Skriv ut
Kvälls- och helgarbete är något de flesta lärarna i studien ägnar sig åt efter ordinarie arbetstid. I genomsnitt arbetar de cirka 54 timmar, vilket motsvarar en sjudagarsvecka. Slarv, kompromisser och stress är konsekvenser av den trängda situationen.
Efter sex år av kvalitetsutvärderingar då nästan 1 700 utbildningar granskades, initierade Högskoleverket en studie om lärarnas arbetssituation som ofta upplevs som pressad. Vid sidan av att delta i fokusgruppsintervjuer fick 200 lärare på elva institutioner vid sex olika universitet och högskolor föra detaljerad tidsdagbok under en vecka. Med kvälls- och helgarbete inräknat arbetar lärarna i genomsnitt motsvarande en sjudagarsvecka visade det sig.
De senare årens ansträngda ekonomi har lett till ett ökat antal undervisningstimmar och färre nyanställningar av lärare. Studentgrupperna som är större och mer heterogena än tidigare kräver mer föreberedelser, handledning och uppföljning. Samtidigt har byråkratin blivit krångligare — de administrativa sysslorna är fler sedan många högskolor rustat ner de administrerande funktionerna. Forskning, utvecklingsarbete och kompetensutveckling prioriteras ner. Institutionsledningarna, det vill säga lärarnas chefer, befinner sig i en om möjligt ännu mer pressad situation där administrativa uppgifter upptar en stor del av arbetstiden.
En konsekvens av lärarnas arbetssituation är att slarv och kompromisser arbetet blir oundvikligt. Som lärare tvingas man också dra ner på den individuella handledningen och tillgängligheten för studenterna. Undervisningsgrupperna blir större och självstudier vanligare. Bristen på egen forskning leder till att lärarna tappar kontakten med aktuell forskning inom sitt ämne. Som en följd av detta hotas forskningsanknytningen i utbildningen.
Ekonomi och krånglig byråkrati styr arbetet
De senare årens ansträngda ekonomi har lett till ett ökat antal undervisningstimmar och färre nyanställningar av lärare. Studentgrupperna som är större och mer heterogena än tidigare kräver mer föreberedelser, handledning och uppföljning. Samtidigt har byråkratin blivit krångligare — de administrativa sysslorna är fler sedan många högskolor rustat ner de administrerande funktionerna. Forskning, utvecklingsarbete och kompetensutveckling prioriteras ner. Institutionsledningarna, det vill säga lärarnas chefer, befinner sig i en om möjligt ännu mer pressad situation där administrativa uppgifter upptar en stor del av arbetstiden.
En konsekvens av lärarnas arbetssituation är att slarv och kompromisser arbetet blir oundvikligt. Som lärare tvingas man också dra ner på den individuella handledningen och tillgängligheten för studenterna. Undervisningsgrupperna blir större och självstudier vanligare. Bristen på egen forskning leder till att lärarna tappar kontakten med aktuell forskning inom sitt ämne. Som en följd av detta hotas forskningsanknytningen i utbildningen.
Mer information
Kontaktpersoner
Eva Åström, tfn: 08-563 086 02
E-post: fornamn.efternamn@hsv.se
Clas-Uno Frykholm, tfn: 08-563 086 26
E-post: fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: hsv@hsv.se
