Dekorationsbild

Jämställdhet i högskolan nr 6, 2011

4 oktober 2011

Miljöer för genusforskning får bra betyg i Vetenskapsrådets utvärdering


År 2006 beviljade Vetenskapsrådet tre miljöer i genusforskning — vid universiteten i Uppsala, Umeå och Linköping/Örebro — 27 miljoner kronor vardera under en femårsperiod. Nu har Vetenskapsrådet utvärderat de tre forskningsmiljöerna. Utvärderingen visar att finansieringen från Vetenskapsrådet har främjat kvaliteten på den forskning som bedrivs inom miljöerna och att den har bidragit till tvärvetenskapligt samarbete nationellt samt förankring av genusforskningen internationellt. Tack vare finansieringen har de tre forskningsmiljöerna bl.a. haft större möjligheter än de annars skulle haft att finansiera och rekrytera doktorander och postdoktorander, utveckla starka forskningsnätverk, arrangera och delta i konferenser, ta emot och samarbeta med gästforskare samt sprida sina forskningsresultat både nationellt och internationellt.

Läs mer om utvärderingen på Vetenskapsrådets webbplats

Umeå universitet har utlyst stöd till genusforskare


Umeå centrum för genusstudier, UCGS, har utlyst en summa om 500 000 kronor för genusforskare vid Umeå universitet. Ansökningstiden gick ut den 30 september och medlen är avsedda för att betala forskartid för att skriva ansökningar om externa forskningsmedel. Medlen har kunnat sökas av disputerade genusforskare vid Umeå universitet som har ett tydligt genusperspektiv i sin forskning. En vetenskapligt sammansatt bedömargrupp kommer att granska ansökningarna och beslutet meddelas i mitten av oktober. UCGS kommer att följa upp resultatet av satsningen i slutet av 2012.

Läs mer om utlysningen på Umeå universitets webbplats

Nationellt centrum för kvinnofrid blir en del av Uppsala universitet


Som en följd av universitetens och högskolornas ökade autonomi knyts Nationellt centrum för kvinnofrid till Uppsala universitet. Den förordning som har reglerat verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid har upphört, och istället får Uppsala universitet i uppdrag av regeringen att fortsätta bedriva verksamheten vid centrumet. Enligt föreståndaren Gun Heimer, överläkare och professor i kvinnomedicin, kan förändringen stärka organisationen och innebära ännu närmare kontakter med universitetet. Nationellt centrum för kvinnofrid startade 1994 under namnet Rikskvinnocentrum och var då en klinik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala med verksamhet för kvinnor som våldtagits och misshandlats. År 2006 omvandlades kliniken till ett nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor. Den kliniska verksamheten fortsatte att bedrivas av landstinget medan centret tillkom som en särskild inrättning vid Uppsala universitet.

Läs mer på Nationella sekretariatet för genusforsknings webbplats

Kvinnor har lägre förväntningar än män på att göra karriär


Kvinnor och män har olika förväntningar på hur långt de kan komma i sin karriär. Det framgår av studien "Att träda in i en profession" som analyserar kvinnors och mäns föreställningar och strategier för att etablera sig inom en professionell organisation. Studien har letts av Karin Jonnergård, professor vid Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, och bygger på enkäter till nydisputerade akademiker och förstagångslicenserade revisorer. Ett viktigt resultat är att de som besvarade enkäten i allmänhet känner sig välkomnade och inkluderade i sina organisationer. Det gäller både kvinnor och män, trots att män fem år senare har nått både högre positioner och högre löner än kvinnor. Att kvinnor ändå är nöjda med sin situation kan bero på att kvinnorna inte hade lika höga förväntningar på sin karriärutveckling. Kvinnor inom akademin verkade dock välja mer framgångsrika strategier vad gällde lön och position. De satsade i högre utsträckning än inom andra organisationer på interna, sociala relationer i organisationen, vilket lönade sig.

Läs mer om studien

KI och AIK lanserar bok om könsnormer, fotboll och utbildningsval


Karolinska institutet (KI) och AIK Fotboll har tillsammans tagit fram boken "Passa och passa in — om manlighet, fotboll och utbildningsval". I boken intervjuas unga fotbollsspelare i AIK om sin syn på manlighet och utbildningsval. Boken visar att miljöer som domineras av killar kan begränsa spelarna både på och utanför fotbollsplanen. I sådana miljöer är normerna för manlighet starka och ingen vill sticka ut eller uppfattas som "omanlig". Sari Ponzer, dekanus för utbildning vid KI, menar att boken ger viktig kunskap om hur ungdomar ser på utbildningar inom hälso- och sjukvård. Resultaten har därför stor betydelse för KI:s fortsatta arbete med att öka andelen män på sina utbildningsprogram — idag är könsfördelningen skev på samtliga utbildningsprogram på grundnivå och på vissa program finns bara ett par procent män. Även AIK kommer att använda resultaten för att försöka skapa en fotbollsmiljö som är öppen för alla. Enligt John Wall, huvudtränare för JA Tipselit i AIK Fotboll, är det viktigt att varje spelare kan nå sin fulla potential utan att låsa fast sig vid stereotyper. Boken har skrivits inom ramen för projektet "Spelar roll" som finansierades av Delegationen för jämställdhet i högskolan.

Läs mer om boken "Passa och passa in"

Unga män i Danmark väljer bort högre utbildning efter gymnasiet


Det är en klart lägre andel män än kvinnor i Danmark som studerar vidare efter gymnasiet. Det beror bl.a. på att de unga männen ofta saknar en tydlig plan för vad de vill göra efter gymnasiet och att de inte i lika hög grad som unga kvinnor ser högre utbildning som nödvändigt för att göra karriär. Det visar rapporten "Hvor blir drengerne af — køn og uddannelsevalg efter gymnasiet?" som nyligen har publicerats av Center for Ungdomsforskning. Rapporten baseras på registerdata och fokusgruppsintervjuer och visar bland annat att unga män är en mycket mer polariserad grupp än unga kvinnor. Det framgår till exempel att pojkar med höga gymnasiebetyg i stor utsträckning går vidare till långa högskoleutbildningar, medan pojkar med lägre betyg ofta inte läser vidare alls. Bland flickorna är det istället vanligt att läsa vidare efter gymnasiet oavsett betyg, och då ofta på mellanlånga utbildningar. Rapporten visar också att unga män inte i lika hög grad som unga kvinnor ser utbildning som den enda vägen till en framtida karriär — andra möjligheter kan vara att starta eget företag eller arbeta sig uppåt inom en verksamhet.

Läs mer om rapporten

Ladda ner rapporten

College-utbildning i USA värderas högre av kvinnor än av män


Kvinnor dominerar numerärt på college-utbildningar i USA och värderar också sina utbildningar högre än män gör. Det framgår av en enkät som Pew Research Center har genomfört bland ett representativt urval på drygt 2 000 personer runtom i USA. Enkäten visar att hälften av alla kvinnor som gått en fyraårig college-utbildning gav sin utbildning ett högt eller mycket högt betyg, vilket kan jämföras med 37 procent av männen. Det var också en större andel kvinnor än män som uppgav att utbildningen hade ökat deras kunskaper samt hjälpt dem i deras intellektuella utveckling och personliga mognad. Bland dem som besvarade enkäten ansåg dessutom flertalet att en college-utbildning var viktigare för kvinnor än för män.

Bakgrunden till enkäten är att det sedan början av 1990-talet är en större andel kvinnor än män som skaffar sig en college-utbildning. År 2010 var 55 procent av alla 25—29-åringar som tog en college-examen i USA kvinnor.

Läs mer om studien här

Kvinnliga forskare i USA skaffar färre barn än de skulle vilja


Kvinnliga forskare upplever oftare än manliga forskare att de har färre barn än de skulle vilja ha på grund av sin karriär. Det visar sociologiforskarna Elaine Howard Ecklund och Anne Lincoln i artikeln "Scientists want more children". Studien bygger på en enkät som har genomförts bland 3 455 doktorander och disputerade forskare i astronomi, fysik och biologi vid tjugo topprankade institutioner i USA. Undersökningen visar att det vid varje karriärsteg var en större andel män än kvinnor som var gifta och som hade barn. De manliga forskarna hade dessutom fler barn än sina kvinnliga kollegor och önskade inte lika ofta att de hade skaffat fler barn. Nästan häften av de kvinnliga forskarna uppgav att de på grund av sin karriär inte hade skaffat sig de barn de skulle vilja ha. Bland manliga forskare hade ungefär en fjärdedel samma upplevelse. Enligt författarna visar resultaten att det är viktigt att universiteten ser över vilka möjligheter de anställda har att kombinera familjeliv med en akademisk karriär.

Läs mer om studien på Inside Higher Ed

Ladda ner artikeln
 

Könssegregering kan införas vid iranska universitet


Tjugo iranska universitet planerar att införa könssegregering under det kommande läsåret. Bland de lärosäten som har sådana planer finns universiteten i Teheran, AmirKabir, Esfahan och Mohaghegh Ardebili. Planerna involverar utbildningar inom till exempel sociologi, historia, litteratur, konst och matematik. Det är Irans minister för högre utbildning, Kamran Daneshjoo, som har tagit initiativet till förändringen i syfte att förhindra "moraliskt förfall" bland studenterna. Studenter vid flera universitet protesterar dock mot den planerade könssegregeringen, bl.a. med hänvisning till att det saknas tillräckligt många lärare för att man ska kunna erbjuda kvinnor och män separat undervisning av tillräcklig hög kvalitet. Efter den islamska revolutionen 1979 infördes könssegregering vid alla grundskolor och gymnasieskolor i Iran. Universiteten fortsatte dock att undervisa studenter av båda könen även om kvinnor och män satt uppdelade i klassrummen.

Läs mer på University World News webbplats

Läs mer på The National´s webbplats

Jämställdhet — en konst?


Under hösten arrangerar de konstnärliga högskolorna i Stockholm föredragsserien "Jämställdhet — en konst". Föredragsserien består av fem föreläsningar med olika inriktning på jämställdhet och genus i relation till det konstnärliga området. Föredragen vänder sig till anställda och studenter vid de konstnärliga högskolorna och varje konstnärlig högskola kommer att vara värd för ett föredrag. Bland talarna finns Maria Edling, docent i konstvetenskap vid Uppsala universitet, Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Fredrik Bondestam, sociologi vid Uppsala universitet. De högskolor som medverkar i projektet är Dans och Cirkushögskolan, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan. Operahögskolan och Stockholms Dramatiska högskola (tidigare Dramatiska institutet och Teaterhögskolan). Föredragen anordnas inom ramen för projektet "Rekrytering, karriär och karriärvägar" vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm, som finansieras med medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan.

Se hela höstens program

Jämställdhetskonferens i Lund i maj 2012


Den 7-8 maj 2012 arrangerar Lunds universitet och FonSyd (Forskarutbildningsnätverket Syd) en nationell jämställdhetskonferens på temat "Forskarutbildning på lika villkor: Jämställda doktorander"? Konferensen riktar sig till doktorander, handledare, personal- och utbildningsansvariga, administratörer m.fl. Konferensbidrag tas gärna emot och deadline för att skicka in abstrakt är den 5 december 2011. Sista anmälningsdag till konferensen är den 10 april 2012.

Läs mer om konferensen

Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.

Senast uppdaterad: 2011-10-04
Kontaktperson: Magdalena Inkinen, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se