Jämställdhet i högskolan nr 4, 2011

22 juni 2011

European University association har fått sin första kvinnliga ordförande


European University association (EUA) bildades för tio år sedan och består idag av 850 universitet och 34 nationella rektorskonferenser runt om i Europa. En av huvuduppgifterna för organisationen har varit att föra fram universitetens synpunkter i arbetet med att skapa ett enda europeiskt område för utbildning och forskning. Under årsmötet i april i år valdes Maria Helena Nazaré, rektor för University of Aveiro i Portugal till en ny ordförande för tioårsjubilerande EUA. Från och med nästa år och tre år framåt ska hon som den första kvinnan på posten leda det europeiska samarbetet. Dessutom har ytterligare tre kvinnor valts in i styrelsen.  En kvinnlig ordförande är ett stort framsteg och en utveckling, säger Christina Ullenius, före detta rektor för Karlstads universitet, tidigare ordförande för Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) och under en period även vice ordförande i EUA. Hon minns ett möte i österrikiska Graz 2003 där hon skulle redogöra för policydiskussionerna inför cirka 600 församlade. Hon blev utvisslad efter att ha betonat betydelsen av genusperspektiv och av att öka andelen kvinnor på ledande positioner. Christina Ullenius påpekar att genusfrågorna fortfarande är viktiga. Bland de över 800 rektorerna inom EUA finns endast cirka 45 kvinnor, varav hälften finns i Norge, Finland och Sverige.

Läs mer på SULF »  

En knapp ökning av andelen kvinnliga professorer


I april publicerade Högskoleverket en omfattande rapport om forskarkarriären för kvinnor och män inom högskolan. Forskarkarriär för både kvinnor och män? - statistisk uppföljning och kunskapsöversikt. Den visade att män avancerar till professorer i högre grad än kvinnor. Ny statistik om andelen kvinnliga professorer visar att andelen har ökat med ytterligare en procentenhet sedan 2009 till 21 procent. Sedan 1995 har ökningen legat på en knapp procentenhet per år. Malmö högskola har högst andel kvinnor bland professorerna, 34 procent. Därefter följer Stockholms universitet med 29 procent och Göteborgs universitet med 25 procent. I botten ligger Chalmers och KTH, med 8 respektive 10 procent kvinnliga professorer. Könsfördelningen bland professorerna är ojämn inom alla forskningsämnesområden förutom inom området övriga forskningsområden där 56 procent är kvinnor. Detta område utgörs till största delen av vårdvetenskap. Lägst andel kvinnliga professorer finns inom matematik och teknikvetenskap, tio procent. Inom humaniora och religionsvetenskap är situationen något bättre, 32 procent.

Till rapporten Forskarkarriär för både kvinnor och män? - statistisk uppföljning och kunskapsöversikt (2011: 6 R) »

Läs pressmeddelandet på SCB:s webbplats »

Ytterligare 18 kvinnliga forskare får bättre karriärmöjligheter


Hittills har 108 deltagare fått sin forskarlön finansierad genom VINNOVA-programmet VINNMER. Programmet riktar sig till disputerade forskare inom områden som behöver en bättre könsbalans på senior nivå. Närmare 150 disputerade forskare får under 2007-2014 möjlighet till vidare forskarmeritering baserat på strategiska samarbeten. Sammanlagt satsas 600 miljoner kronor, varav drygt 300 miljoner från VINNOVA och drygt 50 miljoner från EU-kommissionen. VINNOVA finansierar upp till halva forskarlönen under tre år. Forskarens arbetsgivare finansierar resten av lönen. I den aktuella omgången har 18 lovande kvinnliga forskare fått finansiering för att jobba i en ledande forskningsmiljö. Sista ansökningstillfället inom VINNMER är den 4 oktober, 2011.

Läs pressmeddelandet på VINNOVA:s webbplats »

Läs även en artikel om VINNMER på Komité for kjønnsbalanse i forskning:s webbplats »

Genusvetenskapen har funnit sin plats inom akademin  


I avhandlingen Feminism & the Academy. Exploring the Politics of Institutionalization in Gender Studies in Sweden undersöker Mia Liinason, genusvetare vid Lunds universitet, vad genusvetenskapen åstadkommit, och inte åstadkommit, under sina drygt trettio år som akademiskt ämne. I avhandlingen framgår att den politiska satsningen på jämställdhet har funnit sig tillrätta inom akademin och att genusvetarna har lyckats skapa ett utrymme för forskning om maktförhållanden som beror på kön, sexualitet och etnicitet. Det framgår också att könsperspektivet inom genusforskningen har fått en dominant ställning på bekostnad av andra perspektiv. Det innebär att andra maktstrukturer har marginaliserats och kanske till och med blivit mer osynliga. Enligt Mia Liinason kan ämnet också i vissa fall ha bidragit till att befästa dominanta föreställningar om kön och genus istället för tvärtom.  

Läs mer på Lunds universitet »  

Ladda ned avhandlingen »  

Kvinnliga studenter förväntar sig lägre lön


Kvinnliga studenter förväntar sig generellt lägre lön än sina manliga kurskamrater. Det framgår av Universums årliga studentundersökning Företagsbarometern 2011, där nästan 14 000 studenter på svenska lärosäten tillfrågats om bl.a. sina förväntningar på ingångslön efter avslutad utbildning. Undersökningen visar även att könsroller fortfarande har betydelse när det gäller yrkesval och ambitioner. Det var viktigare för männen att få ledande positioner på ett storföretag jämfört med kvinnorna och det fanns även skillnader i vilka arbetsgivare man sökte sig till. Delar av undersökningen ingår i en internationell jämförelse mellan sexton europeiska länder. Den internationella jämförelsen visar att studenter i Sverige och Danmark hade de mest jämställda löneförväntningarna. Kvinnorna hade totalt 5 procent lägre löneförväntningar än männen bland de tillfrågade studenterna. Störst var gapet i Italien där förväntningarna skiljde sig hela 28 procent.

Läs mer på di.se »

Jämställdhet och lika villkor— nationell jämställdhetskonferens för universitet och högskolor


Nu är det dags att planera in årets nationella jämställdhetskonferens för universitet och högskolor. I år arrangeras konferensen av Örebro universitet den 21-22 november. Konferensen vänder sig till högskolepersonal, forskare och studenter med intresse för jämställdhetsfrågor, men även till intresserade från andra organisationer, myndigheter och aktörer i länet. Anmälan till konferensen öppnar i augusti men notera datumet i almanackan redan nu.  

Närmare information om programmet finns och kommer fortlöpande att uppdateras »

Polishögskolan anmäls för diskriminering


Polishögskolan i Stockholm har anmälts till Diskrimineringsombudsmannen av två män som sökt men nekats plats på polisutbildningen. De båda männen företräds av Centrum för rättvisa. Grunden för anmälan är misstänkt diskriminering vid antagningen. Enligt Centrum för rättvisa kan tusentals män ha diskriminerats på grund av olaglig kvotering eller positiv särbehandling vid de tre senaste antagningsomgångarna vid Polishögskolan. I en promemoria som Rikspolisstyrelsen färdigställde i oktober förra året framgår det att kvotering förekommit under 2009-2010. Kvoteringen innebar att antalet platser fördelades jämnt mellan kvinnor och män. Detta trots att närmare två tredjedelar av de sökande har varit män och att dessa haft bättre resultat både på språkprov och fysiska prov, jämfört med de kvinnliga sökande.

Läs mer på Centrum för rättvisans webbplats »
och i
Dagens juridik »

Könsperspektivet saknas i utvärderingen av det norska forskningssystemet

Fagerbergutvalget, en kommitté tillsatt av den norska regeringen för att utreda resursförbrukningen i den norska forskningen, har överlämnat sin rapport Et åpnere forskningssystem till Tora Aasland, den norska ministern för forskning och högre utbildning. Rapporten har kritiserats av Gerd Bjørhovde, ordförande för Komité  for kjønnsbalanse i forskning (Kif-komiteen) och professor vid Universitetet i Tromsø, för att sakna könsperspektiv. Gerd Bjørhovde påpekar att ordet jämställdhet inte nämns en enda gång i den 170 sidor långa rapporten. Kommittéordförande Jan Ernst Fagerberg avvisar dock kritiken. Han medger visserligen att könsperspektiv inte explicit tas upp i rapporten men menar att vissa av utredningens förslag - t.ex. breddad rekrytering - gynnar jämställdhet.

Läs mer om Fagerbergutvalget på den norska regeringens webbplats »
och om
kritiken mot Fagerbergutvalgets rapport på Kif-kommitténs webbplats »
  

Kvinnouniversitetet i Saudiarabien invigt


Den saudiarabiska kungen Abdullah bin Abdulaziz har invigt Princess Nora bint Abdulrahman University i Riyadh. Universitetet har plats för 50 000 kvinnliga studenter, vilket innebär att det är det största kvinnouniversitetet i världen.  Universitetet är en del av den saudiarabiska regeringens satsning på att förbättra kvinnors möjligheter att studera vid högskola.

Läs mer på University World News »

Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.

Senast uppdaterad: 2011-06-22
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se