Jämställdhet i högskolan nr 5, 2011

1 september 2011

Fler kvinnor än män börjar studera vid högskolan  


Det är fortfarande en betydligt större andel kvinnor än män som börjar studera vid högskolan, enligt en statistisk analys som Högskoleverket har gjort. Analysen visar att 43 procent av ungdomarna födda 1986 hade börjat studera vid högskolan vid 24 års ålder. Skillnaden mellan könen var dock stor. Bland kvinnorna hade 51 procent påbörjat högskolestudier medan motsvarande andel bland männen var 36 procent, dvs. en skillnad på 15 procentenheter. Det var också fler kvinnor än män i årskullen födda 1986 som hade börjat studera utomlands, 4,6 procent jämfört med 2,7 procent. Högskoleverkets analys visar att könsskillnaden när det gäller påbörjade högskolestudier har varit relativt konstant under ett flertal år.

Läs mer om analysen på Högskoleverkets webbplats »
Ladda ner den statistiska analysen här »

 

Något färre kvinnor bland doktorandnybörjarna 2010


År 2010 började knappt 3 500 personer att doktorera i Sverige, varav 53 procent var män och 47 procent var kvinnor. Det visar Högskoleverket och SCB i rapporten Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010. De kvinnliga doktorandnybörjarna var något färre än året innan samtidigt som antalet män hade ökat något. Andelen kvinnor hade därmed minskat med två procentenheter sedan föregående år. Den minskade andelen kvinnor hänger samman med att andelen utländska doktorandnybörjare har ökat. Drygt en tredjedel av nybörjarna 2010 var utländska doktorander och bland dem var könsfördelningen betydligt mer ojämn än bland de svenska nybörjarna, med 61 procent män och 39 procent kvinnor. Av de svenska doktorandnybörjarna var 49 procent män och 51 procent kvinnor. Rapporten visar också att flest doktorandnybörjare fanns inom teknikvetenskap och medicin, följt av naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Läs mer om resultaten på SCB:s webbplats »
Läs hela rapporten här »

SULF-rapport om dold könsdiskriminering i akademin


Det finns en dold könsdiskriminering i akademin, men den går att genomskåda och bekämpa. Det är budskapet i SULF-rapporten Kokbok för en jämställd akademi som presenterades under almedalsveckan. Rapporten innehåller en sammanställning av kunskapsläget men ger också exempel på olika former av diskriminering och förslag på hur diskrimineringen kan motverkas. En slutsats är att diskrimineringen ofta är dold, subtil och enskild och därför svår att bemöta. Det finns dock fungerande motstrategier. Enligt boken är det till exempel viktigt att agera direkt och visa att beteendet inte accepteras, att behålla lugnet och hävda rätten att bli hörd, att ifrågasätta beslut som tagits om alla inte har blivit ordentligt informerade samt att fokusera på det positiva och erbjuda stöd och avlastning istället för att kritisera. Boken ger också förslag på hur arbetsmiljön kan förbättras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Några förslag är att utforma tydligare karriärvägar, införa obligatoriska ledarskapsutbildningar där jämställdhet ingår samt erbjuda mentorskapsprogram och ledarskapsutbildning för kvinnor.

Läs mer om rapporten och seminariet i Almedalen på SULF:s webbplats »
Beställ SULF-rapporten här »
 

Uppsala universitet lanserar jämställdhetsindikatorer  


Uppsala universitet har tagit fram webbaserade jämställdhetsindikatorer som ska underlätta jämställdhetsarbetet och ge information till anställda och studenter om hur olika institutioner, fakulteter och vetenskapsområden ligger till när det gäller jämställdhet. Indikatorerna mäter könsfördelningen inom tio områden för både anställda och studenter och det går också att följa förändringar över tid. Tanken är att indikatorerna i första hand ska användas som ett självvärderingsverktyg i verksamheten. Enligt prorektor Kerstin Sahlin kan jämställdhetsindikatorerna användas i uppföljningen av olika åtgärder på jämställdhetsområdet men också visa på viktiga områden för det fortsatta arbetet med jämställdhet.

Läs mer om jämställdhetsindikatorerna på Uppsala universitets webbplats »

 

Stockholms universitet delar ut stipendier till kvinnliga forskare


Stockholms universitet har beslutat att fjorton kvinnliga forskarstuderande och filosofie doktorer inom humaniora och samhällsvetenskap ska få stipendier ur Anna Ahlströms och Ellen Terserus Stiftelse för perioden 1 oktober 2011 till 30 september 2013. De fjorton kvinnorna bedriver forskning inom bland annat språk, etnologi, medie- och kommunikationsvetenskap, konstvetenskap och religionshistoria.

Läs mer om stipendierna på Stockholms universitets webbplats »

 

Kvinnliga företagare möter hinder


Det råder stor enighet om att Sverige behöver fler företagare, men strukturer i både familjer och i samhället hindrar kvinnors företagande. Det menar forskarna Gun Hedlund och Mona Hedfeldt, båda verksamma vid Örebro universitet, i boken Kvinnors företagande — mål eller medel?. Enligt författarna finns kvinnor sällan med i referensgrupper eller vid planeringen av projekt som ska skapa bättre förutsättningar för kvinnliga företagare. Därför är det också sällan som kvinnors intressen lyfts fram och problemet tolkas ofta på fel sätt. Det stämmer till exempel inte att kvinnor behöver mer uppmuntran och förebilder, menar författarna. Istället är det strukturer i familjer och i samhället som utgör hinder. I familjeföretag är det till exempel inte ovanligt att det ses som självklart att sönerna ska ta över verksamheten.

Läs mer om boken på Örebro universitets webbplats »
 

Skrift om lärosätenas arbete för att öka kvinnors företagande


Företagandet i Sverige är inte jämställt och därför behöver universitet och högskolor arbeta långsiktigt för att öka kvinnors entreprenörskap. Det framgår av Tillväxtverkets skrift Ökat entreprenörskap vid universitet och högskolor: Insatser som gör det möjligt för studerande kvinnor att starta företag. Skriften beskriver de insatser som görs vid universitet och högskolor och syftet är i första hand att inspirera studenter som är intresserade av att starta egna företag. Skriften har tagits fram inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande som pågick 2007-2010. Satsningen innebar bland annat att Tillväxtverket beviljade stöd till projekt som syftade till att få fler kvinnor att starta företag. Ett prioriterat område var insatser inom vissa utbildningar, som kreativa och kulturella näringar, gröna näringar, vård och omsorg samt humaniora.

Ladda ner skriften på Tillväxtverkets webbplats »

 

Polishögskolan anmäls för diskriminering vid antagning av studenter


Ett stort antal anmälningar om diskriminering vid antagningarna till Polishögskolan har kommit in till Diskrimineringsombudsmannen (DO). I början av augusti rörde det sig om mer än 100 anmälningar som handlar om att kvinnor har haft betydligt lättare än män att komma in på utbildningen. Anmälningarna började komma in efter att organisationen Centrum för rättvisa skrev ett brev till ungefär 1500 manliga sökande till Polishögskolan om att det kan ha förekommit olaglig diskriminering vid antagningarna. I brevet stod det också hur man kunde gå tillväga för att göra en anmälan. Bakgrunden till brevet är en granskning som Centrum för rättvisa har gjort och som visar att hälften av de antagna under flera års tid har varit kvinnor, trots att andelen sökande kvinnor har varit mindre än 40 procent och att de kvinnor som sökt överlag har presterat sämre på både språkprovet och det fysiska provet. Centrum för Rättvisa menar därför att DO bör granska Polishögskolans ansökningsförfarande. Organisationen uppmanar också alla de tusentals sökande som kan ha drabbats av diskriminering att anmäla detta till DO.

Läs om anmälningarna på Centrum för rättvisas webbplats »
Mer om anmälningarna på samma webbplats »
 

Kvinnliga juridikstudenter förväntar sig lägre lön än sina manliga kollegor


Kvinnor som studerar juridik förväntar sig drygt 800 kronor mindre i månaden i ingångslön jämfört med sina manliga kollegor. Det framgår av undersökningen Juristbarometern, som utförs av BG Research. Enkäten har besvarats av 2 221 biträdande jurister, notarier och juridikstuderande. Drygt 16 procent av männen och knappt 12 procent av kvinnorna svarade att de förväntade sig att tjäna mellan 27 000 och 30 000 kronor på sitt först jobb. Betydligt färre män än kvinnor förväntade sig däremot löner på mellan 18 000 och 24 000 kronor i månaden. Det var också färre kvinnor än män som trodde att de hade möjlighet att bli delägare på affärsjuridiska byråer.

Läs mer om undersökningen på Dagens Juridik »

 

Kvinnliga forskare citeras mer sällan än sina manliga kollegor


Kvinnors vetenskapliga artiklar citeras mer sällan än mäns, men skillnaden är inte särskilt stor. Det visar forskare vid NIFU i Norge i studien Are Female Researchers Less Cited? A Large-Scale Study of Norwegian Scientists som är publicerad i Journal of the American Society for Information Science and Technology (JASIST). Studien omfattar 8 500 norska forskare inom olika ämnesområden och drygt 37 000 vetenskapliga artiklar från 1981 till 2009. De vetenskapliga artiklarna innehåller sammanlagt mer än 300 000 citeringar. Huvudresultatet från studien är att kvinnors artiklar citeras mer sällan än mäns. Skillnaden mellan könen beror bland annat på att män publicerar fler artiklar och att många publikationer innebär en komparativ fördel. En forskare som publicerar tre artiklar får t.ex. mer än tre gånger så många citeringar som en forskare som publicerar en artikel.

Läs mer om studien på Ressursbank for likestilling i forskning »

 

EU utlyser pris till innovativa kvinnliga forskare


Kvinnor vars forskning har resulterat i ett företag kan belönas med ett nytt europeiskt pris, European Union Women Innovators Prize. Syftet med priset är att öka medvetenheten om att det behövs mer innovation och fler kvinnliga företagare i samhället. Förstapriset är på 100 000 euro, andrapriset på 50 000 euro och tredjepriset på 25 000 euro. Ansökan ska vara inne den 20 september och för att få söka priset krävs det att man är kvinna, EU-medborgare, att man forskar eller har forskat med pengar från EU:s ramprogram samt att forskningen har resulterat i ett företag som omsätter en miljon kronor eller mer. Den produkt eller tjänst som företaget erbjuder ska dessutom ha ett högt vetenskapligt innehåll och stor ekonomisk och social relevans för medborgarna i Europa. Juryn som väljer ut pristagarna utses av EU-kommissionen och kommer att bestå av oberoende experter från näringslivet och akademin. Priset kommer att delas ut den 5 december 2011 på Innovation Convention i Bryssel.

Läs mer om priset på Vinnovas webbplats »
Information om ansökan finns på EU-kommissionens webbplats »

 

Kommande konferens om kvinnor i räddningstjänsten  


Den 8—9 september anordnas en konferens om genus, jämställdhet och räddningstjänst på Linköpings universitet. På konferensen samlas ett 30-tal internationellt verksamma forskare på området för workshops och presentationer av projekt. Konferensen anordnas inom ramen för två forskningsprojekt som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ulf Mellstrand, projektansvarig professor vid Karlstads universitet, menar att det länge har funnits en vilja hos myndigheter att öka jämställdheten inom räddningstjänsten. Det är nödvändigt att räddningstjänsten blir mer representativ med avseende på kön och etnisk bakgrund, inte minst eftersom arbetet har blivit allt mer förebyggande och innebär fler möten med allmänheten. Den skeva könsfördelningen är särskilt påtaglig inom brandskyddet där det för närvarande finns knappt två procent kvinnor.

Läs mer om konferensen på Linköpings universitets webbplats »

Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.

Senast uppdaterad: 2011-09-01
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se