Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 5, 2012

10 februari 2012

Lärarutbildningen i USA missar den praktiska delen


Mer än 60 procent av blivande lärare i USA känner sig dåligt förberedda för sitt första jobb. Det visar en undersökning från det amerikanska utbildningsdepartementet. Francesca Forzani som är biträdande chef för TeachingWorks, ett nytt utvecklingsprogram vid University of Michigan, konstaterar att lärarutbildarna gör ett bra jobb när det gäller de mer teoretiska utbildningsinslagen. De praktiska frågorna behandlas emellertid alldeles för lite. Många lärarstudenter får t.ex. inte lära sig hur de ska leda en lektion eller hantera en diskussion med föräldrar. Deborah Ball, chef för TeachingWorks, anser för sin del att tanken att lärare kan lära på jobbet är föråldrad och närmast farlig: "People think teaching is an easy thing ... People haven´t tended to think kids are as at risk when teachers are underprepared."
 
TeachingWorks har fått stöd av både the American Association of Colleges for Teacher Education och the National Council for Accreditation of Teacher Education. Tanken bakom TeachingWorks är att lärarutbildningen ska ges ett innehåll i linje med andra professionsutbildningar. Det ska man åstadkomma genom att lyfta fram sådana grundläggande yrkesmässiga mål som nuvarande kursplaner ofta glider förbi. Inom projektets ram ska resurser samlas som lärarutbildare kan utnyttja för att behandla dessa frågor i sin undervisning. Eftersom lärarutbildningen skiljer sig åt mellan de amerikanska delstaterna ska den samlade resursen utformas så att den trots det kan användas i hela landet: "These are not things that state expectations get in the way of ... These are things that people have got to be able to do." säger Francesca Forzani.
 
Läs i Inside Higher Education om projektet TeachingWorks
 

Brittiska forskare känner sig tvingade att samverka med näringslivet


Omkring 40 procent av de brittiska forskare som samarbetar med företag för att kommersialisera sin forskning känner sig tvingade att göra detta. I en doktorsavhandling från the University of Abertay Dundee i Skottland beskrivs forskarnas attityder till teknologiöverföring. Många av de intervjuade forskarna tror själva att de saknar den kompetens som behövs för att nätverka med företagsledare och få hjälp att förvandla forskningen till nya produkter eller tjänster. Men det handlar också om attityden att nätverkande inte är deras uppgift. Intervjuerna visar att detta är särskilt vanligt bland äldre forskare. De yngre har startat sin akademiska karriär i en annan tid — en tid när de från början förväntas samverka med företagen.

I Europa är samverkan mellan företag och universitet fortfarande bara i början av sin utveckling. Det hävdas i en rapport som presenterades i höstas. Rapporten kommer från the Science-to-Business Marketing Research Centre (S2BMRC), vid den tyska högskolan Fachhochschule Münster. Högskolan har genomfört arbetet på uppdrag av EU-kommissionen. I rapporten visas att omkring 40 procent av de europeiska forskarna inte alls är engagerade i samverkan med näringslivet, att 20 procent är engagerade i liten utsträckning och att resterande 40 procent samverkar i hög eller ganska hög utsträckning. I rapporten identifieras också en rad faktorer som påverkar hur forskarna samverkar. Hit hör bl.a. ålder, kön, antal år man arbetat vid sitt lärosäte, vilket land forskarna verkar i samt vilka eventuella fördelar av de själva kan ha av samverkan.
 
Läs i Times Higher Education om attityder till samverkan

Läs på EU:s webb-plats om kartläggningen av samverkan mellan högskola och företag
 

Svårt att utveckla medbestämmandet på danska universitet


Folketinget hade goda intentioner med den nya universitetslagen, men det har visat sig bli en hård kamp när lagen ska omsättas till lokala regler för medbestämmande vid lärosätena. Det berättar Torben Holm som är ordförande i studentorganisationen Danske Studerendes Fællesråd. Enligt honom var det meningen att medbestämmandet för studenter och anställda skulle öka när universitetslagen reviderades förra året, men att åstadkomma detta har inte varit lätt: "Vi får meldinger fra vores studenterråd og medlemsorganisationer, der viser, at medarbejdere og studerende ikke får en vældig større grad af indflydelse".

På Roskilde Universitet (RUC) har kampen för medbestämmande varit hård, trots att universitetet har en lång tradition av att engagera medarbetare och studenter i viktiga beslut. Det säger lektor Mihail Larsen, som ingår i Akademisk Råd på RUC och är facklig företrädare: "De /ledningen/ har hele tiden forsøgt at omdøbe medbestemmelse til medindflydelse og delagtighed, begreber som er lidt mere løse i fugerne".  Rektorn på RUC, Ib Poulsen, känner väl till missnöjet, men menar att man absolut ska följa lagens intentioner så att medbestämmandet säkras. På Copenhagen Business School (CBS) vill personal och studenter inte ha en särskild policy för medbestämmande. De vill istället att en kodex för god ledning av CBS införs. Därutöver vill de att åtgärder vidtas så att lärosätets styrelse i framtiden har en hög legitimitet, t.ex. när det gäller anställning av rektor. Bakgrunden är att rektor och styrelsens ordförande förra året tvingades att avgå pga. utbrett missnöje bland studerande och anställda. 

Läs i nättidningen Information om medbestämmande vid danska universitet
 

Taiwan ger studielån till studenter från Centralamerika


Den taiwanesiska staten erbjuder studenter i fem centralamerikanska stater mer än 20 miljoner dollar (135 miljoner SEK) i studielån, till låga kostnader. Programmet administreras av the Central American Integration Bank (BCIE), och erbjuder lån till presumtiva studenter i Honduras, El Salvador, Costa Rica, Nicaragua och Guatemala. Från bankens sida menar man att i denna region, där andelen som studerar vid universitet bara är 18 procent jämfört med 28 procent i hela Latinamerika, kommer programmet definitivt att få betydelse. Analytiker ser åtgärden som ett led i kampen mellan Taiwan och Kina att knyta till sig allierade i denna del av världen. Taiwan har arbetat hårt för att skapa frihandelsavtal med länder i Centralamerika genom att erbjuda diplomatiska gåvor, t.ex. den s.k. Vänskapsbron i Costa Rica.

Historiskt sett har tillgången till studielån i regionen begränsat möjligheterna att delta i högre utbildning. Nuvarande studielån ges ofta med en ränta på 13—15 procent och ska återbetalas inom fem år. Dessutom saknas det traditioner på området — det är betydligt vanligare att låna till köp av bilar och hus. De lån som Taiwan erbjuder via BCIE ges med en ränta på 5—9 procent, fem års avbetalningsfrihet och sedan 15 år för återbetalning.
 
Läs i University World News om studielån från Taiwan till Centralamerika
 

Finska studenter med särskilda behov måste få bättre stöd


Pedagogik som stöder tillgängligheten söker ännu sin form i högskolorna. Det visar en utredning som Studentforskningsstiftelsen Otus i Finland har gjort på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet. Tillgänglig undervisning innebär att alla studerande ska garanteras goda möjligheter att studera. Utredningen visar att högskolorna har arbetat för att förbättra sin tillgänglighet, särskilt genom att skapa mer enhetlig praxis för tillgängligheten. Mest har man utvecklat sina lokaler och deras tillgänglighet.
 
"Rapportens namn Sakta, men säkert? beskriver enligt min mening träffsäkert situationen i högskolorna. Riktningen är den rätta, men förändringen borde ske snabbare", det säger direktör Anita Lehikoinen vid Undervisnings- och kulturministeriet, som tog emot rapporten. Bristerna syns främst i hur högskolorna beaktar olika behov hos de studerande. Särskilt studerande med lässvårigheter har problem att få det stöd de behöver. En tredjedel av studenterna med sådana problem anser att undervisnings- och inlärningsarrangemangen i deras högskola inte håller måttet. Av övriga studerande med stödbehov var i genomsnitt under en femtedel missnöjda. Forskaren Johanna Penttilä säger i en kommentar att "I högskolorna finns det fortfarande fördomar om studerande med annorlunda inlärningssätt. Många lärare vill inte stöda studerande med lässvårigheter, eftersom de anser att sådana studerande inte är lämpade för högskolestudier".

Läs på undervisnings- och kulturministeriets webbplats om stöd till studenter

Nyheter i korthet


Samordnad rådgivning för internationalisering i Storbritannien
De brittiska universiteten ska få stöd för att öka sin konkurrenskraft på den allt hårdare internationella utbildningsmarknaden. Det meddelade utrikesminister William Hague häromdagen.  Regeringen har sjösatt en ny, samlad, stödfunktion kallad the HE Global Integrated Advisory Service (HE Global). Där ska lärosätena kunna få råd och stöd från flera olika departement, bl.a. Utrikes- och Handelsdepartementen.  Detta är första gången som Utrikesdepartementet blir direkt inblandat i stöd till den högre utbildningen.
 
Läs i Times Higher Education om stöd till internationalisering av brittiska universitet

En modell för utbildning av universitetslärare i Södra Afrika ska spridas på kontinenten
I Södra Afrika försöker projektet the Regional Initiative in Science and Education (Rise) få bukt med en del av den svåra bristen på utbildade universitetslärare. Sedan projektet startade 2008 har omkring 100 studenter i nio länder fått finansiellt stöd för att skaffa sig högre examina inom naturvetenskap eller teknologi. Det finansiella stödet är helt nödvändigt eftersom det saknas statligt stöd. Nu vill projektledningen tiofaldiga programmet och även vända sig till andra delar av Afrika.
 
Läs i Times Higher Education om utbildning av universitetslärare i Södra Afrika
 
Brittiska privatiseringsplaner tonas ner
Den brittiska regeringen har ändrat sina planer på att förändra universitetslagarna för att underlätta etablering av privata universitet. Ett lagförslag har skjutits upp på obestämd tid. En orsak är att en av regeringens parter, Liberaldemokraterna, är motståndare till fortsatta reformer efter de tidigare kontroverserna omkring höjda studieavgifter. Studentorganisationen NUS anser att tillbakadragandet av lagförslaget är en nackdel. Enligt Liam Burns, ordförande i NUS, är det ett sätt att kringgå den granskning som behandlingen i parlamentet skulle innebära.

Läs i The Guardian om det uppskjutna lagförslaget

Läs i The Guardian om kritik från studenternas organisation
 
Högskolestudier kan minska oddsen för USA-student att bli gift
För dem från mindre gynnsamma sociala omständigheter minskar chansen att bli gift om de studerar vid högskola (college). Chansen minskar med 38 procent för män och 22 procent för kvinnor. För dem som kommer från de mest gynnade miljöerna ökar istället chansen med 31 respektive 8 procent. Kelly Musick, sociolog vid Cornell University, som står bakom studien säger att “ /tanken att/college is the great equalizer ... may not hold true for the marriage market".

Läs på Cornell Universitys webbplats om universitetsstudier och giftermål 

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-02-10
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se