Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 7, 2012

24 februari 2012

Sammanslagningar och samarbeten väntar lärosätena i Irland


Alla universitet och högskolor i Irland ska inom sex månader redovisa sina synpunkter på hur den högre utbildningen i landet ska utvecklas. Det är the Higher Education Authority (HEA) som begär synpunkterna inför beslut om strategi för de kommande 10—20 åren. Regeringen i Irland vill slå samman en rad mindre högskolor till tekniska universitet och bilda regionala kluster av universitet och högskolor. Syftet är att skapa mer samarbete mellan lärosätena. Förutom de organisatoriska förändringarna avser regeringen att förändra formerna för sektorns finansiering. Fördelningen av medel ska baseras på prestationer som mäts mot mål inom forskning och undervisning inklusive utbildning online, samt samverkan med såväl näringslivet som det övriga samhället.

Begäran om synpunkter från lärosätena har föregåtts av flera månaders samråd. Dessa har nu resulterat i tre dokument från HEA som ska utgöra underlag för lärosätenas svar till regeringen. Dokumenten behandlar det framtida högskolelandskapet, kriterier för lärosäten som vill utvecklas till tekniska universitet och riktlinjer för regionala kluster. I dokumenten ges detaljerad information om hur HEA bedömer att nu existerande lärosäten kan infogas i det kommande systemet. Förslagen från regeringen har fått ett försiktigt välkomnande, bl.a. från de högskolor som hoppas få bli omvandlade till tekniska universitet.

Läs på irishtimes.com om ny strategi för landets högre utbildning »

Vinstdrivande universitet liknas vid undervisningsfabriker


Amerikanska vinstdrivande universitet har mycket lite forskning. Det gäller i alla fall ett antal universitet som studerats av Quentin Hanley vid Nottingham Trent University. Ett exempel är University of Phoenix med bara 200 vetenskapliga publikationer sedan 1993, trots att universitetet har mer än 60 000 studenter på nivåer över grundutbildning (postgraduates). Det är ungefär vad man kan vänta sig av en enda, genomsnittlig forskare, hävdar Hanley och gör en jämförelse: "Calling an organisation with no meaningful scholarship a university is a bit like calling a muddy path through a forest a motorway." Lärarkostnaderna pressas genom att lärarna inte får tid till forskning och få forskningsaktiva vill arbeta under sådana förhållanden, anser Howard Hotson, professor vid University of Oxford. Enligt honom är låga kostnader grunden för de vinstdrivande universiteten.

En bakgrund till Hanleys undersökning är att vinstdrivande universitet är på väg att etablera sig i Storbritannien. Det första var BPP, som liksom det amerikanska University of Phoenix ägs av Apollo Group. En talesperson för Apollo Group bemöter kritiken genom att hänvisa till att University of Phoenix har varit först med många undervisningsmetoder, t.ex. e-böcker, som nu anses som föredömliga. En talesperson för ett annat vinstdrivande universitet, Kaplan University, hänvisar till "a strong focus on teaching quality".

Läs i Times Higher Education om kritiken mot vinstdrivande universitet »

Tvivelaktig kvalitet i internationaliserad utbildning


En granskning av Dickinson State University (DSU) har avslöjat oegentligheter i hanteringen av examina till utländska studenter. Hundratals studenter, framför allt från Kina, har fått examen trots att de inte uppfyllt kraven. Listan över förseelser som universitetet gjort sig skyldigt till omfattar också att lova blivande studenter mer än det funnits täckning för, att ta emot studenter utan handlingar som styrker deras meriter och att förfalska utdrag ur betygsregister. Skandalen har också riktat uppmärksamhet mot de ombud som får betalt för att rekrytera studenter utomlands åt amerikanska lärosäten.

Bara ett par dagar efter avslöjandena om DSU publicerades en artikel i New York Times om ett samarbete mellan Empire State College (ESC) i New York och ett universitet i Tirana, Albanien. Enligt artikeln kan de albanska studenterna få en examen från ESC mot extra betalning. En företrädare för ESC hävdar att de ställer samma krav på de kurser som ges i Albanien men enligt tidningsartikeln är lärarkompetensen lägre än vid ett amerikanskt lärosäte. Det rör sig inte om ett olagligt förfarande men väcker frågor om kvalitet i utbildning och om vem som säkrar kvaliteten. “No state college oversight agency or accrediting body in the U.S. is really prepared to evaluate these kinds of agreements," säger Alan Contreras, tidigare verksam vid the Oregon Office of Degree Authorization. “And I don´t mean to dump on accreditors; the fact is states can´t handle this kind of thing either."

Läs i Inside Higher Education om internationaliseringens effekt på utbildningskvaliteten »

Universitet i Oslo vill skärpa prestationskraven på studenterna


Ledningen för universitetet i Oslo (UiO) vill kunna stänga av studenter som presterar för få poäng. Förslaget är att det ska krävas att studenterna klarar av minst 20 poäng per termin, av nominellt 30 poäng. En konsekvens kan enligt Norsk studentorganisasjon (NSO) bli att studenter mister sin studierätt om de misslyckas på en enstaka tentamen. Bakgrunden till förslaget om krav på s.k. studieprogression är att det under år 2010 var drygt 35 procent av dem som studerade på bachelornivå som klarade av mindre är 20 poäng per termin. Detta motsvarar enligt studenttidningen Universitas ungefär 4 700 studenter vid UiO. Förslaget till nya krav på progression i studierna kommer från universitetets studieavdelning och beslut om eventuellt genomförande ska tas inom kort.

Studenternas reaktion på förslaget har varit kraftiga: "Endringene er rett og slett skremmende" säger Kim Kantartardjiev, ordförande i NSO. Andra företrädare för studenterna säger att bestraffningar är fel väg att gå. Istället behövs bättre uppföljning och vägledning för studenterna. Studiedirektør Monica Bakken vid UiO anser enligt Universitas att studenter som söker till heltidsstudier rimligen bör ha ambitionen att studera på heltid. Hon säger dock att "Vi vil fremdeles ta høyde for et visst behov for fleksibilitet i de generelle reglene. I tillegg må det gis rom for individuelle tilpasninger for studenter som har særskilte behov".

Läs i studenttidningen Universitas om norska krav på studieprogression »

Bayern försvårar för fuskande doktorer


Den tyska delstaten Bayern planerar att införa en nyordning vid promotion av doktorer. Planerna kommer ett år efter skandalen kring dåvarande försvarsminister Karl-Theodor zu Guttenberg och flera andra liknande skandaler. Guttenberg anklagades för att ha plagierat stora delar av innehållet till sin doktorsavhandling. Om den nya promotionsordningen blir verklighet innebär det att doktorander vid alla universitet i Bayern i fortsättningen måste avlägga en ed om att man inte fuskat eller plagierat andras arbeten. Den som ljuger kan räkna med rättsliga påföljder.

Som stöd för nyordningen kommer det också att finnas tydliga definitioner för vad ovetenskapligt beteende och bedrägeri betyder i dessa sammanhang. Dessutom ska i framtiden alla avhandlingar förutom på papper även lämnas in i en elektronisk version för att underlätta jämförelser med andra texter på webben. Och Bayern är inte ensam om att vilja strama åt regelverket för att råda bukt på fuskandet med doktorstitlar. Delstaten Baden-Württemberg rekommenderar alla sina universitetsrektorer att också överväga att införa krav på juridiskt bindande intyg i samband med promotioner.

Läs i Spiegel Online om nyordning för promotioner i Tyskland (på tyska) »

Nyheter i korthet


Regeringen i Tjeckien inskränker universitetens frihet
Den tjeckiska regeringen vill begränsa den kollegiala styrningen av landets universitet. Därför föreslår regeringen att universitetsstyrelser med externa representanter införs och att akademikernas roll begränsas. Dessutom ska studenternas inflytande bli mindre. Såväl studenter som lärare och rektorer protesterar mot förslagen, vars bakgrund bl.a. är behovet av fler platser på universiteten. Nu har bara 18 procent av befolkningen 25—34 år en högre utbildning mot OECD:s genomsnitt på 35 procent.

Läs i University World News om förändringar för de tjeckiska universiteten »

Studenter i Indonesien måste publicera artiklar
Från och med augusti i år måste alla studenter som tar examen i Indonesien publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Det betyder att ca 800 000 studenter som varje år tar examen inom grundutbildningen måste publicera sig i någon av landets ca 2 000 tidskrifter. Studenter på masternivå måste publicera i en ackrediterad tidskrift och doktorander måste publicera i en ackrediterad internationell tidskrift. Utbildningsministern motiverar beslutet med att “graduates must possess the ability to write scientifically".

Läs i University World News om publiceringskravet i Indonesien »

Universitetsstatus på Västbanken upprör forskare i Israel
Ett stort antal ledande forskare i Israel protesterar mot att Ariel University Center of Samaria kan få status som universitet. Centrumet, som ligger på Västbanken, ses som en del av Israels bosättningspolitik. Forskarna anser att det strider mot principen att "democracy is the air and soul of academia". Centrumets ledare, professor Dan Meyerstein, invänder att geografisk placering inte kan avgöra universitetsstatus. Centrumet bör i stället bedömas utifrån antalet forskare och vetenskapliga publikationer.

Läs i nättidningen Haaretz om protesterna mot Ariel Center »

Mer prestationsbaserad ersättning till amerikanska lärosäten
Prestationsersättning till högskolor och universitet kommer att bli vanligare i USA. President Obama talar om ekonomiska konsekvenser för lärosäten som inte sköter sig, och en rad stater har infört, eller är på väg att införa, prestationsersättning. Det finns invändningar, som att det kan leda till att studenter godkänns för lättvindigt. Försök med prestationsersättningar har gjorts tidigare i ett stort antal delstater. Garrison Walters, chef för Higher education in South Carolinavar påpekar att de ofta varit framgångsrika.

Läs i Times Higher Education om prestationsersättning »

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-02-24
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se