Jämställdhet i högskolan nr 1, 2011

23 februari 2011

Ett slutbetänkande från Delegationen för jämställdhet i högskolan...


Delegationen för jämställdhet i högskolan har sedan februari 2009 haft regeringens uppdrag att främja jämställdhet i högskolan. I uppdraget har ingått att överväga och lämna förslag i frågor som bedöms vara av betydelse på området. I sitt slutbetänkande Svart på vitt - om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) konstaterar delegationen att det finns stora brister i arbetet för jämställdhet i högskolan och att de insatser som gjorts inte har gett önskvärda resultat. Man framhåller att projekt och tidsbegränsade satsningar inte är någon lösning, utan att det krävs en mer strukturell och långsiktig inriktning i det framtida arbetet. Utgångspunkter för det åtgärdspaket som föreslås i betänkandet är behovet av styrning, stöd samt strategier i det lokala arbetet. Bland de åtgärder som föreslås kan nämnas en jämställdhetsbonus till jämställda lärosäten på totalt 50 miljoner kronor per år, ett särskilt uppdrag till forskningsråden och Vinnova för att säkerställa att satsningarna på starka forskningsmiljöer inte missgynnar kvinnor, medel till FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) för praktiknära forskning och strukturförändrande arbete på lärosätesnivå samt en ny mer aktivt stödjande roll för Högskoleverket på jämställdhetsområdet.

Ladda ner betänkandet Svart på vitt — om jämställdhet i akademin

...och från Delegationen för jämställdhet i skolan


Även Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) har avslutat sitt arbete och lämnat sitt slutbetänkande Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99). I betänkandet går DEJA igenom tänkbara orsaker och förklaringar till att flickorna sedan decennier presterar bättre än pojkarna i skolan. Delegationen bedömer att många pojkar riskerar att mötas av negativa förväntningar och tidigt lära sig hantera skolmisslyckanden, något som kan ha sin grund dels i föreställningar om att pojkar ofta presterar sämre, dels i pojkarnas genomsnittligt senare biologiska mognad. Särskilt intresse ägnas åt pojkars och flickors läsutveckling och förmåga till djupläsning. I betänkandet lämnas en rad förslag. Bland annat vill delegationen se en systematisk utvärdering av arbetssätt och metoder i skolan på motsvarande sätt som sker inom vården. Enligt DEJA bör arbetssätt och metoder i skolan i högre grad än i dag bygga på evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet.
 
Ladda ner betänkandet Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan

Transparens vid rekryteringar viktigt för att få fler kvinnor i universitetens ledning...


Enligt rapporten Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 1990-2010 vid Linköpings universitet ökade andelen kvinnliga rektorer på svenska universitet och högskolor från 14 procent 1990 till 43 procent 2010. Andelen kvinnor på andra ledande poster har också ökat markant. På posterna prorektor och prodekan råder idag kvinnlig dominans, medan posten dekan fortfarande är mansdominerad. Andelen kvinnor har dock ökat även där, från 3 procent 1990 till 31 procent 2010. Kvinnors representation på ledande poster har ökat betydligt mer än deras andel av professorerna. Enligt Helen Peterson som har gjort kartläggningen är större transparens vid rekryteringar och meritokratiska principer vid tillsättning viktiga orsaker till denna förbättrade könsbalans. Med formella regler och riktlinjer och tydlighet i processen ökar kvinnors chanser att bli utnämnda, medan kollegiala val på otydliga grunder fortfarande tenderar att gynna män, menar hon.

Läs mer om rapporten Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 1990-2010

...och mer tid för forskning viktigt för att få fler kvinnliga professorer...


En aspekt som brukar lyftas fram som en förklaring till könsskillnader i akademisk karriär är att kvinnor ägnar mindre tid än sina manliga kollegor åt forskning. En studie vid University of Massachusetts at Amherst (USA) visar att det finns statistiskt säkerställda könsskillnader i arbetstidens fördelning för de biträdande professorerna vid universitetet. De kvinnliga och manliga biträdande professorerna arbetar lika mycket, i genomsnitt ca 64 timmar i veckan. Sammanlagt ägnar dock de manliga biträdande professorerna 37 procent av sin arbetstid åt forskning och 20 procent åt administrativa uppgifter. De kvinnliga biträdande professorerna lägger däremot ned 25 procent av sin arbetstid på forskning och 27 procent på administrativa uppgifter, dvs. de uppgifter som anses vara minst meriterande vid befordran till professor. Studien visar också att både kvinnor och män föredrar att ägna sig åt forskning framför andra arbetsuppgifter.

Ladda ner studien The Ivory Ceiling of Service Work

...men även könsfördelningen i nämnder och beredande organ är viktigt


En spansk studie Does gender matter for academic promotion? Evidence from a randomised natural experiment visar att en jämnare könssammansättning i nämnder och beredande organ ökar chanserna för kvinnliga professorkandidater att få anställning. I studien framgår också att strävan att uppnå en jämn könsfördelning i olika organ också innebär en risk för kvinnor, så länge som de fortfarande är i kraftig minoritet bland seniora forskare. Risken är att kvinnor belastas mer än män, vilket försämrar deras möjligheter att meritera sig vetenskapligt.

Ladda ner studien Does gender matter for academic promotion? Evidence from a randomised natural experiment

Efter disputationen — inkomstskillnader mellan forskarutbildade män och kvinnor


I ett projekt vid Lunds universitet finansierat av FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) har forskarna belyst utvecklingen och sammansättningen av den vetenskapliga arbetskraften, hur de disputerade männen och kvinnorna fördelar sig inom och utanför akademin och vilken ersättning de får i respektive sektor. Resultaten visar bl.a. att de disputerade männens årsinkomster är betydligt högre än de disputerade kvinnornas. Detta gäller oavsett vilket område man disputerat inom och oavsett om man stannar kvar i akademin eller ej. Utanför akademin finns det statistiskt signifikanta inkomstskillnader mellan disputerade män och kvinnor för de fyra ämnesområdena naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap och humaniora, även när man kontrollerat för en rad individkaraktäristika. Dessa inkomstskillnader uppgår till cirka 25 procent oavsett ämnesområde. Inom akademin finns det inga statistiskt signifikanta inkomstskillnader mellan könen. I stället tycks inkomstskillnaderna mellan disputerade män och kvinnor inom akademin uppkomma genom att de får påtagligt olika avkastning på sin postdoktorala erfarenhet, för männens del cirka 8 procent per år efter disputationen och för kvinnor enbart cirka 6 procent. Den skillnaden återspeglar förmodligen svårigheter för kvinnor att avancera i den akademiska karriärtrappan. Redan tio år efter disputation har denna avkastningsskillnad genererat en inkomstskillnad mellan disputerade män och kvinnor på cirka 18 procent, och skillnaden fortsätter sedan att växa.

Läs mer om projektet på FAS webbplats

Olika orsaker till att män och kvinnor hoppar av sina studier


I rapporten Orsaker till studieavbrott har Högskoleverket tillsammans med Delegationen för jämställdhet i högskolan undersökt orsakerna till att studenter avbryter sin utbildning. En tredjedel av dem som hoppar av gör det på grund av att utbildningen har fel inriktning. Det gäller särskilt kvinnor som inte kom in på sitt förstahandsval. Om fler kommer in på sitt förstahandsval skulle sannolikt färre hoppa av. Inom tekniska utbildningar, som domineras av män, har en fjärdedel avbrutit sin utbildning på grund av att de fått jobb - i de flesta fall jobb som matchar utbildningen. Sådana avhopp sker vanligtvis under den sista terminen. Avhopp som beror på till exempel sociala, ekonomiska eller andra arbetsmarknadsrelaterade orsaker är inte lika vanliga.

Ladda ner rapporten och annat material

Kvinna, man eller annan?


Enligt den svenska lagen är enbart två könskategorier möjliga, man eller kvinna. Man kan inte vara både och, och inte heller varken eller. I avhandlingen En etisk diskussion om begreppen rättvisa, erkännande och identitet i en trans*kontext vid Linköpings universitet har Ulrica Engdahl studerat begreppen rättvisa och erkännande i relation till transpersoner. Avhandlingen är en teoretisk filosofisk litteraturstudie. Begreppet trans används om personer med en varierad könstillhörighet, som inte passar in i eller känner sig bekväma med den modell där enbart två könskategorier är möjliga. Enligt Ulrica Engdahl har transpersoner svårt att vinna erkännande i samhället. Hon menar att rätten till självidentifiering, dvs. att bli erkänd som den man själv identifierat sig som saknas för den här kategorin. En av hennes slutsatser är att det rent juridiskt borde införas en ospecifik könskategori, som varken är man eller kvinna. Det skulle, enligt henne, öppna för möjligheten att föreställa sig en större könsvariation.

Ladda ner avhandlingen En etisk diskussion om begreppen rättvisa, erkännande och identitet i en trans*kontext

En rapport om genus och ledarskap


Hösten 2009 arrangerades en internationell konferens Leadership through the Gender Lens. Women and men in organisations vid Hanken School of Economics i Finland. Konferensen har dokumenterats i en rapport. Kvinnors möjlighet att nå ledande poster inom akademin är ett av ämnena.

Ladda ner rapporten Leadership through the Gender Lens. Women and men in organisations

Strängare uppdelning mellan kvinnor och män vid iranska universitet


Det senaste året har allt fler iranska universitet infört separata föreläsningar för kvinnor och män. Redan sitter nu kvinnliga och manliga studenter i olika delar av föreläsningssalarna. Även universitetsbibliotek och restauranter på campus är könssegregerade. Rektorn vid ett av Teherans universitet meddelade nyligen att kvinnor och män kommer att undervisas åtskilda i kurser med många studenter. Vid Ferdowsi Universitys ingenjörsinstitution i Mashhad har antalet kurser, inklusive laborationer, där kvinnor och män undervisas separat ökat, från några få förra året till 49 i år. Ansvarigt ministerium uppger att man ser välvilligt på ansökningar om könssegregerade undervisningsmiljöer och att förändringen inte kommer att innebär sämre undervisning för kvinnor. Tidigare försök från prästerskapet att skilja kvinnor och män åt vid universiteten har hindrats med argumenten att det är opraktiskt och alltför kostsamt. Hadi Ghaemi, chef för en människorättsorganisation (ICHRI), menar att förändringarna inte genomförts av rädsla för starka studentreaktioner och politiskt bakslag på campus. Organisationen har dock sett ökade restriktioner vid universiteten sedan juni 2009. Bland annat har fler än 15 disciplinära beslut fattats mot kvinnliga studenter som inte burit hijab (slöja). Andelen kvinnliga studenter har stadigt ökat i Iran sedan revolutionen på 70-talet och är nu över 60 procent.

Läs mer om förändringarna i Iran i University World News

Fler stipendier avsätts för kvinnliga studenter i Nepal


I syfte att modernisera och reformera den högre utbildningen har Nepals regering nyligen beslutat om att mer av landets utbildningsbudget ska gå till utbildning av kvinnor. Som en del av den sociala, politiska och ekonomiska transformationen efter monarkins avskaffande 2008 avsätts mellan 5 och 7 procent av Nepals utbildningsbudget till att betala ut stipendier till kvinnor.

Läs mer i University World News

Myter om kvinnors språk


En vanlig uppfattning om kvinnor är att de talar mer än män. Man hör också ofta att kvinnor i sitt språk är mer inriktade på att skapa samförstånd, medan män talar mer direkt, utan att linda in sina åsikter. Dessa påståenden har upprepats i ett otal populärvetenskapliga böcker under senare år, men är de sanna? Nej, enligt Deborah Cameron, professor i språk och kommunikation vid University of Oxford i England, är det vetenskapliga underlaget för sådana uttalanden ofta obefintligt. Hon har i sin forskning gjort upp med flera av de vanligaste myterna om skillnaderna mellan manligt och kvinnligt språk.

Lyssna på programmet om manligt och kvinnligt språk på Sveriges radios webbplats

Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.

Senast uppdaterad: 2011-04-07
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se