Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 10, 2012

16 mars 2012

Ökade krav på amerikanska studenters samhällsengagemang


Samhällsengagemanget hos studenterna i Massachusetts, USA, ska mätas och redovisas. Styrelsen för högre utbildning i delstaten Massachusetts har enhälligt beslutat att sådana mätningar ska genomföras, på samma sätt man i dag mäter t.ex. antalet examinerade från den högre utbildningen. Att samhällsengagemang nu blir ett av fem mål för den högre utbildningen kan, tror man, få lärosätena att anstränga sig för att de som examineras ska bli bättre samhällsmedborgare. “It´s one thing to say we´re teaching this," säger Carol Geary Schneider, ordförande för the Association of American Colleges and Universities, “it´s another to say we intend to report the results and in doing so to put civic learning on the front page as an expected college outcome."
 
Hur samhällsengagemanget ska mätas är inte klart, men Richard Freeland, delstatens kommissionär för högre utbildning, vill se flera delar. Grundläggande kunskaper om sådant som den amerikanska konstitutionen bör ingå, enligt Freeman, men också praktisk demokrati, som medverkan i studentstyrda organ och arbete i politiska kampanjer. Det ska utvecklas en plan för mätningarna på delstatsnivå och den ska vara klar år 2013.
 
Läs i Inside Higher Education om hur studenter ska bli mer engagerade i samhället »

Brittiska lärosäten gör felaktiga jämförelser med USA


Den högre utbildningen i Storbritannien är alldeles för fixerad vid att jämföra sig med, och kopiera, the Ivy League — dvs. de mest välrenommerade lärosätena i USA. Det säger Sir David Watson som är professor i högre utbildning vid University of Oxford. Han skriver i en artikel för the Higher Education Policy Institute, att de brittiska lärosätena gör vad han kallar kategori-misstag. De borde jämföra sig med en annan verklighet som också finns i USA. Den verkligheten handlar bl.a. om hur studenter utanför Ivy League faktiskt genomför sina studier: det sker över längre tidsperioder, genom byten av lärosäten, varvat med arbete och som en blandning av hel- och deltidsstudier.
 
Sir David Watson menar också att de brittiska lärosätena blandar ihop den stora frågan om breddad rekrytering, med den relativt sett lilla frågan om rättvis antagning (fair access). Den senare frågan gäller antagningen av elever från statliga skolor till ett några av landets lärosäten med särskilt hög prestige, en fråga som har debatterats livligt i Storbritannien under senare tid. Sir David Watson varnar för att "conservatism, snobbery and lack of imagination" hindrar Storbritannien från att införa flexibel tillgång till högre studier och ett livslångt lärande. Som exempel på hinder för detta nämner han problemen med att kunna tillgodoräkna sig studier vid byte av lärosäte.
 
Läs i Times Higher Education om vad brittiska lärosäten jämför sig med »

Unga forskare och ökning av privata universitet ger Afrika problem


Inom fem år kommer antalet privata universitet i Afrika att vara fler är de offentligt drivna. Det säger professor Olugbemiro Jegede, generalsekreterare i the Association of African Universities (AAU). Vid en konferens nyligen beskrev han de nedskärningar som kontinentens regeringar har tvingats göra på utgifterna för högre utbildning. Detta har dessvärre inneburit att studenterna söker sig till lärosäten med varierande, och ofta tveksam, kvalitet. Vad som nu behövs är enligt professor Jegede ett nytt sätt att tänka när det gäller rollen för högre utbildning i Afrika. Vidare krävs ökade ansträngningar för att hantera obalansen mellan antalet deltagare och utbildningens kvalitet samt en reformering av kursplanerna.
 
Ett annat problemområde är situationen för unga forskare i Afrika. De behöver mer stöd av sina universitet om de ska kunna bli kvalificerade universitetslärare. Det framförs i en rapport från the British Academy och the Association of Commonwealth Universities. Många unga forskare får för lite stöd för sitt forskningsprogram och för att utvecklas professionellt. Arbetstiden upptas av undervisning och administration, forska får de göra på fritiden. I rapporten uppmanas äldre kollegor att fungera som mentorer för bl.a. publicering och ansökningar om forskningsmedel. Detta kräver i sin tur att de äldre lärarna måste få incitament för att ge sina yngre kollegor stöd. Chege Githiora vid the University of London välkomnar förslagen, men säger att kapacitetsbyggande bland administratörer och bibliotekarier är lika viktigt:""These are the people who actually keep the universities running, so if you don't have their support you cannot do your research".
 
Läs i University World News om ökningen av de privata lärosätena i Afrika »

Läs i University World News om situationen för unga forskare i Afrika »

 


Köpenhamns universitet ökar antalet undervisningstimmar


Nästa år ska studenter på bachelor-nivå vid Köpenhamns universitet (KU) få minst åtta timmars undervisning per vecka. Målet ska sedan vara ett minimiantal om 12 timmar per vecka år 2016, om rektor Ralf Hemmingsen får som han vill. Ett av motiven för att öka antalet timmar är enligt rektorn att avhoppen ökar och studietiderna förlängs när kurser har färre än tio timmars undervisning. Antalet timmar är nu i vissa fall bara sex till sju per vecka. Och det är för lite, erkänner Ralf Hemmeingsen. Han lägger också fram förslag om det han kallar vägledande veckoplaner som täcker in 37 timmars arbetsvecka. Detta innebär inte någon närvaroplikt, utan veckoplanen ska ses som en signal om att universitetsstudier är ett heltidsarbete. Dessutom ska den visa studenterna hur arbetet kan läggas upp, också vid sidan av den lärarledda undervisningen.
 
Finansieringen av ett ökat antal undervisningstimmar kommer enligt Ralf Hemmingsen inte att vara något större problem i den första omgången, eftersom det främst är en rad små ämnen som nu har mindre än åtta timmars undervisning. Målet om 12 timmars undervisning per vecka kommer dock att innebära större ansträngningar. Hemmingsen hävdar att gruppstorleken trots det inte ska öka, något som kritikerna framhåller som en risk. Henrik Prebensen, facklig förtroendeman vid KU, är ändå orolig: "Hvis man vil øge timetallet, må man ansætte flere lærere. Og derfor vurderer jeg på basis af beregninger, at man skal have cirka 15.000 kroner mere pr. studerende i taxameterpenge" (red.anm: taxameter är ett statligt anslag per student).
 
Läs i nättidningen Information om förslaget till fler undervisningstimmar »

Läs i nättidningen Information om den fackliga kritiken mot förslaget »
 

Slutprov för ryska studenter ska höja utbildningens kvalitet


Den ryska regeringen vill införa ett obligatoriskt statligt slutprov för studenter som tar sin första examen (bachelorexamen). Provet ska inte bara användas för att kontrollera studenterna, utan också för att bedöma kvaliteten på utbildningen. Enligt president Putin finns det nämligen många universitet som ger dålig utbildning, t.ex. för att de saknar kvalificerade lärare. Från de ryska studenterna kommer hård kritik mot förslaget om slutprov. Enligt dem är det risk för att utbildningen ensidigt inriktas mot de områden som provet omfattar och de jämför med en examen på lägre nivå: “The current format of the unified state examination for secondary school-leavers has already proved itself to be a failure" säger Boris Chernyshev, ledamot av stadsfullmäktige i Moskva och sistaårsstudent i statsvetenskap.
 
Den konkreta utformningen av slutprovet är inte klar, men det är tänkt att baseras på alla de ämnen som ingår i sådana program som leder till en examen. Tanken är att provet inte bara ska kunna ges av universitetets lärare, utan också "oberoende experter", inklusive potentiella arbetsgivare. Några ryska universitet har enligt landets utbildningsdepartement redan börjat använda sådana oberoende värderingar av studenterna. Proven ska ges vid särskilda centrum som är skilda från universiteten och enligt planerna är det högstatusskolan Higher School of Economics som kommer att vara först.
 
Läs i University World News om Rysslands standardiserade prov som krav för examen »

Nyheter i korthet


Kvinnor ska öka konkurrenskraften i tysk forskning
Den tyska staten och dess delstater har kommit överens med fem stora forskningsorganisationer (däribland Max-Planck-institutet) om att öka anslagen till forskningen. Mellan 2011 och 2015 kommer totalt 4,9 miljarder euro (43 miljarder SEK) extra att anslås. Ett villkor är att forskningsorganisationerna förpliktigar sig att öka konkurrenskraften för tysk forskning. Det ska ske genom ett intensivare utnyttjande av den potential som redan finns, i första hand genom att öka antalet kvinnor inom vetenskap och forskning.
 
Läs på Max-Plank-institutets webbplats om ökningen av antalet kvinnor i tysk forskning (på tyska) »

Få föräldrar i Storbritannien ser universitetsstudier som bildning
Omkring en fjärdedel av föräldrarna i Storbritannien anser att universitetsutbildning har ett värde i sig. Drygt 60 procent anser dock att huvudsyftet med studierna är att öka chanserna till ett bra arbete. Det visar en undersökning bland 1 000 föräldrar. Undersökningen har beställts av the New College of the Humanities, som ska starta i september i år. Lärosätet, som inte finansieras av staten, planerar att ta ut en studieavgift på 18 000 pund (190 000 SEK) per år.

Läs i Times Higher Education om brittiska föräldrars syn på universitetsutbildning »
 
Norska universitet kan inte konkurrera om tekniker och naturvetare
Det är ett skriande behov av akademiskt utbildade inom teknik, matematik och naturvetenskap i Norge. Inom teknikområdet vid universiteten saknas det t.ex. mer än 400 doktorander. Det visar en rapport som sammanställts på uppdrag av bl.a. Kunnskapsdepartementet. Bristen medför att universiteten har svårt att rekrytera professorer och forskare, eftersom näringslivet erbjuder högre löner och lika intressanta arbetsuppgifter. Grundproblemet är dock enligt Kunnskapsdepartementet att för få elever väljer dessa ämnen i skolan eller på grundnivå i högskolan.
 
Läs i studenttidningen Universitas om bristen på bland annat tekniskt utbildade »
 
Krav på separat undervisning för män och kvinnor i Tunisien 
Undervisning och tentamina vid Manouba-universitetet i Tunisien har i praktiken upphört. Det beror på att radikala muslimska studenter har ockuperat lokalerna. De kräver att män och kvinnor undervisas separat och att det ska finnas plats för bön på universitetets område. Studenterna kräver också att förbudet mot den heltäckande slöjan niqab ska avskaffas. Universitetet har nyligen straffat studenter som försökt bära slöja eller be i en föreläsningssal. Efter det har konflikten eskalerat till öppet slagsmål mellan studentgrupper.
 
Läs i Washington Post om protesterande studenter i Tunisien »
 

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2012-03-15
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se