Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 13, 2012

13 april 2012

Skotska universitet samverkar om kommersialisering av forskning


Universiteten i Skottland kommer att samarbeta för att skapa fler företag som grundar sig på forskningsresultat, och för att öka antalet licensavtal med redan etablerade företag. Tre stora universitet, i Aberdeen, Edinburgh och Strathclyde, har sökt ekonomiskt stöd från Scottish Funding Council för ett s.k. modulsystem. Företagsplanering, finansiering och mentorskap ska läras ut i åtta moduler, och stora universitet ska kunna hjälpa mindre med de moduler de små universiteten inte klarar. “Universities already work together a lot but this is a good way for bigger universities with more resources to support smaller universities," säger Derek Waddell, chef för kommersialisering av forskning vid Edinburgh University.

Att det finns pengar att tjäna visar nya uppgifter från konsultföretaget Biggar Economics. Forskning vid Edinburgh University har gett upphov till verksamhet som dragit in drygt 140 miljoner pund (1,5 miljarder SEK) till Skottlands ekonomi. Det innebär en ökning med nästan 50 procent på tre år. Under samma period har antalet jobb som skapats ökat med en fjärdedel, till 2 400. Och det är inga tillfälliga jobb enligt Derek Wadell: “These are long-term jobs rather than just a flash in the pan." Möjligheterna att få medel från investeringsfonder har ökat under senare tid vilket kan göra att universitetens forskning blir ännu mer framgångsrik.

Läs i the Scotsman om hur skotska universitet arbetar med kommersialisering av forskningsresultat »

12 000 studenter från Brasilien tas emot i Kanada


Upp till 12 000 studenter från Brasilien ska tas emot i Kanada under de närmaste fyra åren. Det är ett led i Brasiliens stipendieprogram Science Without Borders, ett program där totalt 100 000 studenter ska får möjlighet att studera naturvetenskap utomlands. I Kanada är det de enskilda lärosätena som går in som partners, inte regeringen. Lärosätena ser det som en chans att knyta långsiktiga band med ett land vars ekonomi växer snabbt och som ökar sin roll på den internationella arenan: "I think at this point we have less than 500 Brazilian students in Canada." säger Paul Davidson, ordförande för lärosätenas intresseorganisation the Association of Universities and Colleges of Canada. “This is an opportunity to build that quickly."

Ett problem i det nu inledda samarbetet mellan länderna har varit att Brasilien kräver att deras studenter ska betala samma avgift som inhemska studenter, inte högre. I t.ex. provinsen Ontario betalar de inhemska studenterna ungefär 5 000 kanadensiska dollar (34 000 SEK) i studieavgift, medan utländska studenter betalar upp till det tredubbla. Varken lärosätena eller provinsregeringen har varit villiga att ge de brasilianska studenterna rabatt, men till slut har Brasilien accepterat att betala hela avgiften. Det gäller dock enbart för studenter i grundutbildningen. För studenter på högre nivå måste lärosätena själva avgöra om de ska stå för de extra kostnaderna och detta har fyra lärosäten bestämt sig för att göra.

Läs i the Globe and Mail om Kanadas mottagande av studenter från Brasilien »

Åtgärder för att underlätta studievalet i Australien och Norge


Kopplingen mellan utbildning och arbetsliv är särskilt viktig för näringslivet när det värderar universitetsutbildningar. Det säger Are Turmo vid Næringslivets hovedorganisasjon (NHO) om den nya webbplats, studiekvalitet.no, som bl.a. NHO står bakom och som ska ge stöd till dem som ska välja utbildning. För att skapa en stabil grund för den nya webbplatsen har forskningsinstitutet NIFU på uppdrag av tankesmedjan Civita framställt en rapport. Den behandlar kvalitetsbegreppet och hur det kan operationaliseras. Vidare görs en genomgång av utländska exempel på liknande webbplatser och en bedömning av tillgång till, samt validitet och reliabilitet för existerande norska data som kan användas på webbplatsen.

Också i Australien har en webbplats, MyUniversity, lanserats som ska hjälpa studenter att välja utbildning och lärosäte. Där är det regeringen som har krävt att lärosätena ska lämna en mängd uppgifter om sin utbildning. Uppgifterna ska bl.a. belysa hur nöjda tidigare studenter är med sin utbildning, vilka kvalifikationer lärarna har och hur stor andel av studenterna som avbryter studierna. Lanseringen av den nya webb-platsen motiveras av det nya system där antalet platser vid landets lärosäten ska vara efterfrågestyrt. Webbplatsen har emellertid fått mycket kritik. Universitetslärarnas fackliga organisation (NTEU) säger t.ex. att “The use of indicators, including cost of library photocopying, whether a university has a swimming pool and the number of car parking spaces on campus, fails to address the real quality issues in higher education, such as insufficient government funding and a highly casualised workforce."

Läs i studenttidningen Universitas om webbplatsen studiekvalitet.no »

Läs på NIFU:s webbplats om underlaget för webbplatsen studiekvalitet.no »

Läs i University World News om webb-platsen MyUniversity »

Arg matematiker startade uppror mot förlagshus


Ett blogginlägg av den Cambridge-baserade matematikern Tim Gowers startade ett jättelikt uppror mot Elsevier, världens största utgivare av vetenskapliga tidskrifter. Gowers skrev i januari på sin egen blogg att han inte tänkte publicera sig i eller delta i granskningen av artiklar för någon av de tidskrifter som Elsevier ger ut. Motivet för hans protest var att forskning som i stor utsträckning har betalats med skattemedel hanteras av privata förläggare. De kräver sedan brittiska lärosäten på hundratals miljoner pund varje år för att dessa ska få tillgång till artiklarna. Gowers inlägg startade en lavin så att det nu är närmare 9 000 personer som genom sin underskrift har förbundit sig att inte skriva i eller kvalitetsgranska artiklar för Elsevier. Undertecknarna stödjer "open access", inte bara ur ekonomisk synvinkel utan också för att publiceringen ska gå snabbare och bli tillgänglig också för allmänhet, politiker m.fl.

En av världens största finansiärer av naturvetenskaplig forskning, den brittiska fonden the Wellcome Trust, är nu på väg att ställa sig bakom den kampanj som Tim Gowers startade. Fonden avser att kräva öppen publicering av de forskare som får finansiering genom den. Detta ska ske bl.a. genom en ny tidskrift, kallad eLife, som ska konkurrera med topp-rankade tidskrifter som Nature och Science. Till skillnad från dessa ska artiklar i eLife vara gratis att läsa så snart de är publicerade. Kraven på forskarna blir att de öppet ska publicera sina resultat, senast sex månader efter den första publiceringen.

Läs i the Guardian om upproret på Elsevier »
Läs i the Guardian om en ny publiceringspolicy från the Wellcome Trust »

Nya tecken på att stora utbildningsreformer behövs i Indien


Kinesisk forskning är tre gånger så framgångsrik som indisk. Det har ett forskningsinstitut i Indien kommit fram till. Institutet har analyserat de två ländernas forskning, och baserar sin slutsats på tre kvalitetsparametrar och dessutom på mängden forskning. De indiska universiteten måste lägga alltför mycket av sina resurser på annat än forskning, hävdar biträdande professor N. Raghuram, som deltagit i analysen: “If you throw peanuts, you will only get monkeys. It is not possible to do any credible research in the universities with the kind of budgetary support we receive."

En rapport från TeamLease Services, ett indiskt bemanningsföretag, beskriver företagets syn på problemen för landets högre utbildning. Alltför få går vidare till högre utbildning och utbildningssektorn är inte tillräckligt flexibel, vilket gör att Indien befinner sig i en nödsituation, enligt rapporten. Det är också dålig matchning mellan studenternas kompetens och arbetsmarknadens behov. En lösning på problemen kan vara lokala högskolor med tvååriga utbildningsprogram som leder till kvalificerade yrkesexamina. De skulle ge en utbildning som bättre motsvarar de kompetensbehov som finns, och kunna leda vidare till annan högre utbildning. Manish Sabharwal, styrelseordförande för TeamLease Services förklarar det så här: “Community colleges could be an important innovation because they are part ITI, part college and part employment exchange."

Läs i Deccan Herald om hur indisk forskning står sig i jämförelse med kinesisk »

Läs i Business Standard om behovet av utbildningsreformer i Indien »

Nyheter i korthet


Språkundervisning skärs bort när Nederländerna ska minska kostnader
Många små kurser inom humaniora försvinner när universiteten i Nederländerna måste skära ned sina kostnader. I vissa fall försvinner kurserna helt, men i många fall integreras de i bredare program. Vid Leiden University ska i fortsättningen franska, tyska och italienska samsas inom ett program och portugisiska försvinner som eget ämne, men går att läsa inom det latinamerikanska programmet. Förändringarna beror också på regeringens önskemål om att rikta utbildningen tydligare mot vissa regioner i världen.

Läs i University World News om förändringar inom humaniora i Nederländerna »

Lärarbrist hotar i flera OECD-länder
Läraryrket behöver göras mer attraktivt, om den hotande bristen på lärare i många länder ska kunna avhjälpas. Det visar en ny rapport från OECD. Rapporten ger exempel på hur man arbetar i olika länder för att lösa problemen. Årliga utvärderingar och betoning på utveckling i yrket är sätt som gett resultat. Återkommande kompetensutveckling är enligt rapporten avgörande för att lärare ska kunna klara allt mer heterogena grupper och kunna individanpassa undervisningen.

Läs på OECD:s webbplats om hur rekryteringen till läraryrket ska kunna ökas »

Utbildning på engelska ökar kraftigt i Europa
I flera europeiska länder med andra modersmål än engelska ökar antalet engelskspråkiga masterutbildningar. Enligt en ny amerikansk (!) rapport mer än fyrdubblades antalet sådana utbildningar under den senaste tjugofemårsperioden. Den största ökningen under det senaste året hittar man enligt rapporten i Italien och Danmark, även om antalet i absoluta termer är mer blygsamt. Nederländerna har med sina drygt 800 program flest engelskspråkiga masterutbildningar, följt av Tyskland och sedan Sverige.

Läs på webbplatsen för Institute of International Education om utbildning på engelska »

Beskrivning av högre utbildning i British Columbia
Kanada saknar en central myndighet för utbildningsfrågor. Ansvaret ligger istället på regional nivå och landet har flera utbildningssystem. I en s.k. Internationell utblick beskriver medarbetare på Högskoleverket, efter besök i Kanada, den högre utbildningen i provinsen British Columbia. Där finns bl.a. 25 statliga lärosäten, 17 privata universitet och högskolor samt hundratals privata lärosäten med kortare yrkesförberedande program och språkskolor för engelska.

Läs på Högskoleverkets webbplats om högre utbildning i British Columbia »

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-04-23
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se