Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Istället har två nya myndigheter bildats, Universitets- och högskolerådet samt Universitetskanslersämbetet. Informationen på denna webbplats flyttas under våren över till respektive webbplats; www.uhr.se och www.uk-ambetet.se.
Skriv ut
Jämställdhet i högskolan nr 1, 2012
6 februari 2012
-
Intervjuer från jämställdhetsprojekt på hsv.se
-
Kvinnor presterar bättre än män i högskolan
-
Manliga akademiker etablerar sig snabbare
-
Genusperspektiv saknas i EU:s kommande ramprogram
-
Skrivelse till regeringen om vikten av genusperspektiv
-
Norsk jämställdhetspris gick till Universitetet i Tromsö
-
Nolltillväxt när det gäller andelen kvinnliga forskare i Norge
-
Män och jämställdhet ett uppmärksammat tema i Danmark
Intervjuer från jämställdhetsprojekt på hsv.se
Från januari 2012 kommer Högskoleverket att regelbundet lyfta fram projekt som finansierats med medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ). En egen webbsida har skapats där intervjuer från utvalda jämställdhetsprojekt presenteras. På hemsidan finns också länkar till slutrapporter och annan information kring projekten. De första intervjuerna ligger nu ute. Denna gång presenteras projektet Storytelling som visar hur kvinnliga forskare och forskarstuderande missgynnas av subtila händelser i vardagen (Umeå universitet) och projektet Jämställdhetsperspektiv i handledarutbildningar som resulterat i rapporten Könsmedveten forskarhandledning (Uppsala universitet).
Delegationen, som hade som sin uppgift att främja jämställdhet i högskolan, avslutade sitt arbete den 31 december 2010. Efter det fick Högskoleverket i uppdrag av regeringen att ta emot slutredovisningarna från de delegationsfinansierade projekten. En viktig del av uppgiften är att sprida erfarenheterna av delegationens samlade projektverksamhet som utgörs av 37 jämställdhetsprojekt.
Kvinnor presterar bättre än män i högskolan
Oavsett ålder, studieform, distans- eller campusstudier, presterar kvinnor bättre än män i högskolan. Kvinnorna står även för högst examensfrekvens — också på mansdominerade utbildningar. Det visar ny statistik från Högskoleverket och SCB som nyligen publicerades i rapporten Universitet och högskolor: Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10.
Rapporten visar bland annat att examensfrekvensen på de större yrkesexamensprogrammen varierar kraftigt. På läkarutbildningen tog hela 90 procent av studenterna examen medan bara 33 procent av studenterna tog examen på utbildningarna till högskoleingenjör. Rapporten visar att kvinnor tar examen i högre utsträckning än män på nästan alla yrkesexamensprogram — även på de mansdominerade ingenjörsutbildningarna. När det gäller civilingenjörsprogrammet tog 59 procent av kvinnorna examen jämfört med 49 procent av männen.
Överlag visar rapporten att det finns en skillnad i prestationsgraden mellan kvinnor och män. Kvinnliga studenter tar högskolepoäng i högre grad än manliga studenter. I genomsnitt skiljer prestationsgraden 5 procent.
Läs hela pressmeddelandet här »
Ladda ner rapporten här »
Manliga akademiker etablerar sig snabbare
Högskoleverket har sedan 2003 analyserat hur väl högskolestudenter lyckas etablera sig på arbetsmarknaden ett och ett halvt år efter sin examen. Årets analys, Etableringen på arbetsmarknaden 2009, visar att över 78 procent av de 52 000 personer som tog examen från högskoleutbildning läsåret 2007/08 var etablerade på arbetsmarknaden 2009. Men hur snabbt de nyutexaminerade akademikerna fick jobb skiljde sig mellan könen och mellan olika utbildningsgrupper.
Andelen män som etablerade sig var drygt fyra procent högre än andelen kvinnor; 81,3 procent för män jämfört med 76,8 procent för kvinnor. För att analysera skillnaderna har kvinnors och mäns etablering jämförts under flera år för samma examensgrupper. I fyra examensgrupper har det varit en större skillnad — minst fyra procentenheter — mellan könen fyra år i följd. Störst skillnader till männens fördel finns bland dem med kandidatexamen i teknik, sjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeexamen. Den enda examensgruppen där kvinnorna har en högre etableringsgrad är kandidatexamen inom medicin/vård.
Läs mer på Högskoleverkets webbplats »
Ladda ner rapporten här »
Genusperspektiv saknas i EU:s kommande ramprogram
Europeiska kommissionens förslag till nytt ramprogram, Horisont 2020, saknar ett tydligt genusperspektiv. Det framgår av en artikel i senaste numret av nyhetsbrevet Genusperspektiv. Förslaget för Horisont 2020 är uppbyggt kring tre huvudområden; excellent forskning, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. I fortsättningen ska forskningen i högre utsträckning än hittills möta gemensamma samhällsutmaningar och stor vikt läggs vid innovation. Hur genusforskningen passar in i förslaget är oklart.
I det nuvarande, sjunde ramprogrammet, som gäller fram till årsskiftet 2014, ingår samhällsvetenskap och humaniora som ett sammanhållet tema. Enligt liggande förslag för Horisont 2020 ska hum/sam-forskning i fortsättningen integreras där det är lämpligt.
Läs hela artikeln i nyhetsbrevet Genusperspektiv här »
Skrivelse till regeringen om vikten av genusperspektiv
Enligt en artikel i nyhetsbrevet Genusperspektiv har Nationella sekretariatet för genusforskning skickat in en skrivelse till regeringen inför forsknings- och innovationspropositionen 2012. Enligt sekretariatets forskningssekreterare, Maria Edström, är det av största vikt att tillämpa genusperspektiv på de stora framtidsfrågorna som klimat, mänskliga rättigheter, våld och en åldrande befolkning. I skrivelsen betonas vikten av att öka jämställdheten i högskolan, att integrera genusperspektiv i forskning för att höja dess kvalitet, att utgå från ett innovationsbegrepp som inkluderar social innovation och att värna om grundforskningen, inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap.
Sekretariatet påpekar också i sin skrivelse, hur angeläget det är att dra nytta av den kunskap som skapats både internationellt och på europeisk nivå om de mekanismer som förhindrar genusskärpa i forskningen och jämställdhet i högskolan. I artikeln hänvisar forskningssekreteraren till GenSet, ett projekt finansierat inom EU:s sjunde ramprogram. Där har man tillsammans med ett stort antal vetenskapliga ledare i Europa tagit fram tretton specificerade och evidensbaserade punkter för att arbeta med lika rättigheter för kvinnor och män inom högskolan. Det är viktigt att integrera dessa punkter i svensk forskningspolitik.
Läs hela artikeln i nyhetsbrevet Genusperspektiv här »
Norsk jämställdhetspris gick till Universitetet i Tromsö
Den 17 januari 2012 tilldelades Universitetet i Tromsö (UiT) ett jämställdhetspris på två miljoner norska kronor. Priset instiftades av Kunnskapsdepartementet i Norge för att stimulera jämställdhetsarbetet vid universitet, högskolor och forskningsinstitut och för att uppnå en jämnare balans mellan könen inom högskolesektorn.
Det är Komité for kjønsbalanse i forskning (Kif-kommittén) som utlyser jämställdhetspriset, bedömer ansökningarna och föreslår vinnaren. I sin motivering säger Kif-kommittén att Universitetet i Tromsö på senare år utmärkt sig som en central aktör inom jämställdhetsarbetet i Norge. Kommittén lyfter särskilt fram UiT:s arbete med att öka könsbalansen på ledningsnivå inom universitetet. Idag innehas över 27 procent av ledande befattningar vid Universitetet i Tromsö av kvinnor, medan genomsnittet i Norge ligger på dryga 20 procent.
Trots en prissumma på två miljoner norska kronor var antalet sökande till jämställdhetspriset överraskande lågt och bara tre ansökningar lämnades in till Kif-kommittén för bedömning. Kommittén har därför varit angelägen om att säkerställa att årets vinnare uppfyller samma krav på kvalitet som tidigare.
Läs pressmeddelandet här »
Läs en längre artikel här »
Nolltillväxt när det gäller andelen kvinnliga forskare i Norge
Tillväxten av andelen kvinnor bland forskare stod helt still på universitet och högskolor i Norge under år 2009. Det visar färsk statistik om kvinnor i forskning utfört av Nordisk institut för studier av invasion, forskning och utbildning (NIFU). Den statistiska undersökningen visar också att andelen kvinnliga forskare på forskningsinstitut endast ökade med en procentenhet under samma tidsperiod.
Läs hela nyheten med statistiska uppgifter och tabeller här »
Män och jämställdhet ett uppmärksammat tema i Danmark
På KVINFO:s webbplats kan man just nu läsa mer om Män och jämställdhet. KVINFO brukar på sin webbplats sammanställa teman om sådana ämnen som för tillfället präglar samhällsdebatten i Danmark. Just nu handlar ett tema om maskulinitet. Där sammanställer KVINFO den nyaste kunskapen i ämnet. Bland annat ges en bild av den pågående samhällsdebatten i ämnet och ett inslag om dansk mansforskning i ett nordiskt perspektiv presenteras.
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.
Kontaktperson: Andrea Amft, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .