Begrepp och definitioner

Begreppsmanualen har uppdaterats under mars 2008 på grund av den nya examensstrukturen.

B

Begrepp Definition Kommentar Förekomst
Basårsutbildning Högst ettårig behörighetsgivande förutbildning som sammanknyts med viss högskoleutbildning på grundnivå. Från början var basårsstudier en behörighetsgivande utbildning för högskolestudier enbart inom naturvetenskap och teknik, men från år 2002 har lärosätena rätt att erbjuda basår som ansluter till andra utbildningar där antalet sökande är lägre än antalet platser. Utbildningen bedrivs i högskolornas regi men utgör inte högskoleutbildning. Basår utan knytning till viss högskoleutbildning finns vid kommunal vuxenutbildning. SFS 1992:819
Behörig sökande Sökande till viss utbildning som uppfyller villkoren avseende grundläggande behörighet och i förekommande fall särskild behörighet för tillträde till sökt utbildning. Till gruppen hänförs även de som medgivits undantag från visst eller vissa villkor. HF 7 kap. 2-3 §§
Behörighet till utbildning på grundnivå För att bli antagen till utbildning på grundnivå krävs att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Grundläggande behörighet: Av regeringen i högskole-förordningen fastställda generella behörighetsvillkor. Särskild behörighet: Av ett lärosäte uppställda krav på särskilda förkunskaper för tillträde till viss utbildning. Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighets- villkor. De flesta utbildningar har krav på särskild behörighet. Vissa föreskrifter fastställs av Högskoleverket. I fråga om utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan är de särskilda behörighets- kraven organiserade i ett system av standard- behörigheter (fr.o.m. hösten 2010 områdes- behörigheter, se områdes- behörighet) Högskoleverket meddelar föreskrifter om vilka standard- behörigheter/ områdes- behörigheter som finns, samt meddelar föreskrifter om vilken standard- behörighet/ områdes- behörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en yrkesexamen. Lärosätet bestämmer vilken standard- behörighet/ områdes- behörighet som skall gälla för övriga utbildningar. Annan verksamhet än utbildning kan utgöra grund för såväl grundläggande som särskild behörighet. SFS 1992:1434 4 kap. 1-2 §§ HF 7 kap. 1-4 §§ HSVFS 1996:21 och 22 HF 7 kap. 5-6 §§ HSVSF 1996:22 HF 7 kap. 8-11 § HSVFS 1996:21
Behörighet till utbildning på avancerad nivå För att bli antagen till utbildning på avancerad nivå krävs att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Grundläggande behörighet till program på avancerad nivå har den som har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet till kurser på avancerad nivå har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Särskild behörighet får avse kunskaper från en eller flera högskolekurser och andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. HF 7 kap. 28–30 §§ HF 7 kap. 31 §
Behörighet till utbildning på forskarnivå För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att sökanden har dels grundläggande, dels särskild behörighet. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet: Grundläggande behörighet har den som avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort utbildning om minst 240 högskolepoäng, varav 60 på avancerad nivå eller som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnd kan medge undantag. Särskild behörighet: Kraven på särskild behörighet föreskrivs av fakultetsnämnd och skall avse kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Kraven kan också avse särskild yrkeserfarenhet eller språkkunskaper. För att kunna antas till utbildning på forskarnivåen måste den sökande kunna erbjudas handledning och godtagbara studievillkor. Dessutom måste den studerandes studiefinansiering vara klar. HF 7 kap 35 § HF 7 kap. 39 § HF 7 kap. 40 §
Behörighetsgivande förutbildning   Se Basårsutbildning Högskoleverkets tekniska mallar
Behörighetsmodell Viss av Högskoleverket , i form av standardbehörigheter/ områdesbehörigheter, eller av ett lärosäte fastställd uppsättning av särskilda förkunskapskrav.   NyA
Beställande högskola Ett lärosäte som köper kurser av annat lärosäte för studenter som är antagna vid det egna lärosätet. Se Beställd utbildning  
Beställd utbildning Utbildning enligt avtal med annat svenskt lärosäte eller med ett annat utländskt lärosäte inom EU/EES, samt utbildning enligt avtal med annan svensk statlig finansiär. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga eller enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd. Kurser som säljs till universitet och högskolor, får endast erbjudas studenter som antagits hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. I beställd utbildning ingår också kvalificerad yrkesutbildning (KY) som ett lärosäte bedriver. I lärosätenas årsredovisningar skall beställd utbildning särredovisas. Regleringsbrev Officiell högskolestatistik över högskolans ekonomi SFS 2001:239 SFS 2001:1131
Betyg, gymnasieskolan   Beträffande betyg från gymnasieskolan, se författningar avseende skolområdet. Se utbildningsväsendets författningsböcker (UFB) del 1.
Betyg, högskolan Uttryck för bedömning av students prestationer på del av kurs eller kurs (motsv.) i högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå och på prov och avhandling i utbildning på forskarnivå. Endast betyg på hel kurs kan ingå i examen. Grund- och avancerad nivå : HF 6 kap 18 -19 §§ Forskarnivå :HF 6 kap. 39 § och 43 § SFS 1993:1153 2 kap. 2-3 §§
Betygspoäng   Se Meritvärdering och HF Bilaga 3.  
Betygsvärde   Se Meritvärdering och HF Bilaga 3.  
Bisyssla Varje syssla som bedrivs vid sidan av huvudanställningen och som inte kan hänföras till privatlivet. För statligt anställda är en bisyssla tillåten eller otillåten. De otillåtna bisysslorna delas in i förtroendeskadliga, konkurrerande eller arbetshindrande. Högskolelärare tillåts, i jämförelse med andra statligt anställda, i högre utsträckning att bedriva bisysslor inom anställningens ämnesområde. Bisysslorna skall då avse forskning eller utvecklingsarbete (FOU-bisysslor) och inte vara förtroendeskadliga. De skall hållas klart åtskilda från lärarens ordinarie arbete. Läraren är skyldig att underrätta lärosätet om alla bisysslor inom anställningens ämnesområde. Undervisning däremot, bedöms enligt LOA som en vanlig bisyssla. HL 3 kap. 7 §, HF 4 kap. 31-32 §§ , SFS 1994:260 7-7d§§, kollektivavtal (ALFA, Chefsavtalet och Läkaravtalet).
Biträdande lektor Tidsbegränsad läraranställning som kräver doktorsexamen eller motsvarande. Biträdande lektorer skall i huvudsak bedriva forskning. En biträdande lektor skall på begäran befordras till en anställning tills vidare om han eller hon har behörighet och bedöms som lämplig vid en prövning. (I personalstatistiken återfinns biträdande lektorer under lektor.) HF 4 kap. 1, 3, 8a, 13a, 30 §§
Biträdande professor   Avser endast lektor som erhöll ställning som biträdande professor före 1999-01-01. En lektor som visat särskild skicklighet, inom ramen för sin anställning som lektor, kunde ges ställning som biträdande professor. (I personalstatistiken återfinns biträdande professorer under lektor.) Övergångs bestämmelse till HF, SFS 1998:1003 punkt 4
Boendekommun Den kommun i vilken studenten är folkbokförd den 31 december ett visst år. Kan mätas t.ex. före studiernas påbörjande respektive efter examen. SFS 1993:1153 3 kap. 4 §
Bruttostudietid i utbildning på forskarnivå   Se Studietid i utbildning på forskarnivå – bruttostudietid. Officiell högskolestatistik över utbildning på forskarnivå
Budgetår   Sammanfaller fr.o.m. 1997 med kalenderåret.  
Senast uppdaterad:
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se