Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 29, 2012

12 oktober 2012

Piska och morot för att skotska universitet ska ta in studenter från fattiga miljöer


De skotska universitet som beskrivs som elituniversitet ska bli tvungna att anta fler studenter från fattiga miljöer. Regeringen i Skottland ska öronmärka 10 miljoner pund (107 miljoner SEK) i ersättning till universiteten, som morot. Det finns också en piska: de som inte lyckas anta fler studenter ska drabbas av ekonomiska sanktioner. Detaljerna i förslaget har inte offentliggjorts, men tidningen the Herald uppger att det handlar om minst 500 studenter totalt. Det kan jämföras med att St Andrews University bara antog 13 studenter från de ekonomiskt mest utsatta områdena läsåret 2010/11. De berörda universiteten har inte opponerat sig mot principen som sådan, utan framförallt uttryckt oro över hur den ska kunna genomföras i praktiken.

Regeringen har poängterat att universiteten får en stor del av de offentliga medlen och att kravet på breddad rekrytering är en motprestation. Utbildningsminister Michael Russel har i sammanhanget också framhållit att sektorn kommer att kunna göra stora besparingar de närmaste åren, genom ett antal planerade sammanslagningar. Lärosätena har därför ålagts sparkrav, och kraven är störst på högskolorna (colleges). Larry Flanagan, generalsekreterare för lärarnas fackförening Educational Institute of Scotland, ser en risk för att besparingskraven ska motverka försöken att bredda rekryteringen: “Continuing to cut college funding still further in the coming years will have a devastating impact for learners of all ages."

Läs i the Herald om breddad rekrytering i Skottland »

Nätverk av olika slag blir allt viktigare — både inom och utanför akademin


Motivation och möjligheter att nätverka har en mycket större inverkan på forskares produktivitet än t.ex. ålder, kön, ledningens stöd eller undervisningsbörda. Det är den viktigaste slutsatsen i en studie från University College Dublin. Studien bygger på enkätsvar från närmare 11 000 heltidsarbetande universitetslärare/forskare i tolv europeiska länder. Författarna mätte under en treårsperiod vad som kan kallas publiceringsproduktivitet— “the number of publications in peer-reviewed journals and book chapters". Den enda faktor som i alla tolv länderna visade sig ha ett tydligt samband med publiceringsproduktivitet var engagemang för forskning, t.ex. deltagande i granskning av artiklar, medlemskap i vetenskapliga kommittéer och arbete som redaktör. Också graden av samarbete, nationellt och internationellt, påverkade publiceringsproduktiviteten i de flesta länder.

Studenter behöver en annan typ av nätverk, nämligen för att kunna få arbete efter examen. I det rådande ekonomiska läget har nätverk och kontakter blivit särskilt viktiga i södra Europa. Marco Pacetti, rektor vid Marche Polytechnic University i Ancona formulerar det så här: “In the US connections matter, but you'd better be good. In Italy, nobody counts on the one with the connection to have competence, merit." I Spanien kallas det system som bygger på kontakter för '"enchufismo" och enligt Times Higher Education anser många att dess betydelse har ökat påtagligt i och med krisen. Gayle Allard, amerikansk professor vid the IE Business School i Madrid, hävdar att man får omkring 95 procent av jobben i Spanien via kontakter. I Frankrike säger sociologiprofessor Jean-Francois Amadieu vid Sorbonne-universitetet i Paris att 70 procent av den franska befolkningen hittar sina jobb via personliga kontakter.

Läs i Times Higher Education om vad som påverkar forskares publiceringsproduktivitet »

Läs i The Australian om de personliga nätverkens betydelse i södra Europa »

Uppföljningen av internationella studenters resultat är dålig


Den uppföljning som idag finns av internationella studenters studieresultat är mycket bristfällig. Därmed kan inte heller rätt stöd ges till studenterna. Det hävdar den personal på brittiska lärosäten som arbetar med att ge internationella studenter språkligt stöd. För att hjälpa lärosätena att utveckla sitt studentstöd arbetar intresseorganisationen the British Association of Lecturers in English for Academic Purposes (Baleap) med att sprida forskningsresultat och goda exempel. I år har Baleap publicerat riktlinjer för vilka krav på språklig kompetens som bör ställas vid antagning av internationella studenter. Företrädare för organisationen vill också se fler förberedande kurser, där språkundervisning kopplas till det ämnesområde som studenterna har antagits till.

Också i USA diskuteras internationella studenter språkförmåga. Vid the University of San Fransisco (USF) har vissa kinesiska studenter så bristande kunskaper i engelska att de får simultantolkning till mandarin. Som ett resultat av språkproblemen har nu en av de högsta ansvariga vid detta ansedda privata lärosäte avgått. Avgången anses bero på en aggressiv rekrytering av internationella studenter. I år har USF närmare 800 kinesiska studenter, av totalt drygt 10 000 studenter. Huvuddelen av de kinesiska studenterna finns vid universitetets handelshögskola. Studenterna betalar 36 000 dollar (240 000 SEK) per år i studieavgift. I ett brev till de anställda vid universitetet skriver handelshögskolans dekan att "... given that so many of these students have weak English skills and are disproportionately from one country, we are going to be faced with some unique pedagogical and cultural challenges." Universitets rektor påpekar dock att studenterna är antagna på särskilda villkor och får extra stöd.

Läs i the Guardian om behovet av stöd i engelska till internationella studenter »

Läs på Baleap:s webbplats om riktlinjer för att testa kunskaper i engelska »

Läs i San Fransico Chronicle om kinesiska studenters språkproblem »

Likartad policy för forskarutbildning i många länder


Likheten mellan länder när det gäller nationell policy för forskarutbildning är slående, och det gäller oavsett ländernas ekonomiska ställning. Det visar rapporten “Cooperation on Doctoral Education between Africa, Asia, Latin America and Europe" från European Universities´ Association (EUA), som är den första uttömmande studien av trender i forskarutbildning. Likheten gäller också ökningen i antalet forskarutbildade. “The relative growth in the numbers of Ph.D.s awarded across the developing and developed world over the past six years has also been nearly identical," säger Thomas Ekman Jørgensen, chef för EUA:s Council for Doctoral Education. Rapporten identifierar dock en skillnad: i länder utanför Europa är forskarutbildningen oftare koncentrerad till ett mindre antal lärosäten.

Även om många länder satsar mycket på forskarutbildning kan det bli svårt att täcka behovet av forskarutbildade. Ett skäl är stora avhopp från utbildningen, enligt rapporten. För dem som examineras väntar dock en ljus framtid. I USA och Europa finns en föreställning om att forskarutbildade inte kan få tillräckligt kvalificerade arbeten, men enligt Thomas Ekman Jørgensen är det inte ett globalt problem: “What we saw was there´s not enough to go around. If [doctoral graduates] really want a job in the university sector, go to Brazil, Chile, Argentina or South Africa."

Läs i Inside Higher Education om forskarutbildning i olika länder »

Kostnaden för mobilitet inom Europa diskuteras i Belgien och Danmark


Antalet studenter från Nederländerna som söker sig till universitet i Belgien ökar för tionde året i rad. Denna utveckling oroar såväl politiker som universitet. En av de viktigaste förklaringarna till utvecklingen är studieavgifterna, som i Nederländerna är 1 771 euro (15 000 SEK) medan den i Belgien är 578 euro. De studenter som vill fortsätta studera efter grundutbildningen får i Nederländerna betala ytterligare mellan 4 000 och 20 000 euro medan studenter i Belgien bara behöver betala studieavgift en gång. Kostnaderna för att ta emot det stora antalet nederländska studenter diskuteras nu flitigt i Belgien. Förutom kostnaderna är de nederländska studenternas dåliga studieresultat ett problem. Vid t.ex. universitetet i Antverpen är det bara 45 procent av dessa studenter som klarar alla kurser, vilket är 20 procent mindre än bland belgiska studenter.

I Danmark är utbildningsminister Morten Østergaard trött på att betala för att utbilda studenter från de andra nordiska länderna och kräver att få mer pengar, särskilt från Norge. Och det kommer han att få, enligt ett nytt nordiskt avtal, men kanske inte så mycket som han skulle önska. Den kompensation som Norge betalar för en norsk student som studerar i Danmark kommer fr.o.m. nästa år att öka från 22 000 danska kronor (25 000 SEK) till 30 000. Morten Østergaard vill dock ha full kompensation och påpekar att kostnaden för Danmark är ca 100 000 danska kronor per student och år. Det nya avtalet gäller samtliga nordiska länder, men det är Danmark som tar emot klart flest studenter och särskilt många av dem kommer från Norge.

Läs i University World News om inflödet av nederländska studenter till Belgien »

Läs i studenttidningen Universitas om ersättning mellan länder inom Norden »

Nyheter i korthet


Nytt FN-initiativ för att hantera den globala bristen på lärare
Det saknas omkring två miljoner lärare i världen och därför måste lärarutbildningen byggas ut. Det framhöll FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon när organisationen lanserade sin nya satsning Education First. Generalsekreteraren utsåg också tio statschefer som ambassadörer för det nya initiativet, varav en är den danske statsministern Helle Thorning-Schmidt. Tanken är att programmet ska samla regeringar, företagsledare och det civila samhället i en gemensam satsning för att sätta utbildning högst på den globala agendan.
Läs i University World News om FN:s initiativ Education First »

Obligatorisk praktik efter examen diskuteras i Ryssland
I det ryska parlamentet (duman) diskuteras en återgång till det sovjetiska systemet med obligatorisk praktik för dem som tar universitetsexamen. Det lagförslag som nu behandlas ska möta den brist på kvalificerad personal som råder i landets regioner. Förslaget innebär att de som söker till statligt finansierade universitet ska förbinda sig att arbeta minst två år i en region som anvisas av universitetet. De som inte accepterar, får betala sina studieavgifter själva och riskerar dessutom att bötfällas.
Läs i University World News om det ryska lagförslaget om obligatorisk praktik »

Allt vanligare att utvandrade personer har hög utbildning
Andelen migranter med universitetsutbildning ökar visar uppgifter från OECD. En tredjedel av dem som invandrat till OECD-länder de senaste fem åren har högre utbildning. En förklaring till ökningen är att utbildningsnivån har ökat i de länder som människor flyttar från. Andelen högutbildade som utvandrar har dock ökat snabbare än utbildningsnivån, dvs. högutbildade väljer i större utsträckning än andra att utvandra. I genomsnitt är andelen högutbildade högre bland invandrarna än i befolkningen i mottagarlandet totalt.
Läs i University World News om utbildningsnivån bland migranter »

Finland reformerar yrkeshögskolorna
Yrkeshögskolorna i Finland ska reformeras. I ett utkast till proposition som nu remissbehandlas beskriver regeringen hur reformen ska göra yrkeshögskolorna mer självständiga och flexibla. Genom reformen ska yrkeshögskolornas finansiering och styrning ändras från och med 2014. Ansvaret för grundfinansieringen flyttas i sin helhet över från kommunerna till staten. Samtidigt blir yrkeshögskolorna självständiga juridiska personer. I reformen ingår att förändringarna ska utvärderas.
Läs på finska regeringens webbplats om yrkeshögskolereformen »

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-10-12
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se