Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 8, 2012

2 mars 2012

Prognosfel ger stora ekonomiska problem för Tyskland


Prognosen över hur många studenter som kommer att påbörja högskolestudier i Tyskland de närmaste åren har visat sig vara grovt felaktig. Prognosen gjordes 2009 på uppdrag av utbildningsministrarna i de tyska delstaterna (via samarbetsorganet Kultusministerkonferenz). Nu har nya beräkningar gjorts och dessa visar att fram till år 2020 kommer antalet nybörjare årligen att vara 60 000—80 000 fler än man tidigare räknat med (totalt omkring 450 000 nybörjare per år). Sammantaget resulterar skillnaden mellan den tidigare prognosen och de nya beräkningarna i 750 000 fler studenter som börjar en högre utbildning fram till 2020. Det stora problemet är att den tidigare prognosens lägre värden ligger till grund för beslut som reglerar hur mycket pengar som ska gå till högskolor och universitet.

Enbart kostnaderna för de utbildningsplatser som nu måste tillkomma på bachelor-nivå beräknas uppgå till ca 9, 5 miljarder euro (84 miljarder SEK) fram till år 2020. Det säger vetenskapsministern från Baden-Württemberg, Theresia Bauer, till den tyska tidningen Die Zeit. Hon kräver nu att ekonomiska medel skjuts till från federal nivå. Delstaterna själva klara inte av att finansiera så många nya utbildningsplatser — även om de måste ta en del av kostnaderna. Vidare säger ministern att den prognos som förutspått att nybörjartalen minskar efter år 2015 också är fel. Miljöpartiet Die Grünen konstaterar att det myndigheterna antog skulle bli en tillfällig topp i antalet studenter, istället är en högplatå.

Läs i Spiegel Online om det ökade antalet studenter i Tyskland (på tyska) »

Stora skillnader i publicering på engelska inom Norden


Finska forskare publicerar sig på engelska i betydligt mindre utsträckning än forskare i de andra nordiska länderna. Det gäller särskilt inom samhällsvetenskaplig forskning. Enligt konsultföretaget Ramboll Management Consulting sätter finsk forskning också mindre avtryck i omvärlden. En orsak till att färre finska forskare publicerar sig på engelska kan vara den höga kostnaden för översättning till engelska. I Norge betalar universiteten normalt översättningskostnaden, vilket ökar sannolikheten att norsk forskning översätts och därmed sprids utanför landet. Sedan 1998 ger norska universitet dessutom en bonus till dem som publicerar sig på engelska. I Finland betalar forskaren ofta själv för översättningen. Enligt Anita Lehikoinen vid det finska utbildningsdepartementet kommer det att införas stöd för publicering på engelska.

Språkfrågan är dock inte okontroversiell i något av länderna. Det finns en oro för att det egna språket ska utarmas om det inte används inom forskningen. Till University World News säger Anita Lehikoinen: "We are a small country with a small language that nobody else speaks. If we don't take steps to preserve Finnish, then nobody else will". Birgit Brock-Utne vid Oslo universitet håller med: "If everything is in English, it means the lowering of our language because we stop creating academic concepts and the language deteriorates".

Läs i Times Higher Education om diskussionen om publicering på engelska »

Positiv särbehandling i fokus för amerikansk debatt


Positiv särbehandling vid antagning till högre utbildning kan bli förbjudet i USA. Högsta domstolen ska snart ta ställning till hur universitet och högskolor får gynna studenter från minoritetsgrupper, t.ex. personer med asiatiskt, afrikanskt eller latinamerikanskt ursprung. Målet som nu behandlas i domstolen gäller University of Texas at Austin. Där ger man idag visst företräde till studenter från minoritetsgrupper, utöver det s.k. 10-procentsprogrammet. Detta program garanterar plats till de 10 procent av eleverna i var och en av delstatens high schools som har bäst resultat. Kritikerna anser att eftersom många high schools har en segregerad elevgrupp räcker detta program för att skapa mångfald. Försvararna hävdar att även om viss mångfald kan åstadkommas med detta program, så kan hänsyn till ras och etnicitet skapa en högre grad av mångfald. Pastor Jesse Jackson säger i en intervju med Inside Higher Education att de som kritiserar positiv särbehandling “will give the impression that the black students are there because they have had an advantage". Verkligheten är, säger han, att “they were not there before because they were locked out. They had a disadvantage." Han förutspår också att debatten om positiv särbehandling kan leda till en fientlig inställning till minoritetsstudenter och dem som stödjer positiv särbehandling.

Läs i Inside Higher Education om positiv särbehandling i USA »

Humaniora och samhällsvetenskap uppmärksammas, men utbudet minskar


Humaniora och samhällskunskap måste ges en mer framträdande roll i europeisk forskning. Det gäller inte minst i Horizon 2020, EU:s forskningsprogram för perioden 2014—2020. Det har forskare framfört under senare tid, och vid ett möte i Bryssel nyligen tog EU:s forskningsministrar upp liknande tongångar. Forskningskommissionären Máire Geoghegan-Quinn framhöll att “The social sciences and humanities ... will be embedded as an integral part of all activities, working beyond ‘the silos of distinct discipline´." Också i Australien uppmärksammas rollen för humaniora och samhällsvetenskap. Det är landets regering som i ett diskussionsunderlag föreslår en tydligare roll för HASS — Humanities and Social Sciences. Regeringen vill “clearly signal the importance of HASS to research ... as well as the disciplines´ roles in engendering true cultural shifts for critical debates (e.g. climate change)".

De positiva signalerna om humanioras och samhällsvetenskapernas viktigare roll motsägs i vissa fall av verkligheten. I Storbritannien visar t.ex. en ny rapport, Choice Cuts: How Choice Has Declined in Higher Education, att utbudet av kurser och därmed studenternas valmöjligheter har minskat med mer än en fjärdedel under de senaste sex åren. En effekt av detta är att det i delar av Storbritannien numera finns mycket begränsade möjligheter att studera franska eller tyska. Sally Hunt, generalsekreterare i den fackliga organisationen the University and College Union, säger att "this report shows that while government rhetoric is all about the student as consumer, the curriculum has actually narrowed massively."

Läs i University World News om humaniora och samhällsvetenskap i Horizon 2020 »
Läs i The Australian om humaniora och samhällsvetenskap i Australiens forskningsprogram »
Läs i Times Higher Education om studenternas minskade valmöjligheter i Storbritannien »

USA och EU försöker göra lärarutbildningen attraktivare


Det finns en tydlig tendens i USA att vilja göra lärarutbildningen mer attraktiv genom att höja kraven för att antas. En parallell dras t.ex. till juristutbildningen som har hög status och lockar till sig duktigare studenter. I debatten pekar man på att det i flera länder med framgångsrika skolsystem, bl.a. Finland, är hård konkurrens till lärarutbildningen. Den amerikanska regeringen har föreslagit att 5 miljarder dollar (33 miljarder SEK) ska avsättas för att förbättra lärarutbildningen. Delstater och distrikt ska kunna söka anslag för projekt som kan öka effektiviteten i utbildningen. De amerikanska högskolor som utbildar lärare är mer kallsinniga. Där finns en oro för att studenter som skulle kunna bli bra lärare inte får chansen om kraven höjs. Det gäller inte minst äldre studenter som vill omskola sig, och minoritetsgrupper.

Även inom EU är lärarutbildningen i fokus. En ny rapport från EU-kommissionen, "Key Data on Education in Europe 2012", uppmärksammar bland mycket annat utbildningen till lärare i medlemsstaterna. Enligt rapporten minskar antalet blivande lärare samtidigt som många av de lärare som är verksamma snart går i pension. För att göra läraryrket mer attraktivt avser EU-kommissionen att ge en miljon lärare möjlighet att undervisa i ett annat land genom programmet Erasmus for All.
Läs i Inside Higher Education om det som görs i USA för att få bättre lärare »
Läs på EU-kommissionens webbplats om den nya nyckeltalsrapporten »

Nyheter i korthet


Norsk utbildning inom hälso- och socialsektorn ska moderniseras
Landets universitets- och högskoleutbildningar inom hälso- och socialsektorn behöver en väsentlig förnyelse. Utbildningar på alla nivåer behöver förbättras för att möta samhällets ökade krav inom välfärden. Det säger den norska regeringen i en skrivelse till Stortinget (Riksdagen). Regeringen anser att det finns ett stort behov av en bättre kunskapsgrund inom de aktuella utbildningarna, för att deras kvalitet ska kunna höjas. Därför vill man bl.a. satsa på praxisnära forskning inom ramen för ett nytt forskningsprogram.
Läs på den norska regeringens webbplats om välfärdsutbildningar i Norge »

Många vill etablera campus i Malaysia
Just nu finns det 25 ansökningar från utländska intressenter om att få etablera campus i Malaysia. Ansökningarna kommer från så vitt skilda länder som USA, Storbritannien, Schweiz, Kina, Indien och Nepal. Bakom ansökningarna står inte bara etablerade universitet i dessa länder, utan också investerare utan kopplingar till något universitet. Ministern för högre utbildning, Datuk Seri Mohd Khaled Nordin, ser Malaysias stabila ekonomi som en viktig orsak till det stora intresset för etableringar.
Läs i New Straits Times om intresset för att öppna campus i Malaysia »

Open University kan vara lösningen för Indien
Universitet som är öppna för alla kan vara en lösning på problemet att tillräckligt snabbt utbilda Indiens växande befolkning. Indira Gandhi National Open University är med sina 4 miljoner studenter världens största universitet. Studenterna kan befinna sig var som helst i landet om de kan nås med post, via radio eller över internet. Med studieavgifter så låga som motsvarande 200—250 SEK per år kan även studenter med mycket låga inkomsterdelta.
Läs på webbplatsen time.com om indisk högre utbildning »

Brott mot interna regler kan leda till böter för amerikanska studenter
Det är vanligt att amerikanska universitet bötfäller studenter som brutit mot de interna reglerna. Böterna kan också vara betydligt högre vid upprepade förseelser, vilket visat sig vara framgångsrikt för att förebygga regelbrotten. När Washington State University nyligen införde böter väckte det ändå uppståndelse. Orsaken var det sätt universitetet resonerat: ju värre regelbrott, desto högre böter. Ett allvarligare brott bör få större konsekvenser, oavsett om det uppstått en ekonomisk skada eller ej, anser universitetet.
Läs i Inside Higher Education om försöken att stävja regelbrott »

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-03-02
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se