Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 9, 2012

9 mars 2012

Kvinnor får okonventionell utbildning i Indien


Barefoot College i Indien är en högskola som bara vänder sig till kvinnor. Utbildningen brukar vara mellan sex och nio månader, och erbjuds inom en rad områden. Till det speciella med Barefoot hör att man inte ger några examina. Utbildningen är dessutom gratis för studenterna, tack vare finansiering från staten, internationella organ, företag och andra sponsorer. De allra flesta deltagarna är fattiga och många är analfabeter. Barefoot startades av Sanjit Roy 1972. Han utsågs av Time Magazine till en av de 100 mest inflytelserika personerna år 2010, och inflytandet syns på flera sätt. Till exempel driver tidigare studenter mer än 800 kvällsskolor runtom i Indien. Barefoot College finns nu i 17 indiska delstater, och i 15 andra länder finns högskolor som haft Barefoot som förebild. Den indiska regeringen har också inrättat 28 stipendier för kvinnor från Afrika så att de kan komma till Barefoot och studera solenergi i sex månader.

En okonventionell utbildning av annat slag är det första virtuella laboratoriet för naturvetenskapliga och tekniska experiment som lanseras i Indien. Regeringen hoppas nå en halv miljon studenter med detta laboratorium. The Virtual Labs Project är baserat på iLabs, en modell som utvecklats vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA, för att ge studenten känslan av att faktiskt utföra laborationen. Det ska också vara möjligt för studenten att skicka in sina resultat och få dem utvärderade. Inte bara kostnader utan stora geografiska avstånd är utmaningar för den högre utbildningen och virtuell undervisning kan vara en lösning på sådana problem. Bristande tillgång till internet kan dock bli en begränsning.

Läs i The Australian om Barefoot College för kvinnor »

Läs i University World News om virtuella laboratorier »

Alla brittiska studenter bör få 10 veckors sommarpraktik


Ökade möjligheter till praktik under utbildningen för brittiska studenter och skatterabatt till företag som erbjuder sådan praktik. Det hör till förslagen från en ny utredning, the Review of Business-University Collaboration, som nyligen överlämnades till den brittiska regeringen. Där föreslås att alla studenter på grundutbildningsnivå ska få möjlighet att göra 10—12 veckors praktik under sommarferierna och att det ska vara en del i deras examen. Utredaren Sir Tim Wilson säger i en kommentar att “I think we're beginning to see internships being used as part of an extended interview process." Han kritiserar samtidigt det sätt som många brittiska företag nu använder när man väljer ut vilka arbetssökande som ska intervjuas. Enligt Sir Tim Wilson duger det inte längre att företagen väljer att intervjua enbart studenter från de högst rankade lärosätena och med de högsta betygen.

Utredningen rekommenderar att de företag som erbjuder betald praktik ska få statligt stöd i form av skatterabatt eller direkta statsbidrag. I de fall som praktiken är obetald bör studenterna få ersättning via de medel som nu avsätts för att bredda rekryteringen av studenter från studieovana miljöer. En sådan lösning krävs enligt utredningen för att erfarenhet från arbetslivet inte ska bli förbehållet studenter från mer välbeställda hem. För utbildningar av s.k. sandwich-modell, där ett års praktik i företag ingår, föreslår utredningen att studenterna maximalt ska betala 1 000 pund per läsår i studieavgift istället för det nu maximalt tillåtna 4 500 pund.

Läs i the Guardian om förslaget till praktik för alla brittiska studenter »

Tyskland har sju miljoner euro i oanvända stipendier


Bara 5 200 av planerade 9 500 tyska stipendier till särskilt begåvade studenter kunde delas ut det första året. Regeringen hade avsatt 14 miljoner euro (123 miljoner SEK) till stipendiemedel för 2011 och det nya stipendieprogrammet "Deutschlandstipendium" startade i februari samma år. Att så få stipendier kunde betalas ut innebar att ca 7 miljoner euro fördes tillbaka till statskassan. En talesman för oppositionen, Klaus Hageman (SPD), konstaterar att med tanke på att så många miljoner euro förblev oanvända och därmed återfördes till statskassan var det snarare finansministern som var den stora vinnaren på stipendiesatsningen, inte de begåvade studenterna.

Problemet med Deutschlandstipendium är att universitet och högskolor för varje stipendiat måste hitta en medfinansiär från den privata sektorn, som är villig att bidra med hälften av kostnaden. Eftersom studenterna erhåller 300 euro i månaden krävs medfinansiering på 150 euro per stipendium och månad. Det har visat sig vara ett problem, särskilt för högskolor som saknar goda kontakter i näringslivet eller till andra sponsorer. Ett exempel är delstaten Hamburg som bara kunde fördela 16 stipendier. Det kan jämföras med Bayern som fördelade närmare 800 stipendier. Problemen till trots är målsättningen för 2012 att utöka satsningen på Deutschlandstipendium till 36 miljoner euro. Det innebär att omkring 20 000 studenter skulle kunna få ett stipendium — om högskolorna lyckas hitta sponsorer.

Läs i SpiegelOnline om det nya tyska stipendieprogrammet (på tyska) »

Läs i SpiegelOnline om de oanvända stipendiemiljonerna (på tyska) »

Grekiska universitet i uppror mot neddragningar


Det finns ett hårt motstånd inom den grekiska högskolan mot de neddragningar som den ekonomiska krisen lett till. En särskild kommitté, bestående av akademiker från olika ämnesområden, har sammankallats av ledningen för Aristoteles-universitetet i Thessalonikki. Kommittén har lämnat över ett dokument till utbildningsministern, där de listat 47 problemområden. Bland dem finns nedläggning av institutioner, förkortning av studietid och risk för att stödet till studenterna försämras. Regeringen har svarat med ytterligare neddragningar, bland annat av löner. Antalet forskningscentrum kommer också att minskas kraftigt.

En särskild stridsfråga mellan regeringen och högskolan är nyordningen i fråga om styrning av landets lärosäten. Enligt nya regler ska lärosätenas budget i fortsättningen beslutas av en vald styrelse, istället för som tidigare av den akademiska senaten. Valet av styrelse, som i sin tur ska välja rektorer och andra högre akademiska ledare, har emellertid dragit ut på tiden. Högskolorna har varit sena med att ordna dessa val, och det har varit svårt att hitta kandidater till styrelserna. Där man försökt hålla val har de dessutom saboterats. Lärare och studenter, som motsätter sig regeringens politik, har ockuperat lokaler, slagit sönder valurnor och förhindrat röstningen. När det gått att genomföra valen, har det ibland varit med polisens hjälp. Några studenter har arresterats, men senare släppts.

Läs i University World News om protester mot grekisk åtstramningspolitik »

Mer samarbete positivt för USA:s 1:a-generationsstudenter


Den självständighet som amerikanska lärosäten förväntar sig av sina studenter passar inte för de nybörjare som kommer från studieovana hem. Det hävdas i en ny rapport som forskare från bl.a. Stanford står bakom. De påpekar att lärosätenas till synes oskyldiga uppmaning i sin information, att studenterna ska "hitta sina passioner" och "ta för sig", kan bidra till att de socioekonomiska klyftorna ökar. Forskarnas resultat visar nämligen att studenter från studieovana hem ofta har en bakgrund där samarbete och ömsesidigt beroende uppmuntras. Forskningsledaren, Nicole M. Stephens vid Northwestern University, säger om studenter från studieovana hem att “they experience more of a culture shock ... the experiences and norms can be different than what they´re used to." Det mer individualistiska fokus som de flesta lärosäten har ligger enligt forskarna främst i linje med de värderingar som finns i medel- och överklass.

En bakgrund till studien är att rekryteringen av studenter i USA har ökat kraftigt och att många nya studenter kommer från studieovana hem. Forskningen visar dock att dessa studenter tar färre poäng, får lägre betyg, hoppar av i större utsträckning och mer sällan än andra studenter deltar i aktiviteter vid sidan av studierna. Enligt forskarna kan förutsättningar för de aktuella studenter förbättras genom små förändringar i hur lärosätenas förväntningar presenteras för studenterna och hur undervisningen läggs upp.

Läs i Inside Higher Education om förväntningar på studenternas självständighet »

Nyheter i korthet


Juridikstudenter i USA stämmer sina lärosäten för vilseledande marknadsföring
Minst 75 studenter i USA som tagit juridisk examen stämmer nu sina gamla lärosäten för att de brutit sina löften. De f.d. studenterna hävdar att lärosätena i sin marknadsföring har överdrivit uppgifter om möjligheterna till anställning och framtida lönenivåer. Organisationen Law School Transparency menar att det handlar om konsumenters förväntningar, och påpekar att den genomsnittliga studieskulden för dem som läst juridik (vid en s.k. law-school) var 93 000 dollar (630 000 SEK).
Läs i Times Higher Education om f.d. juriststudenter som stämmer sina lärosäten »

Brittiska handelsministeriet vill sälja kunskap om högre utbildning
Det brittiska handelsministeriet söker samarbete med industri och högskola för att exportera landets kunnande inom högre utbildning. Storbritanniens styrka ligger inte bara i själva utbildningen, utan också i att bygga upp utbildningsprogram, utforma studiematerial m.m. Det är kunskaper som kan behövas i länder som snabbt vill utbilda sin befolkning. Den väntade omfattningen på verksamheten gör dock att regeringen inte klarar arbetet utan hjälp. Arbetet ska därför drivas genom konsortier där flera parter ingår.
Läs i nyhetsbrevet International Focus (sid. 2) om brittiska planer på att sälja utbildningskunskap »

Spanien skär ner sitt excellens-program
Den spanska regeringen minskar kraftigt sitt ekonomiska stöd till programmet Campus of Excellence som syftar till utveckling av landets högre utbildning. De anslag som fanns togs bort förra året och nu försvinner också utlovade lån på 74 miljoner euro (660 miljoner SEK). Två lärosäten får dock behålla lån på sammanlagt 1 miljon euro. Programmet lanserades 2008 för att stödja utveckling och förbättra kvaliteten genom projekt för excellens i forskning och utbildning samt tekniköverföring och samarbete med näringslivet.
Läs i University World News om indraget utvecklingsstöd i Spanien »

Strid i USA om skyldighet att lämna ut forskningsmaterial till Storbritannien
Den amerikanska regeringen kritiseras för att vilja lämna ut forskningsmaterial till det brittiska rättsväsendet. The Council of the American Sociological Association (ASA), en intresseorganisation för sociologer, är kritisk mot att Boston College ska tvingas lämna ut dokument med muntliga vittnesmål om våldet på Nordirland. De som intervjuats har fått löfte om anonymitet. När det brittiska rättsväsendet nu krävt att få se vittnesmålen är det ett ingrepp i forskares möjlighet att studera kontroversiella frågor, anser organisationen.
Läs på ASA:s webb-plats om kontroversen om den akademiska friheten »

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-03-09
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se