Dekorationsbild

Jämställdhet i högskolan nr 5, 2012

25 oktober 2012

Den svenska högskolan fortfarande könsuppdelad och ojämställd


Under perioden 2011-2013 har Högskoleverket fått ansvar för att förvalta och koordinera det pågående arbetet kring projekten som finansierats med medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan. Nu när nära hälften av projekten har avrapporterats bekräftas bilden av att den svenska högskolan är könsuppdelad och ojämställd, det säger projektledaren Andrea Amft i en intervju i senaste numret av Högskoleverkets tidning Nyheter & Debatt. Hon menar också att det  är viktigt att ett aktivt jämställdhets- och förändringsarbete fortsätter på lärosätena efter projektets slut 2014.

Läs hela intervjun i Högskoleverkets tidning Nyheter & Debatt här »

Genusglasögonen har åkt på


Ett av de projekt som finansierats med medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) och som nyligen har avrapporterats till Högskoleverket är "Musik och Genus - röster om normer, hierarkier och förändring". Inom projektet har genusfrågor, normer och hierarkier diskuterats vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet.

– Kartläggningen visar hur våra normer ser ut och vilka våra styrkor och svagheter är. Det har lett till samtal om normkritiska perspektiv som även handlar om etnicitet och klass, vilket i sin tur har lett till samtal om övergripande kvalitet i utbildningen, säger projektledaren Karin Bengmark i en intervju som publicerats på Högskoleverkets webbplats för DJ-projekt.

Läs även hela intervjun om projektet Musik och genus här »
Ladda ner slutrapporten från projektet Musik och genus här »
Läs hela artikeln i Högskoleverkets tidning Nyheter & Debatt här »

Bilden av en forskare sitter i väggarna


En ny studie från Göteborgs universitet visar att idealbilden av en hängiven forskare som en man som lever för jobbet och låter familj och barn komma i andra hand kan försvåra för kvinnor att avancera inom akademin. Studien har finansierats med medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan och bestod av en kvantitativ kartläggning av könsfördelningen vid de naturvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga fakulteterna, och en kvalitativ intervjustudie av jämställdhet och normer vid naturvetenskapliga fakulteten.

Intervjudelen beskriver problemet med den rådande forskarnormen. Resultaten visar att många forskare eftersträvar en tillvaro där det professionella och privata livet är mer i balans. Men i en organisation där det finns en idealbild av den totalt hängivne forskaren, är det svårt att få acceptans för det sättet att se på sitt arbete. Dessutom finns det en bild av att kvinnor fortfarande ansvarar för hem och barn, vilket gör det svårt för både män och kvinnor som vill leva ett jämställt liv att göra karriär inom universitetet.

Läs även hela artikeln om projektet Jämställda fakulteter här »
Ladda ner slutrapporten från projektet Jämställda fakulteter här »

Särskild utredare utsett av regeringen


Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet.

Jämställdhetspolitiken har under lång tid fokuserat på kvinnor. Det har varit rätt. Nästa steg är att involvera killar och män. Syftet är att riva alla de hinder och normer som begränsar enskilda människors frihet och möjligheter i livet, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

Journalisten PM Nilsson har utsetts att vara särskild utredare. PM Nilsson har bland annat en bakgrund som chef för Expressens ledarredaktion, där han drev jämställdhet som en av de stora profilfrågorna, och som grundare av Newsmill.

Läs hela pressmeddelandet här »

Bristande jämställdhet i vetenskapliga tidskrifter


Två forskare vid Lunds universitet visar att en större andel män än kvinnor bjuds in för att skriva artiklar i två av de ledande vetenskapliga tidskrifterna, Nature och Science. Forskarna menar att kvinnorna på så sätt går miste om den karriärmöjlighet som det innebär att bli inbjuden som skribent till dessa tidskrifter.

Läs mer om lundaforskarnas kritik här »

NIKK återuppstår i ny form


Nordiskt institut för kunskap om kön, NIKK, var placerat vid Oslo universitet från 1995 till 2011 då det lades ned. Efter beslut i Nordiska ministerrådet återuppstår nu NIKK i början av 2013 som ett samarbetsorgan med placering vid Nationella sekretariatet för genusforskning på Göteborgs universitet.

Uppdraget för samarbetsorganet blir framför allt att samla in och förmedla nationell forskning, politik och praktik på jämställdhetsområdet ur ett nordiskt perspektiv. Just nu pågår rekryteringen av den personal som ska bemanna NIKK.

Läs mer om hur NIKK:s verksamhet kommer att utformas här »

Systematisk diskriminering av gravida och föräldralediga kvinnor


Män tjänar drygt 1 miljon kronor mer under ett yrkesverksamt liv. Förklaringen ligger i att kvinnor hamnar efter lönemässigt när de är gravida eller föräldralediga. Det visar diskrimineringsombudsmannens (DO) anmälningar från 2009–2012.

En röd tråd i anmälningarna till DO som rör graviditet och föräldraledighet är att kvinnor tar ut större delen av föräldraledigheten, vilket leder till att de inte får samma villkor i arbetslivet. DO vill därför se en mer individualiserad föräldraförsäkring för att komma åt denna obalans och på så vis bidra till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.  

Läs hela nyheten på DO:s hemsida här »

Mer autonomi – mindre jämställdhet?


Det norska Kunnskapsdepartementet (KD) har för avsikt att i fortsättningen hålla sina så kallade styrningsdialoger med universitet och högskolor vartannat år, istället för som tidigare varje år. På det viset avser KD öka autonomin inom den norska högskolesektorn. Det framkommer i en artikel som publicerats på webbplatsen för Ressursbank for likestilling i forskning.

– Även om KD fortsatt ställer krav på att lärosätena skall ha handlingsplaner för jämställdhet ser vi en ökad tendens att KD inte kommer att lägga sig i och menar att det är upp till lärosäten själva vad de vill göra. För oss är det viktigt att säga till politikerna att de måste upprätthålla sitt fokus på jämställdhetsarbetet. Det vore bekymmersamt om politikerna helt förlitade sig på att universiteten sköter detta, säger Linda Rustad från Komité for kjönsbalanse i forskning (Kif).

Vilka konsekvenser en ökad autonomi kan få för jämställdhetsarbetet vid lärosätena diskuterades också på den europeiska jämställdhetskonferensen som hölls i Bergen i slutet av augusti – 7th European Conference on Gender Equality in Higher Education: Gender Equality in a Changing Academic World. På konferensen lyftes erfarenheter från Sverige fram där en autonomireform inom högskolesektorn genomfördes 2011, men även exempel från andra europeiska länder togs upp.

Läs mer om debatten och intervjuer från den europeiska jämställdhetskonferensen här »

Norskt mentorprogram utvärderat


Utmaningen är känd från universitet över hela Europa; även om det finns många kvinnliga studenter och doktorander inom olika ämnen, sjunker andelen kvinnor snabbt när det gäller fast anställda inom högskolan. Universitetet i Oslo är inte något undantag med sina 42 procent kvinnor bland biträdande professorer och 25 procent kvinnor på professorsnivå (år 2010).

För att råda bot på problemet införde Oslo universitet 2002 ett mentorprogram. Programmet har gått ut på att en erfaren professor fått i uppgift att vara vägledare och samarbetspartner till en kvinnlig forskare med postdoktoral anställning. Målet har varit att stötta kvinnliga forskare i deras kompetens- och karriärutveckling och hjälpa dem över de hinder som ofta står i vägen för en fast forskartjänst.

Nu har mentorsprogrammet utvärderats och visat sig att fungera väl. Särskilt mötena med mentorer lyfts fram som något positivt, då postdoktorerna lär sig att hantera och organisera det dagliga arbetet på ett bättre sätt.

Läs hela rapporten Kjonn og karriere här »

Ny global jämställdhetsdatabas om utbildning


Den 26 september lanserades den interaktiva webbplatsen – Worldwide Inequality Database on Education (WIDE). Databasen ger användarna möjlighet att jämföra ojämlikheter som rör ekonomiska villkor, kön och geografiskt läge både mellan och inom länder med hjälp av indikatorer för utbildning. Från sajten kan du skapa och skriva ut kartor, diagram och tabeller.

Läs mer här »

Redaktör: Andrea Amft, tfn 08-563 086 88, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.

Senast uppdaterad: 2012-10-25
Kontaktperson: Andrea Amft, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se