Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 1, 2012
13 januari 2012
Praktikchock får danska lärarstudenter att hoppa av
Omkring 30 procent av de studenter som avbryter sin lärarutbildning gör det pga. vad som kan kallas en praktikchock. Det säger forskningschef Andreas Rasch-Christensen på VIA University College, som driver lärarutbildning på fyra platser på Jylland. Avbrotten är enligt honom en reaktion på utmaningar som studenterna möter under sin praktik och som de inte kan hantera eller som de anser att utbildningen inte har rustat dem för. Därmed skulle den lösning som utbildningsminister Morten Østergaard har fört fram för att komma tillrätta med de många avbrotent inte fungera.
Utbildningsministern har föreslagit att de som avbryter ämnesstudier vid universiteten ska få bättre möjligheter att tillgodoräkna sig dessa studier om de vill börja på en lärarutbildning. Därmed skulle man få in en grupp studerande som kan förväntas genomföra hela sin lärarutbildning. Förslaget kom sedan Danmarks Evalveringsinstitut (EVA) presenterade en utvärdering av landets 16 lärarutbildningar. Även om många utbildningar blev godkända visar EVA:s utvärdering att av de studenter som startade sin utbildning år 2006 har 39 procent avbrutit den.
Statistik från lärarutbildningarna visar att två av de vanligast förekommande orsakerna till avbrott är för lite studieaktivitet och fel val av utbildning. Niels Egelund, professor vid Aarhus Universitet, för resonemanget ett steg vidare och hävdar att de många avbrotten beror på att lärarutbildningen rekryterar från "den tunge ende af studerandesegmentet", där studenterna har relativit sett låga betyg från sin gymnasieutbildning.
Läs i nättidningen Information om lärarstudenternas praktikschock
Läs mer i nättidningen Information om avbrotten från lärarutbildningen
Nätutbildningen välkomnas in i finrummen
Alltfler framstående universitet satsar på gratis utbildning via nätet. Det senaste är Massachusetts Institute of Technology (MIT) som avser att bygga en "sofistikerad lärplattform" för att öka förtroendet för nätutbildning. Den verkliga utmaningen är sådana moment som laborationer, simuleringar och diskussioner, men MIT har utvecklat en del metoder för att klara detta. Ett annat lärosäte, Stanford University, ger tre kurser på nätet med en kurs i artificiell intelligens som flaggskepp. Kurserna är mycket interaktiva och studenterna kan interagera med forskare och lärare, skicka in utförda uppgifter och få dem rättade. Det har varit en stor framgång och universitetet planerar att utöka nätutbildningen med åtta datakurser som kräver goda kunskaper i matematik och naturvetenskap.
Hur nätstudier ska räknas som merit är en aktuell fråga. För MIT-kurserna kommer nätstudenterna att få intyg, men inte från själva MIT utan från MITx, en fristående enhet. Studierna kommer inte att kunna tillgodoräknas vid MIT. Detsamma gäller för Stanford, som utfärdar intyg men inte erkänner dem för fortsatta studier vid universitetet. Mindre kända lärosäten kan däremot, enligt bedömare, känna sig tvingade att tillgodoräkna nätstudier. Kevin Carey vid tankesmedjan Education Sector har skrivit om saken och säger att “Colleges accept transfer credits from other colleges when they really have no idea of what went on at those other colleges. Here it would seem that, with an MITx class, you can see what it was".
Läs i Inside Higher Education om MIT:s nätsatsning
Läs i Inside Higher Education om Stanfords nätsatsning
Båda sidor av Atlanten satsar på excellent forskning
Den brittiska regeringen vill se en ny typ av universitet, inriktade på naturvetenskap, teknik och utbildning på master- och forskarnivå. Syftet sägs vara att göra Storbritannien till världens bästa plats för (naturvetenskaplig) forskning. Det kan både vara universitet inom landet och internationella universitet som bygger upp nya enheter. Regeringen ser också framför sig fler samarbeten mellan lärosäten eller med industrin. Regeringens roll blir att göra nödvändiga förändringar av regelverket, men inga skattemedel kommer att skjutas till.
I USA kommer Cornell University och Technion-Israel Institute of Technology att bygga upp en gemensam enhet för tillämpad forskning på Roosevelt Island i New York. Flera toppuniversitet tävlade om att få de 100 miljoner dollar (700 miljoner SEK) som staden satsat, utöver det landområde där enheten ska byggas. Den totala kostnaden uppskattas till två miljarder dollar (14 miljarder SEK). För New York är satsningen viktig för att utveckla stadens högteknologiska industri som idag anses vara otillräcklig. Den första delen av enheten ska öppna 2017 och tio år senare ska hela området vara bebyggt. Verksamheten kommer att bygga på tvärvetenskapliga noder som ska ändras allteftersom industrins och stadens behov förändras.
Läs i The Guardian om de brittiska planerna på nya universitet
Läs i Inside Higher Education om satsningen i New York
Mätning av kompetens och kunskap — ämnesrelaterad och generell
Kan man skilja på ämnesrelaterad kompetens och generell kompetens? Frågan ställs i en ny rapport från norska NIFU. Där tar man upp några av de utmaningar det innebär att mäta studenters lärande. Till den generella kompetensen räknar rapporten bl.a. kritiskt och analytiskt tänkande samt skriftlig och muntlig framställning. Enligt rapporten finns det en överlappning mellan de två typerna av kompetens, men överlappningen är olika stor inom olika studieprogram.
Rapporten bygger på data om olika professionsutbildningar som har samlats in via enkäter till studenterna. De har fått frågor om vad de har lärt sig, deras arbetsinsats, vilka studiestrategier de har använt samt om studiemiljön. Även om rapporten framförallt tar upp principiella problem med mätning av studenters lärande diskuteras också skillnader i social kompetens. "Människoorienterade" professionsutbildningar har på detta område, enligt författarna, ett försteg framför tekniska ingenjörsutbildningar.
Frågeområdet är aktuellt också i Australien. Där diskuteras huruvida det är möjligt och ekonomiskt rimligt att mäta den ena delen, nämligen ämnesspecifik kunskap. Utgångspunkten är ett diskussionsunderlag från regeringen om införande av ett amerikanskt test, the US Collegiate Learning Assessment test (CLA). Underlaget tar bl.a. upp oron inom högskolesektorn för att denna typ av test riskerar att uppmuntra undervisning som stödjer generell kompetens framför ämnesspecifik kompetens samt att det kommer att bli mycket dyrt att mäta den senare typen av kompetens. Regeringens avsikt är att inkludera en modifierad version av CLA i den resultatredovisning som ska publiceras på webb-platsen MyUniversity fr.o.m. år 2013.
Läs på NIFU:s webb-plats om att mäta studenters lärande
Läs i the Australian om resultatmätningar
Data om arbetsbörda per studiepoäng efterlyses i Danmark
Nästa år ska Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) i en s.k. tematisk utvärdering undersöka sambandet mellan det arbete som de studerande lägger ned på sin utbildning och det antal ECTS-poäng de får. Men undersökningen gäller bara för yrkesinriktade utbildningar (vid erhvervsakademier och proffessionshøjskoler). Akademikernes Centralorganisation (AC) föreslår nu att systemet med tematiska utvärderingar ska utökas till att gälla även universiteten. AC menar att den aktuell undersökningen av arbetsbörda i relation till poäng skulle ge möjlighet att kunna bedöma vilken arbetsinsats som olika utbildningar kräver.
Ordföranden i studentorganisationen Danske Studerendes Fællesråd, Magnus Pedersen, tycker att undersökningen av arbetsbörda i relation till poäng behövs: "Vi frygter, at det på nogle studier er blevet sådan, at vi får så lidt indhold for ECTS-pointene, at det slet ikke svarer til et fuldtidsstudie".
Bakgrunden till förslaget om att bredda de tematiska utvärderingarna är att all högre utbildning i Danmark sedan i höstas har samlats i ett nytt ministerium, Uddannelsesministeriet. Därmed har de utvärderingar av yrkesinriktade utbildningar som EVA genomför flyttats in under det nya ministeriet och AC anser att det vore "meget besynderligt" om man inte skulle göra samma kvalitetskontroll av universiteten som av annan högre utbildning. Som exempel på andra angelägna tematiska utvärderingar lyfter AC fram de utländska studerande som rekryteras till Danmark. Eftersom rekryteringen motiveras med att de utländska studenterna höjer utbildningens kvalitet bör man dels undersöka vilka kvalifikationer studenterna faktiskt har, dels om de bidrar till att höja utbildningens kvalitet.
Läs i nättidningen Information om tematiska kvalitetsutvärderingar
Nyheter i korthet
Universiteten i Sydney breddar rekryteringen gemensamt
Fem universitet i Sydney satsar gemensamt på att bredda sin rekrytering. Inom projektet Bridges to Higher Education ska man, med statliga bidrag, rikta sig till barn och ungdomar i åldern 10—15 år. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot flyktingar. Den federala regeringen har satt som mål att studenter från den mest missgynnande fjärdedelen av befolkningen ska svara för 20 procent av de registrerade studenterna år 2020. För närvarande är andelen ca 15 procent.
Läs i the Australian om breddad rekrytering
Ny utvecklingsplan för högre utbildning i Finland
Den 1 januari 2013 bildas Konstuniversitetet genom sammanslagning av Sibeliusakademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan. Det är ett av inslagen i den finska regeringens nya utvecklingsplan för utbildning och forskning för perioden 2011—2016. Andra inslag är att antagningen ska förnyas så att det vid utgången av 2015 går snabbare att påbörja högskolestudier. Vidare ska universiteten samla doktorandprogram och forskarstuderande från olika områden till — i princip — en enda forskarskola för att systematisera och effektivisera forskarutbildningen.
Läs på undervisningsministeriets webbplats om utvecklingsplanen
Amerikansk presidentkandidat kritisk till collegestudier för alla
Det är snobberi att vilja att alla ungdomar läser på college. Det anser Rick Santorum, före detta senator från Pennsylvania och tänkbar republikansk presidentkandidat. Santorum framställer sig själv som arbetarklassrepublikan och vill gärna se mer tillverkningsindustri i USA. Även industrin behöver dock i allt högre utsträckning anställda med högre utbildning, och Santorums uppfattning om behovet av utbildning beskrivs som alltmer sällsynt.
Läs i Wall Street Journal om Rick Santorums kampanj
Studentprotesterna i Chile allvarliga för regeringen
På kort tid har två utbildningsministrar avgått i Chile. Ministrarna har inte lyckats få slut på de studentprotester som skakat landet under lång tid, och förtroendet för regeringen sjunker. Den utbildningsminister som nu tillträder, Harald Bayer, är ekonom snarare än politiker, vilket oroar studenterna. De har fått bättre ekonomiska villkor men inte fått igenom sina krav på en utbildningsreform. Regeringen har vägrat att ens diskutera kravet på gratis högre utbildning för alla studenter.
Läs i The Australian om ministeravhopp i Chile
Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
