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan anges i en standard- behörighet. Se även Behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Fr.o.m. antagningen till hösten 2010 införs i stället områdesbehörigheter, se d:o. HF 7 kap. 8, 9 §§ HSVFS 1996:21
STARS - Study Abroad Report System STARS är ett system för att följa upp utbytesstudenter Systemet har utvecklats inom högskolan med stöd av Högskoleverket. Systemet innehåller både statistik och reseberättelser  
Statliga högskolor  De universitet och högskolor för vilka staten är huvudman.   HF bilaga 1
Student Individ som är antagen till och bedriver högskoleutbildning. Avser högskoleutbildning på såväl grundnivå och avancerad nivå som forskarnivå. HF 1 kap. 4 §
Studentutbyte/ studerande- utbyte Omfattningen av inresande eller utresande studenter som deltar i poängsatta utbytesprogram. Ett av flera mått som används för att belysa lärosätenas internationella kontakter. Högskole- verkets tekniska mallar NU-databasen
Studieavbrott Avbrott i påbörjade studier som ej avser ett studieuppehåll (se d:o) I resurstill- delningssammanhang skall de studenter som anmält studieavbrott inom tre veckor efter påbörjad kurs och som under tiden inte blivit godkända på något prov inte ingå i beräkningen av helårsstudenter i lärosätenas ekonomiska redovisning. Regleringsbrev
Studiebidrag   Se Studiemedel  
Studie- finansiering, utbildning på forskarnivå Doktorandens försörjning under utbildning på forskarnivå, såsom anställning som doktorand eller utbildningsbidrag. Även andra former av försörjning kan förekomma. Endast den som fakultets-nämnden bedömer har säker studiefinansiering under hela utbildningen kan antas till utbildning på forskarnivå. Se vidare Försörjningstyper i utbildning på forskarnivå. HF 7 kap. 36 §
Studie- finansiering, grundut. bildning   Se Studiemedel  
Studielån   Se Studiemedel  
Studiemedel  Ett statligt studiestöd för studerande i gymnasiala och eftergymnasiala studier, vilket i huvudsak avser uppehälle under studietiden. Studiemedel består av en bidragsdel och en lånedel. Studiestödsbeloppet är kopplat till basbeloppet. SFS 1999:1395 SFS 2000:655 SFS 1993:1153 3 kap. 6 § CSN
Studieplan, allmän (utbildning på forskarnivå) Dokument som beskriver och ger föreskrifter för utbildning på forskarnivå i ett ämne. Allmän studieplan skall finnas för varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå bedrivs (fakultetsnämnden beslutar om vilka). Se även Studieplan, individuell HF 6 kap. 34-35 §§
Studieplan, individuell (utbildning på forskarnivå)   Dokument som innehåller en tidsplan för doktorandens utbildning på forskarnivå, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Individuell studieplan - skall upprättas för varje doktorand och fastställas av fakultetsnämnden. Studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Se även Studieplan, allmän HF 6 kap. 36 §
Studieregister Dokumentation om behörighet, urvalsgrund, antagning, deltagande i utbildning och prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet samt examen. Varje lärosäte skall föra ett studieregister och där ange uppgifterna individuellt för varje student. Ladok är det studie-dokumentationssystem som används av de flesta lärosätena. SFS 1993:1153 2 kap.
Studieresultat   Se Avklarade högskolepoäng  
Studiestöd  Statligt finansiellt stöd till studerande för uppehälle under studietiden. Vanligast vid högskolestudier är studiemedel. Se Studiemedel. SFS 1999:1395 SFS 2000:655
Studietakt   Se Kurstakt  
Studietid i utbildning på forskarnivå – bruttostudietid Med bruttostudietid avses hela studietiden (med minst en procents aktivitet) för en doktorand.   Officiell högskolestatistik över utbildning på forskarnivå
Studietid i utbildning på forskarnivå – nettostudietid Med nettostudietid avses hela studietiden för en doktorand omräknat till heltid. Exempel: En doktorand har vid examen totalt 900 procents aktivitet, summerad per halvår. Det ger en nettostudietid på 9,0 heltidsterminer, dvs. fyra och ett halvt år. Se även Aktivitet Officiell högskolestatistik över utbildning på forskarnivå
Studieuppehåll  Tidsbegränsat uppehåll i studierna som anmälts till lärosätet av studenten. Skäl för medgivande att få återkomma till studierna efter bestämd tid kan vara sociala, medicinska eller andra t.ex. vård av barn, värnpliktstjänstgöring eller studentfackligt uppdrag. Ladok HSVFS 1999:1
SUN 2000 Svensk utbildnings- nomenklatur (SUN) är en kod för klassificering av utbildning. Koden består av en nivåmodul och en inriktningsmodul. SUN 2000 beskrivs i SCB Meddelanden i samordningsfrågor 2000:1 Exempel: Magisterexamen i engelska får nivåkod 546 5=eftergymnasial utbildning 2 år eller längre 4=minst fyra men ej fem år 6=generell utbildning vid universitet/högskola och inriktningskod 222b 2=humaniora och konst 22=humaniora 222=främmande språk 222b=engelska SUN 2000 är anpassad till den internationella utbildningsklassificeringen ISCED 97.  
SÄL, Särskild lärarutbildning (Yrkes-SÄL) Utbildningssatsning för att göra obehöriga lärare i gymnasiets yrkesämnen behöriga. Utbildningen sker på lägst halvtid, i kombination med arbete som lärare, och omfattar sammanlagt högst 90 högskolepoäng. (T.o.m. 31 dec 2009.) SFS 2005:568
Säljande högskola   Se Verkställande högskola  
Särskild behörighet till utbildning på forskarnivå   Se Behörighet till utbildning på forskarnivå  
Särskild behörighet till utbildning på grundnivå   Se Behörighet till utbildning på grundnivå  
Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå   Se Behörighet till utbildning på avancerad nivå  
Särskild teoretisk och praktisk utbildning Särskild teoretisk och praktisk utbildning (regleras i förordning) om 60 högskolepoäng som riktas mot invandrade akademiker med utländsk högskoleutbildning. S. k. Aspirantutbildning fanns tidigare som ett särskilt uppdrag. Numera skall särskild teoretisk och praktisk utbildning anordnas vid behov. Se också Kompletterande utbildning. SFS 1995:889
Särskilda åtaganden I regleringsbrevet angivna särskilda åtaganden för respektive universitet och högskola. Därtill anges på vilket sätt eventuell ersättning skall beräknas. Exempel på särskilda åtaganden är uppdrag att anordna utbildning i vissa ämnen, t.ex. vissa språk. Regleringsbrev
Särskilt organ för lärarutbildning Särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som knyter an till lärarutbildning. Vid universitet och högskolor med vetenskapsområde skall det särskilda organet också ha ansvar för utbildning på forskarnivå som knyter an till lärarutbildningen. Universitet och högskolor där lärarexamen får avläggas skall ha ett särskilt organ enligt definitionen. Se Fakultetsnämnd HL 2 kap. 5a §, 7 §
Sökande Individ som anmält sig till en eller flera högskoleutbildningar (kurser/program). Som mått på antal sökande används bl.a. - totalt antal individer som anmält sig till visst lärosäte/visst sökalternativ - antal individer som i första hand anmält sig till visst lärosäte/visst sökalternativ. Jämför Behörig sökande. Officiell högskolestatistik
Senast uppdaterad:
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se