Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 17, 2012

11 maj 2012

Norsk varning för oseriösa tidskrifter


Nästan 200 oseriösa tidskrifter har tagits bort från det norska s.k. Kanalregistret, dvs. den lista över tidskrifter som det ger poäng för norska forskare att publicera sig i. Poängen används vid fördelning av statliga medel till forskning. Det norska Universitets- og høyskolerådet (UHR), som är intresseorganisation för de norska lärosätena, har gått ut till sina medlemmar med en varning för de oseriösa tidskrifterna. Bakgrunden är att många forskare under senare tid har fått erbjudanden om mycket snabb publicering i vad som sägs vara peer review-granskade tidskrifter. Tidskrifterna marknadsförs ofta under förespegling att det handlar om open access. För att publicera en artikel vill förlagen i allmänhet ha ca 100 US-dollar (ca 700 SEK). Problemet är att granskningen inte utförs på ett acceptabelt sätt.

UHR har hittat 129 vetenskapliga artiklar skrivna av forskare vid norska lärosäten som sedan år 2008 har publicerats i de tidskrifter som nu tagits bort från Kanalregistret. Bara under förra året publicerades 36 artiklar i dessa tidskrifter. Vem som står bakom tidskrifterna vet inte man mycket om, men erbjudanden till forskarna har kommit från bl.a. Nigeria, USA, Kroatien, Nya Zeeland, Singapore och Österrike. UHR varnar också forskare för att de aktuella förlagen försöker rekrytera dem till att ingå i redaktionen för respektive tidskrift. Enligt professor Ole Gjølberg, som är ordförande i UHR:s publiceringskommitté, är förlagen ute efter namn och akademiska titlar. Det förefaller också som om förlagen bevakar lärosätenas webbplatser för att skaffa sig information om aktuella disputationer.

Läs i norska Universitetsavisa om tidskriftsvarningen »

Forskning inför rätta


I Taiwan har för första gången ett företag krävt skadestånd av en enskild forskare för resultat som han publicerat. Det är FPG, en av Taiwans största företagsgrupper inom kemi och elektronik, som agerar mot professor Tsuang Ben-jei vid National Chung Hsing University. FPG kräver att forskaren ersätter företaget med 40 miljoner taiwanesiska dollar (9 miljoner SEK). Enligt Tsuangs forskning har företaget släppt ut cancerframkallande ämnen, vilket orsakat många fall av cancer. FPG hävdar att Tsuangs data inte stämmer och att han skadat företagets rykte och framkallat panik bland dem som lever nära fabriken. Stämningen, med rubriceringen förtal, har chockat forskarvärlden och nästan 500 forskare har skrivit under ett uttalande som stöder Tsuang.

Även i Österrike är en forskare inblandad i en rättegång. Forskaren, som varit verksam vid Universität Salzburg, har avskedats för att han fabricerat data. När data från honom i en artikel ifrågasattes, erkände forskaren först att de var fabricerade, men ändrade sig sedan till att de enbart var felaktiga. Forskaren har inte acceptera avskedet utan fört frågan vidare till arbetsdomstol. Det är första gången en arbetsdomstol avgör om ett dylikt agerande kan ligga till grund för avsked. Österrikiska professorer var tidigare i princip livstidsanställda, men deras anställningsskydd har försvagats.

Läs University World News om en förtalsrättegång i Taiwan »
Läs i Nature om en forskare i Österrike som avskedats pga. fusk »

Hur lockande och hur möjligt är arbete inom akademin?


Ju längre en forskarutbildning pågår, desto mindre blir de studerandes intresse för att fortsätta inom högskolevärlden. Det är slutsatsen i en amerikansk studie bland doktorander inom life sciences, kemi och fysik. Studien omfattar 4 100 doktorander vid forskningsinriktade universitet i USA. Doktoranderna tillfrågades om attraktiviteten i olika typer av karriär, inom eller utanför universiteten. Det visade sig att andelen doktorander som helst ville fortsätta att arbeta på ett universitet blev mindre allteftersom deras forskarutbildning fortskred. Den sjönk med i genomsnitt nio procentandelar mellan början och slutet av utbildningen.

Även om de som avlägger en doktorsexamen skulle vara intresserade av en akademisk karriär är antalet tjänster begränsade. Många är därför hänvisade till att undervisa i high school, men vill egentligen forska. Denna önskan borde man kunna ta vara på genom s.k. "fractional scholarship". Detta är en idé som lanseras av den entreprenörsinriktade stiftelsen the Ewing Marion Kauffman Foundation i en nyligen publicerad artikel. Tanken är att forskarutbildade high school-lärare ska knytas till ett fristående forskningsinstitut och ägna en mindre del av sin tid åt att forska. Institutet ska bl.a. ta hand om administration och erbjuda kontakter med likasinnade personer. De forskande lärarna skulle med det föreslagna systemet kunna hålla sina kunskaper aktuella. Jon Wilkins, en av författarna till artikeln, säger “There is a problem with the way the academic society is currently structured. It is all or nothing. You are either a university professor or you don´t do [research] at all."

Läs i Inside Higher Education om doktorandernas intresse för en akademisk karriär »
Läs i Inside Higher Education om fractional scholarship »

Högskolesektorn och regeringen på kollisionskurs i Nya Zeeland


Utvärderingen av forskningskvalitet i Nya Zeeland har stött på hinder. Revisionsfirman KPMG har upptäckt stora skillnader i hur lärosäten räknar sin personal. Genom att räkna bort forskare med låg forskningsaktivitet kan de få en hög genomsnittlig aktivitet. KPMG fann universitet som uteslutit 60 procent av forskarna. “They´re taking every route they can to push as hard as they can to improve their rankings" säger Sandra Grey, ordförande för Tertiary Education Union, en fackförening för universitetsanställda. Hon är kritisk mot lärosätenas agerande och tycker att de fäster för mycket avseende vid utvärderingen.

Nya Zeelands Tertiary Education Commission, som ansvarar för fördelningen av statliga medel till högre utbildning, har instruerat lärosätena att öka antagningen av studenter till STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). STEM-kurser ska också få större anslag, enligt regeringen, men högskolesektorn misstänker att anslagen till andra områden kommer att minskas i motsvarande grad. Eftersom lärosätena kan omfördela sina resurser internt, är det oklart om förändringen får någon effekt. Om det visar sig att antalet studenter på andra områden än STEM ska minskas är regeringens politik däremot mer kontroversiell. Alla håller inte med om att det behövs fler naturvetare, eller att till exempel humaniora är mindre viktigt.

Läs i University World News om utvärdering av forskning i Nya Zeeland »
Läs i University World News om ambitionen att fler ska läsa naturvetenskap i Nya Zeeland »

Ministermöte med lägesrapportering om Bolognaprocessen


Reformering av högre utbildning kan hjälpa Europa “upp på spåret igen" och skapa hållbar tillväxt och jobb. Det säger 47 europeiska ministrar med ansvar för högre utbildning i en kommuniké från sitt nyligen avslutade möte i Bukarest. Ministrarna har undertecknat en överenskommelse om de tre närmaste årens prioriterade åtgärder inom den högre utbildningen. Målen ska vara att anordna utbildning av hög kvalitet för fler studenter än idag, att ge studenterna ökad anställningsbarhet samt att öka deras mobilitet. När det gäller mobiliteten citeras Morten Østergaard, som är utbildningsminister i EU:s ordförandeland Danmark på konferensens webbplats: "It is .... crucial that we provide the best possible conditions for students to move freely across Europe".

Inför mötet har en rapport om ländernas arbete med Bolognaprocessen sammanställts. Den visar bl.a. att forskarutbildningen blir alltmer strukturerad. När det gäller kvalitetsgranskning konstateras i rapporten att det är många länder som ännu inte vill låta andra än den egna nationella granskningsorganisationen granska kvaliteten i den högre utbildningen. Ifråga om den s.k. sociala dimensionen stöder nästan alla länder en breddad rekrytering och ger också studiestöd i någon form. Rapporten noterar dock att få länder har någon strategi för att hantera studieavbrott. Behovet av insatser för att utveckla indikatorer för anställningsbarhet lyfts också fram. Vidare uppmärksammas att det är få länder som har inrättat system för att erkänna tidigare utbildning och för att erbjuda alternativa vägar till högre utbildning, t.ex. för äldre studenter. Att få fram data om mobilitet bland lärare och annan högskolepersonal pekas ut som en stor utmaning.

Läs på EHEA:s webbplats om ministrarnas kommuniké »
Läs på EHEA:s webbplats om Bolognaprocessens genomförande »

Nyheter i korthet


Hårdare egenkontroll föreslås för att avslöja forskningsfusk i Storbritannien
Samhällsvetenskapliga forskare i Storbritannien är starkt kritiska mot ett förslag till ny kontroll av forskningsfusk. Universitetens organisation UUK har föreslagit att universiteten ska införa nya rutiner för egenkontroll. Bland annat ska de utse en ansvarig för kontroll av den vetenskapliga integriteten. Det innebär en kraftig kostnadsökning som drabbar alla universitet, oavsett om det förekommer fusk eller inte, invänder kritikerna. I stället vill de att det oberoende UK Research Integrity Office får en större roll.

Läs i Times Higher Education om jakten på forskningsfusk i Storbritannien »

Protester i USA mot att privata företag ska bedöma lärarkompetens
Studenter som ska ta lärarexamen vid University of Massachusetts protesterar mot en ny modell för bedömning av deras undervisningskompetens. Modellen har utvecklats av Stanford University tillsammans med utbildningsbolaget Pearson och resultaten ska avgöra om studenterna får lärarlicens, vilket snart kommer att krävas i flera delstater. Studenterna vägrar att skicka in två 10-minuters videoinspelningar och en 40-sidig hemuppgift för bedömning. De vill att deras egna lärare och praktiklärarna som följt dem under sex månader ska göra bedömningen.

Läs i New York Times om ny amerikansk modell för bedömning av lärarkompetens »

Två brittiska universitet ansluts till amerikanskt ansökningssystem
Internationaliseringen av den högre utbildningen har tagit ett ytterligare steg. Två universitet i Storbritannien, St Andrews University och Keele University, ansluts till det ansökningssystem som är gemensamt för mer än 450 amerikanska lärosäten. Därmed kan amerikanska studenter lika lätt söka till de två brittiska universiteten som till amerikanska. "We believe that a British degree is recognised around the world for its quality and we are excited about providing opportunities for American students" säger John McCarthy, vid Keele University.

Läs på BBC:s webbplats om brittisk anslutning till amerikanskt ansökningssystem »

Lång väntan på läkarutbildning kan strida mot den tyska grundlagen
Det strider mot grundlagen om en tysk student måste vänta mer än sex år på att bli antagen till läkarutbildningen. Det anser en förvaltningsdomstol och skickar ärendet vidare till högsta domstolen. Ärendet kommer från tre personer som trots 13 terminers väntetid ännu inte blivit antagna till läkarutbildningen. Förvaltningsdomstolen anser att även sökande med lägre betyg måste ha en realistisk chans att bli antagna. I högsta domstolen finns ett prejudikat som är i linje med förvaltningsdomstolens dom.

Läs i tidningen SpiegelOnline om lång väntan på läkarstudier i Tyskland (på tyska) »

Från redaktionen
Kära läsare, arbetsveckan där Kristi himmelsfärdsdag infaller är ur redaktionens perspektiv besvärande kort. Vi kommer därför inte att ge ut något brev nästa vecka, men återkommer som vanligt veckan därpå.

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-05-11
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se