Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 14, 2012

20 april 2012

Bristande förkunskaper diskuteras i Storbritannien och Tyskland


Brittiska universitet ska få en ledande roll i utformningen av examinationen (A-levels) i landets motsvarighet till vår gymnasieskola. Utbildningsminister Michael Gove anger som motiv att
 "Leading academics tell me that A-levels do not prepare students well enough for the demands of an undergraduate degree." Universiteten kommer nu att få tackla två problem, dels att så många elever får högsta betyg att antagningen till högre utbildning försvåras, dels att alltför många studenter saknar nödvändiga förkunskaper när de kommer till universiteten.  Utbildningsministerns beslut kritiseras av den fackliga organisationen för lärare på gymnasienivå. Organisationen påpekar att A-levels ska fungera för mycket mer än antagning till universitet, inte minst anställning. Skolledarnas fackliga organisation uttrycker för sin del oro för att det blir för mycket fokus på skriftliga prov och för lite på vad som händer under kursernas gång.
 
I Tyskland har en gästprofessor vid universitetet i Köln orsakat stort rabalder sedan hon underkände 94 procent av en kull lärarstudenter. Av totalt 374 studenter som läste matematik för att bli grundskollärare eller specialpedagog godkände professorn endast 22 studenter på ett viktigt matematikprov. Gästprofessorn säger att detta är den svagaste studentgrupp hon någonsin undervisat. De drabbade studenterna menar att provet var utomordentligt svårt och lägger skulden för de dåliga resultaten på gästprofessorn: "De (föreläsningarna) var en didaktisk katastrof." Studenterna har nu fått möjlighet att göra om provet och denna gång har ca 35 procent blivit godkända. Representanter för studentorganisationen Asta säger att didaktisk fortbildning borde vara obligatorisk för universitetslärare. 

Läs i University World News om de brittiska universitetens roll för A-levels »
Läs i Spiegel Online om studenter som underkänns i matematik (på tyska) »
 

Kris för lärosäten i USA med inriktning mot liberal arts


Så kallade liberal arts colleges, lärosäten som ger bildning snarare yrkesutbildning, får allt svårare att överleva i USA. Värdet av deras utbildning ifrågasätts och det samhällsskikt som av tradition valt sådan utbildning har krympt. Utbildningarna kan hålla hög kvalitet men är dyra, inte minst eftersom undervisningsgrupperna är så små. De största och mest berömda lärosätena, t.ex. Smith College, kan kanske klara sig men de mindre står inför hårda tider.
 
Strategier för hur liberal arts ska överleva diskuterades nyligen på en konferens vid Lafayette College i Pennsylvania, och flera liknande konferenser är inplanerade under de kommande månaderna. Trots att frågan är så aktuell var de som deltog på konferensen vid Lafayette inte överens om vare sig problem eller lösningar. Några talare ville se en närmare koppling mellan utbildningen och det omgivande samhället. Andra talade för en större användning av teknik för att spara in på lärarkostnader, eller för att flera lärosäten ska kunna ge kurser gemensamt. Många ser dock ökad användning av teknik som ett hot mot det som ger utbildningen dess existensberättigande, den höga kvaliteten.  Det visade sig också att de flesta rektorer som deltog vid konferensen inte planerar några egentliga förändringar. I stället, ansåg rektorerna, behöver samhället göras mer medvetet om värdet av den utbildning som erbjuds.

Läs i Inside Higher Education om oro för framtiden för liberal arts-utbildning »
Läs i Inside Higher Education om att öka kunskapen om liberal arts-utbildning »
 

Skenande utbildningskostnader i Australien


Skillnaden mellan lärosätenas faktiska kostnad för högre utbildning och regeringens anslag kan komma att växa till 4 miljarder dollar (28 miljarder SEK) år 2020. Det varnar de australiensiska elituniversiteten i den s.k. Group of Eight för, i en ny rapport. Orsaken till kostnadsökningen är att regeringen inte längre begränsar antalet utbildningsplatser. Det har fått till följd att universiteten kunnat ta in fler studenter än någonsin tidigare. Chris Evans, minister för högre utbildning, beskriver laborregeringens politik: "More professionally qualified people, engineers, nurses and managers will be needed by 2015. This is one of the reasons the Labor government opened the doors of Australian universities to all eligible students who wanted a place."
 
En viktig orsak till att kostnaderna ökar är att det är de dyraste utbildningarna som lockat flest sökande, och att anta alla som vill bli läkare, tandläkare eller gå någon annan dyr utbildning, får stora ekonomiska konsekvenser. Group of Eight menar att regeringen nu måste avreglera också studieavgifterna, så att lärosätena kan höja dem för de dyra utbildningarna.  Ansökningar till utbildningar inom vårdområdet har ökat med 78 procent i Australien över en tioårsperiod, varav drygt 10 procent det senaste året. Relativt sett har tandläkarutbildningens popularitet ökat mest. Naturvetenskap och teknik har också ökat mycket, nästan 40 procent, även om antalet som söker sig till it-utbildningar sjunkit kraftigt. Ekonomi- och juristutbildningar, och utbildningar inom humaniora, har däremot minskat i popularitet. Dessa är också de billigaste utbildningarna att anordna. 

Läs i Canberra Times om konsekvenser av en ändrad utbildningspolitik i Australien »

Studieavgifter skapar debatt i Frankrike och Österrike


I Frankrike har den ekonomiska nedgången startat en debatt om studieavgifterna för inhemska studenter. De nuvarande avgifterna är låga, mellan motsvarande 1 600 och 3 200 SEK per läsår. Ändå uttalade t.ex. rektorn för ett Paris-universitet så sent som i februari att en höjning vore otänkbar. Den som sedan satte fart på den offentliga debatten var Louis Vogel, ordförande för de franska universitetsrektorerna. Han sade nyligen enligt Times Higher Education att "If we do introduce [higher] fees, they must be lower at the undergraduate level and higher at the master's and PhD level." Han och andra rektorer varnade samtidigt för konsekvensen av höjda avgifter, om inte också antalet stipendier ökar. Debatten om avgifter förs mot bakgrund av att budgeten för universiteten har ökat från 86 miljarder SEK år 2007 till mer 130 miljarder idag.
 
I Österrike infördes studieavgifter år 2000, men efter en valseger 2008 avskaffades de åter för studenter som slutför studierna "inom rimlig tid". Studenter från länder utanför EU var fortfarande skyldiga att betala avgifter. Avskaffandet överklagades dock och 2011 beslutade författningsdomstolen att de nya reglerna var alltför oprecisa. Domstolen krävde att nya regler skulle vara klara senast 1 mars i år. Partierna i regeringskoalitionen har emellertid inte kunnat komma överens, vilket gör att lärosätena inte kan ta ut avgifter för den kommande terminen. Utbildningsministern har nu uppmanat lärosätena att ändå ta ut avgifter, vilket studenterna protesterar emot. De lovar att stämma sina lärosäten och skapa juridiskt kaos om rektorerna ger efter för trycket från ministern och kräver studenterna på avgifter. 
  
Läs i Times Higher Education om avgiftsdebatten i Frankrike »
Läs i University World News om avgiftskaoset i Österrike »
 

Flera länder agerar mot falska examina och överdriven marknadsföring 


Utbildningsministeriet i Saudiarabien har avslöjat 110 företag som säljer falska examina. Dessutom har man identifierat högskolor som inte är godkända av myndigheterna. Problemen  har funnits i flera år. Muhammad Al-Ouhali vid Utbildningsministeriet säger att "The ministry has set up a special department to crack down on the issuance of false degrees." Hittills har ministeriet upptäckt 569 falska ingenjörsexamina, 326 falska sjuksköterskeexamina och 306 examina som avser farmaci. Därutöver har the Saudi Commission for Health Specialties avslöjat över 1 000 falska examina inom hälsovårdsområdet och nekat drygt 15 000 personer arbete inom vårdsektorn pga. oklara akademiska meriter. Också i Kina agerar man mot förfalskning av akademiska examina. Nyligen åtalades nio personer i Beijing för sådan verksamhet.
 
I Singapore har Utbildningsministeriet publicerat regler för marknadsföring av utbildning vid privata lärosäten. Syftet är att motverka vilseledande eller falska påståenden och därigenom skydda de studenter som söker sig till den växande privata utbildningssektorn. Dessutom hoppas ministeriet kunna försvåra försäljning av falska examina. Reglerna ska gälla för marknadsföring i form av annonser, broschyrer och annan användning av media. Exempel på vilseledande annonsering är enligt ministeriet "... the use of superlatives like ‘No. 1´ and ‘100 % student satisfaction´..." om påståendena inte kan bevisas vara korrekta. Andra ord och fraser som nämns är ‘Worldwide accepted qualification´, ‘World´s best lecturers´ och ‘guaranteed success in life´. Den som bryter mot reglerna kan bötfällas eller dömas till fängelse i upp till sex månader. 

Läs i Arabnews om försäljningen av falska examina »
Läs i China Daily om åtal mot dem som förfalskar examina i Kina »
Läs i University World News om nya marknadsföringsregler i Singapore »
 

Nyheter i korthet


Första utvärderingen av Finlands nya universitetslag klar
Utvärderingen av Finlands nya universitetslag, som trädde i kraft 2010, har lämnats till riksdagen. Tonvikten i utvärderingen ligger på frågor som rör ledarskap och personalpolitik. Utvärderingsrapporten visar att det strategiska ledarskapet har förstärkts liksom den ekonomiska styrningen. Bland annat har rektorerna fått ett tydligare ansvar än förut för den operativa ledningen. Universiteten har anammat sin nya roll som arbetsgivare men universitetspersonalens arbetstillfredsställelse har inte ökat, även om reformen inte har försvagat undervisnings- och forskningsfriheten. 

Läs på finska Utbildningsministeriets webbplats om utvärderingen av universitetslagen »

Fler tunga aktörer kräver Open Access
Europeiska kommissionen kommer att föreslå att Open Access ska gälla för forskningsresultat som finansierats av programmet Horizon 2020. Motsvarande ställningstagande från den brittiska Wellcome Trust rapporterade nyhetsbrevet om förra veckan. Dessutom har Världsbanken nyligen meddelat att resultat från den forskning som banken har finansierat ska göras allmänt tillgängliga. Banken har efter två år mer än 2 000 böcker, artiklar och rapporter i sin databas för fri användning.
 
Läs i University World News om Open Access »
 
Centrum för judiska studier öppnat
Tyskland storsatsar på ett centrum för judiska studier, med ekonomiskt stöd från det federala utbildningsministeriet. Centret ska bland annat stödja forskare från andra länder, genom anställning av gästprofessorer och stipendier. Arbetet ska utvecklas i samarbete mellan sekulära och religiösa forskare. Fyra universitet deltar i samarbetet, bl.a. Humboldt-universitetet där det finns samhällsvetenskaplig forskning av relevans för centret. Dessutom deltar tre institutioner med koppling till den mosaiska tron. 

Läs i University Word News om nytt tyskt centrum för judiska studier »
 
Datorer kan (inte) rätta lika bra som lärare
En dator kan rätta uppsatser lika bra som en lärare. Den slutsatsen dras i en studie vid University of Akron i USA. Tjugotvåtusen korta uppsatser rättades maskinellt och betygen som sattes skilde sig knappast från de betyg lärarna satt. Den ansvarige för skrivträning vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, är dock starkt kritisk. Han har visat att det går att lura sig till höga poäng på nonsenstext som rättas maskinellt. Hans kritik stöds av tidigare, misslyckade försök med datorrättning. 

Läs i Inside Higher Education om kontroversiell användning av datorer  »

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-04-23
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se