
Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Istället har två nya myndigheter bildats, Universitets- och högskolerådet samt Universitetskanslersämbetet. Informationen på denna webbplats flyttas under våren över till respektive webbplats; www.uhr.se och www.uk-ambetet.se.
| Begrepp | Definition | Kommentar | Förekomst |
|---|---|---|---|
| Kandidatexamen | Generell examen på grundnivå, omfattande 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen. | Fullständiga fordringar för examen anges i högskole-förordningen, bilaga 2 eller SFS 1993:221 samt i förekommande fall i lokala examensförordningar. | HF bilaga 2 SLU-F |
| Klinisk assistent | Tidsbegränsad anställning endast för den som avlagt läkar- eller tandläkarexamen eller antas till eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicinskt vetenskapsområde. | En klinisk assistent skall arbeta inom klinisk utbildning och forskning.Tillhör kategorin Annan undervisande och forskande personal i personalstatistiken. | HF 5 kap. 8-12 §§ |
| Kommun där kurs huvudsakligen ges | Se Kursort | ||
| Kompletteringsgrupp | Urvalsgrupp där kompletteringar får tillgodoräknas i meritvärdet. Detta träder i kraft 2010. | I Bilaga 3 kallas kompletteringsgrupp för Grupp 2. Jämför Direktgrupp (Grupp 1). | HF bilaga 3, träder i kraft 1 jan 2010. |
| Kompletterande utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker | Utländska akademiker kan komplettera sin tidigare utbildning i avsikt att få en anställning och för att kunna möta specifika nationella krav inom vissa yrken. | Förutom den s.k. aspirantutbildningen (se Särskild teoretisk och praktisk utbildning) är flertalet av de kompletterande utbildningarna uppdragsutbildningar som köps av AMS. | Regleringsbrev |
| Konstnärliga examina | Konstnärlig högskoleexamen Konstnärlig kandidatexamen Konstnärlig magisterexamen Konstnärlig masterexamen | Fr.o.m. 2007 är konstnärliga examina en särskild kategori av examina i examensordningen. | HF bilaga 2 |
| Konstnärligt utvecklingsarbete | Konstnärligt utvecklingsarbete utgör (alternativt ingår i) verksamhetsgrenen forskning vid högskolor med konstnärlig utbildning. | En särskild nämnd med ansvar för det konstnärliga utvecklingsarbetet skall finnas inrättad vid lärosäten med konstnärlig utbildning. | HL 1 kap. 2, 4, §§ HF 3 kap. 6 § HF 4 kap. 3 § Regleringsbrev |
| Kurs | Den största enhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå som åsätts betyg och för vilken det finns en fastställd kursplan. | Även poänggivande praktik är kurs. Kurspaket är ej en kurs, utan flera. Kurser förekommer i praktiken även på forskarnivå, men är ej föreskrivna i förordning. | HF 6 kap. 13 §, 14 §, 15 § NyA |
| Kursbevis | Dokument som utvisar att viss student godkänts i kurs. | HF 6 kap. 20 § | |
| Kursens högskolepoäng- omfattning | Det antal högskolepoäng som kursen är åsatt i kursplan. | 1,5 högskolepoäng motsvarar en veckas heltidsstudier. | HF 6 kap. 15 § SFS 1993:1153 3 kap. 3 § |
| Kursens tidsperiod | Tid från kurstillfällets första till dess sista dag. | Används av CSN för beräkning av studietid. Grundas på uppgifter från lärosäte (start- och slutvecka) och student. | SFS 1999:1395 SFS 2000:655 Studiestöds- förordningen Ladok |
| Kursklassificering | Hänförande av kurs till ett eller flera utbildnings-områden för beräkning av ersättningar för helårs-studenter och helårs-prestationer eller till för annat ändamål fastställd klass, t.ex. finansieringsform, ämnes-grupp och fördjupning. | Andra indelningar av kurser i klasser förekommer, t.ex. för interna uppföljningsändamål. Lärosätet beslutar själv om kursklassificering. | SFS 1993:1153 3 kap 3 § |
| Kursomgång | Beteckning som används för att skilja kurstillfällen åt där de andra specifikationerna som krävs för att identifiera ett kurstillfälle är identiska. | Exempel: Biokemi C, 15 högskolepoäng, (fristående kurs, normal undervisningsform, dagtid, kurstakt 100 %, kursort högskoleorten, starttermin ht -07), ges med start både vid terminsstart och vid terminsmitt. | Ladok |
| Kursort | Den kommun/det land där huvuddelen av undervisningen sker eller, vid distansundervisning, huvuddelen av sammankomsterna sker. | Kommun är i de flesta fall högskoleorten. Kommun anges med läns- och kommunkod enligt SCB:s kodförteckning. Vid distansundervisning där studierna genomförs med lika antal sammankomster i flera kommuner eller utan sammankomster, skapas särskilda ”kommunkoder”. Utländska kursorter anges med en 2-ställig landskod enligt ISO-standard (ISO 3166-1:1997). | SFS 1993:1153 3 kap. 3 § Ladok NyA |
| Kurspaket | Se Kurstillfälle. | ||
| Kursplan | Obligatoriskt dokument som definierar och ger föreskrifter för kurs. | Kursplan fastställs av rektor eller på rektors delegation. Minimikrav på innehåll i kursplan föreskrivs i Högskoleförordningen. | HF 2 kap. 3 § HF 6 kap. 14 § |
| Kurstakt | Den takt med vilken utbildning vid visst kurstillfälle ges, t.ex. heltid eller deltid. | Kurstakten anges i procent av genomsnittlig högskolepoäng per vecka under hela kursperioden (1,5 högskolepoäng per vecka = 100 %). | SFS 1993:1153 3 kap. 3 § Ladok NyA |
| Kurstid | Tid på dygnet alternativt dagar under veckan då undervisning huvudsakligen sker. | Exempel: dag, kväll, veckoslut, blandad. | Ladok NyA |
| Kurstillfälle | Specifikation av visst antagnings- och/eller registreringsalternativ för kurs. Ett kurstillfälle definieras av kurs, kursens tidsperiod, starttermin, kurstakt, kursort, kurstid, undervisningsform, finansieringsform och kursomgång. | Kurs definieras av en kursplan. Vid specifikation av kurstillfälle i Ladok anges även hur kursens poäng fördelar sig mellan terminer. Flera kurstillfällen kan sammanföras till ett kurspaket i antagnings- sammanhang. | SFS 1993:1153 3 kap. 3 § Ladok NyA |
| KY, Kvalificerad yrkesutbildning | Eftergymnasial utbildningsform som bygger på nära samarbete mellan arbetslivet och olika utbildningsanordnare (gymnasieskola, komvux, universitet/högskola och utbildningsföretag). | Utbildningen finansieras av Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, som också fastställer utbildningsplanerna. En kvalificerad yrkesexamen omfattar normalt 80 KY-poäng. Kurserna i KY kan i undantagsfall tillgodoräknas inom högskolan, men det avgörs av respektive lärosäte. | SFS 2001:239 SFS 2001:1131 |
| Köpande högskola | Se Beställande högskola |