Startsida Högskoleverket

 
 
Dekorationsbild

Jämställdhet i högskolan nr 7, 2011

28 november 2011

Jämställdhetsperspektiv på forskningsanslagen till lärosätena


I forskningsrapporten Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer som handlar om det senaste decenniets forskningspolitiska satsningar på excellens och starka forskningsmiljöer, framgår att satsningarna har haft starkt negativa effekter på jämställdheten. Rapporten är skriven av professor Agnes Wold, professor Ulf Sandström och fil dr. Birgitta Jordansson, och offentliggjordes i december 2010 av Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ). Enligt rapporten har lågt räknat en miljard kronor omfördelats från kvinnor till män. Författarna kritiserar bland annat de bedömningsprocesser som ligger till grund för fördelningen av externa forskningsmedel.

Hur de direkta anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv har inte ingått i undersökningen. Dessa anslag utgör betydande summor; 14, 8 miljarder kronor år 2010. Därför har regeringen nu uppdragit åt Högskoleverket att göra en förstudie om anslagen för forskning och forskarutbildning ur ett jämställdhetsperspektiv. Den bör belysa dels de interna modellerna för resursfördelning, dels de befattningar som anslaget knyts till. Dessutom ska det faktum att anslaget till stor del finansierar utbildning på forskarnivå belysas. Högskoleverket ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (utbildningsdepartementet) senast den 31 december 2012.

Ladda ner regeringsuppdraget här »
Läs mer om uppdraget på regeringens webbplats»

 

Forskares egna berättelser ska bidra till ökad jämställdhet i akademin


Forskning kring köns betydelse i universitets- och högskolevärlden visar att miljön inte är så könsneutral som den ofta framställs. I Projekt Storytelling berättar 21 kvinnliga forskare och forskarstuderande om sina erfarenheter av hur det är att vara kvinna vid Umeå universitet. Berättelserna visar att kvinnliga forskares prestationer förminskas, exempelvis i samband med att de beviljas forskningsmedel. Att beviljas forskningsmedel i nationell konkurrens kan framställas som tur när det gäller en kvinnlig forskare. Detta är ett av många exempel som lyfts fram i Projekt Storytelling. Tillsammans belyser de vilken betydelse subtila mönster kring kön har när det gäller tjänstetillsättningar och fördelning av resurser. Projektledaren, Hanna Lönnerskog Nilsson, hoppas att resultaten från projektet kan inspirera, motivera och uppmuntra till eftertanke.

Projekt Storytelling har finansierats av Delegationen för jämställdhet i högskolan och har bland annat resulterat i en bok och i en slutrapport.

Läs boken eller slutrapporten här»
Läs en intervju med projektledaren här»

 

Psalmbokens språk — ett mannens språk


Psalmtexterna är tydligt diskriminerade för kvinnor. Det visar teologen och prästen Agneta Lejdhamre i sin avhandling Psalm — kön — kyrka. Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken och i Svenska kyrkans kyrkomöte. Lejdhamre har undersökt palmtexter ur ett jämställdhets- och kyrkoperspektiv. Analysen visar att en tudelad förståelse av kön förekommer i psalmtexterna. Mäns sexualitet nämns exempelvis inte alls medan kvinnors sexualitet framställs som föredömlig i den mån den inte levs ut och som klandervärd i den mån den levs ut.

— Eftersom samhället, inklusive Svenska kyrkans, precisering av jämställdhet kan sammanfattas med att samma villkor ska råda för kvinna och man kan jag konstatera att psalmtexternas könsförståelse rimmar illa med vad man menar med jämställdhet i såväl sekulärt som i kyrkligt sammanhang, säger Agneta Lejdhamre i ett pressmeddelandet från Uppsala universitet.

Läs hela pressmeddelandet här »

 

Är kvinnor bättre fredsbevarare?


Kathleen Jennings, forskare vid Fafo Institut för tillämpade internationella studier i Oslo, har nyligen kommit med en rapport om kvinnors deltagande i FN:s fredsbevarande styrkor (Women´s participation in UN peacekeeping operations : agents of change or stranded symbols?). I rapporten granskar Jennings generaliserande påståenden som "kvinnor är fredsälskande", "kvinnor är problemlösare" och "kvinnor är mer empatiska än män". Sådana påståenden används ofta som argument i försöket att rekrytera fler kvinnor till FN:s fredsbevarande insatser och baseras på ett synsätt som Jennings kallar för "affirmative gender essentialism". Jennings ställer sig kritisk till att man i sin iver att inkludera kvinnor använder sig av argument som snarare befäster konservativa könsstereotyper snarare än att vara till nytta i kampen för verklig jämställdhet mellan könen.

Läs hela artikeln om rapporten här »
Ladda ner hela rapporten här »

 

Pengar till forskning om lärandemiljöer hos barn i urbefolkningar


Öken eller islandskap - naturen är en viktig plats för lärande oavsett hur den ser ut. Det visar jämförande studier av hur barn i urbefolkningar i Sverige respektive i Australien lär sig nya saker. Eva Alerby, professor vid institutionen för pedagogik och lärande vid Luleå tekniska universitet, har beviljats förnyat stöd från STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, för fortsatt forskning inom området.

Medlen kommer från STINT Institutional Grants Programme (IG) och går till projektet Öken och is — lärande utan gränser. Inom ramen för projektet studeras och jämförs platser för lärande inom de båda urbefolkningsgrupperna. Tidigare studier inom projektet har visat att lärandemiljöerna för de samiska och för de aboriginska barnen bygger på kulturella erfarenheter. När projektet nu fortsätter ytterligare två år kommer fokus att läggas på barnens erfarenheter av hållbar utveckling. Ett av målen med IG är att skapa varaktiga nätverk för forskningssamarbete.

Läs hela artikeln här »

Vården av transsexuella orsakar onödigt lidande


En ny avhandling med titeln Kroppslinjer — Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering försvarades nyligen av etnologen Signe Bremer vid Göteborgs universitet. År 1972 blev Sverige först i världen med att lagstifta om statsfinansierad vård av transsexualism. Med en statsfinansierad vård skulle den transsexuella gruppens livssituation förbättras. I stället beskriver Bremer vården som ett könskonservativt förtryckande system som vållar transsexuella personer lidande. Hon vill nyansera den allmänt spridda uppfattningen om transsexualism som synonymt med upplevelsen av att vara född i fel kropp. Bremer menar att vi lever i ett samhälle som präglas av föreställningar om att det bara finns två sorters människor — feminina kvinnor som föds med vagina och maskulina män som föds med penis. Den transsexuella vården är en del av samhället och dessa föreställningar präglar därför också villkoren för könskorrigering. Med sin avhandling belyser Bremer att detta ofta ger allvarliga konsekvenser för enskilda personers liv.

Läs mer om avhandlingen på »

NIKK läggs ned vid årsskiftet


Nordiska ministerrådet för jämställdhet har beslutat att ombilda Nordiskt institut för kunskap om kön, NIKK, till ett nordiskt samarbetsorgan. I praktiken innebär det att NIKK i sin nuvarande form som autonom institution läggs ner vid årsskiftet 2011/2012. Till NIKK:s huvudsakliga uppgifter har hört att verka som en länk mellan nordisk genusforskning och jämställdhetspolitik. Institutet har inte bedrivit någon egen forskning, men har koordinerat forskningsprojekt och fungerat som ett kunskaps- och informationscenter.

Det är ännu oklart, vilken nordisk institution som blir värd för det nya samarbetsorganet. I rapporteringen kring nedläggningen av NIKK nämns både Nordforsk i Oslo och Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg som möjliga alternativ. Nordiska ministerrådets målsättning är att alla beslut om NIKK:s framtida verksamhet ska vara tagna före den 31 december 2011.

Läs mer om förslaget »
Läs mer i det senaste numret av nyhetsbrevet Genusperspektiv »
Läs mer i det senaste numret av Universitetsläraren »
Läs även på NIKK:s webbplats »

 

Öronmärkta medel för jämställdhet inte längre nödvändiga


Som ett resultat av rapporten Likestilling i forskning — kva fungerer: en analyse av tildelingsprocessene i Forskningsrådets kvalitetssatsninger YFF, SFF og SFI (2009) har Norges forskningsråd bestämt att inte längre anslå öronmärkta medel för jämställdhetsarbetet i den kommande, tredje satsningen på framstående forskningsmiljöer.

Efter att centrum för framstående forskning (SFF) hade inrättats i Norge framfördes stark kritik mot satsningen med öronmärkta medel. Det visade sig nämligen att samtliga av de 13 nyinrättade centrumen leddes av män. Satsningen kritiserades för att förstärka könsskillnaderna inom akademin.  

När det var dags att upprätta nya centrum 2005, bestämde man att den sneda könsbalansen skulle åtgärdas. I utlysningen ombads därför sökande att integrera jämställdhetsaspekten genom att föreslå kvinnliga föreståndare och kvinnliga forskare. Därutöver avsattes 15 miljoner norska kronor under en femårsperiod som sökbara medel för konkreta jämställdhetsåtgärder. Medlen har varit en central del i arbetet att jämna ut könsbalansen vid SFF, men nu är det slut på öronmärkta medel. Norges forskningsråd har inte anslagit några medel för jämställdhetsarbetet till de nya centra som planeras komma igång hösten 2012.

— Vi har precis utlyst SFF-medlen igen men inte tagit med öronmärkta medel eftersom vi menar att institutionerna har kommit mycket längre i att tänka jämställdhet så att de kan bygga in det i sina egna projekt, säger Gro E. M. Helgesen, koordinator för SFF-satsningen vid Norges forskningsråd.

Läs hela intervjun här »

Jämställdhetsperspektiv ska alltid vara med


Komité for kjønnsbalanse i forskning (Kif) har i oktober 2011 lämnat över sitt remissvar på rapporten Et åpnere forskningssystem till Kunnskapsdepartementet. Rapporten är skriven av en expertkommitté, det s.k. Fagerbergutvalget, som hade i uppgift att utreda sambandet mellan resultat och resursfördelning i norsk forskning. Rapporten kritiserades av Kif:s ordförande, Gerd Bjørhovde, redan i samband med att den överlämnades till ministern för forskning och högre utbildning i maj 2011. Bjørhovde var överraskad över att det är möjligt att göra en utredning som är så befriad från könsperspektiv. Hon sa också att hon började bli less på att höra försvar som går ut på att jämställdhetsperspektivet inte ingick i uppdraget och att man därför inte tog med det.

Förutom att kritisera Fagerbergutvalget i sitt remissvar, uppmanar Kif Kunnskapsdepartementet att alltid integrera kön- och jämställdhetsperspektiv i sina utredningsuppdrag.

Läs hela Kif:s remissvar här »
Läs mer om Kif:s remissvar här »
Läs tidigare rapportering kring utredningen här »

 

Jämställdhetskonferens i Lund


Den 7-8 maj 2012 arrangerar Lunds universitet och FonSyd (Forskarutbildningsnätverket Syd) en nationell jämställdhetskonferens på temat Forskarutbildning på lika villkor: Jämställda doktorander? Konferensen riktar sig till doktorander, handledare, personal- och utbildningsansvariga, administratörer m.fl. Konferensbidrag tas gärna emot och deadline för att skicka in abstracts är den 5 december 2011. Sista anmälningsdag till konferensen är den 10 april 2012.

Läs mer om konferensen här »

 

Bidragsbeslut för genusforskning klart


Nu har Vetenskapsrådet tagit beslut om Projektbidrag genusforskning. Sammanlagt fick Vetenskapsrådet 83 ansökningar om projektbidrag, varav 13 beviljades - en beviljandegrad på 16 procent. Tio av de beviljade projekten är inom begrepps- och teoriutveckling och tre inom genusforskning och hållbar utveckling. Ingen ansökan beviljades för genusforskning och nya medier.

Utlysningen var en särskild satsning för att främja den vetenskapliga utvecklingen inom genusforskning. Vetenskapsrådet efterfrågade ansökningar till långsiktiga projekt inom teori- och begreppsutveckling från särskilt framgångsrika forskningsmiljöer och -grupper, forskningsprojekt inom genusforskning och nya medier respektive genusforskning och hållbar utveckling.

Se hela listan över beviljade projektbidrag på Vetenskapsrådets webbplats »

Redaktör: Andrea Amft, tfn 08-563 086 88, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.

Senast uppdaterad: 2011-11-28
Kontaktperson: Andrea Amft, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .