Internationellt om högskolan nr 6, 2011

18 februari 2011

Kraftig ökning av utländska sökande i Norge


Antalet studenter som kommer till Norge för att studera har ökat kraftigt. Universitetet i Oslo har tagit emot 60 procent fler ansökningar från studenter som kommer vid sidan av utbytesprogrammen, och till NTNU, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim, har 45 procent fler kommit. Bakom ökningen ligger det faktum att Norge nu är det enda land i Europa som inte har några studieavgifter över huvud taget. De norska universitetens intresseorganisation (UHR) pekar på att hanteringen av ansökningar medför stora kostnader, som lärosätena har svårt att klara av. En del av problemet är att det är tidsödande att bedöma de dokument som studenterna skickar in. Tora Aasland, minister för forskning och högre utbildning, har lovat att undersöka hur högskolesektorn kan stödjas. Resultatet kan bli en central enhet som hanterar alla ansökningar till masterprogram vid norska lärosäten.
 
Att studieavgifter införs eller höjs i många länder i omvärlden har inte passerat obemärkt i Norge. Högskolesektorn sägs behöva större resurser, inte minst för att kunna expandera och ta emot fler som vill studera. Det konservativa partiet Høyre kan därför tänka sig studieavgifter i storleksordningen 30 0000 norska kronor per år men det kommer den sittande regeringen aldrig att införa, enligt Tora Aasland.
 
Läs mer om studieavgifter i Norge i nättidningen News in English.

Prispress på universitetsexamina


Ett universitet med utbildning som bygger på fria lärresurser, är det möjligt? I ett nytt initiativ satsar tre universitet i Australien, Kanada och Nya Zeeland samt OER Foundation på ett OER university. OER står för open education resources. Genom att samla de gratis lärresurser som finns på internet och utveckla nya vid behov, ska hela utbildningsprogram kunna erbjudas över internet till betydligt lägre kostnad än dagens. Det kan handla om så lite som 10—15 procent jämfört med en campusutbildning. Den 23 februari hålls, med tekniskt stöd från Unesco, ett planeringsmöte över internet för intresserade utbildningsledare. Wayne Macintosh, chef för OER Foundation, säger "Why should taxpayers pay twice for learning materials? We are publicly funded institutions".
 
I Texas har guvernör Rick Perry utmanat universiteten angående kostnaderna för en examen. Han menar att med hjälp av webbaserat lärande, nyskapande undervisningstekniker och åtgärder för att öka effektiviteten ska kostnaden för en kandidatexamen kunna minskas till 10 000 amerikanska dollar (ca 65 000 SEK). En kritisk kommentator menar att lärosätena i så fall måste hitta på något som inte har prövats tidigare. Inte ens de mest effektiva nätbaserade collegena kommer ner till en kostnad på 10 000 dollar för en fyraårig utbildning. I svallvågorna efter guvernörens tal har frågan diskuterats av både politiker och lärosätesföreträdare. Flera olika typer av lösningar har föreslagits, även sådana som inbegriper övergången från motsvarande gymnasieskolan och college till universiteten.
 
Läs mer om utmanarna i Times Higher Education

Ytterligare artikel i Times Higher Education

Brittiska studieavgifter fortsätter att väcka ilska


Oron ökar i den brittiska regeringen när tidpunkten för de nya, högre studieavgifterna närmar sig. Ministern för högre utbildning, David Willetts, har uttalat att maximala avgifter bara bör förekomma i exceptionella fall, och att regeringen kan komma att lägga sig i universitetens självbestämmanderätt om alltför många tar ut mycket höga avgifter. Endast lärosäten som träffar en överenskommelse med Offa, Office of Fair Access, om att ta emot fler studenter från statliga skolor, får ta ut avgifter över 6 000 pund (drygt 62 000 SEK).

Oron ökar också vid universiteten i Cambridge och Oxford, som båda räknar med att ta ut maximala 9 000 pund. När fler ungdomar från statliga skolor ska tas in misstänker lärare att inträdeskraven kommer att sänkas, vilket väcker upprörda känslor. Planer på att ta bort stipendier till mindre bemedlade studenter och i stället minska avgifterna med samma belopp, upprör också. Det ses som att universiteten hjälper staten att få lägre kostnader för studielån. Studenterna sägs vara ursinniga: visserligen får de en mindre studieskuld men det är till priset av att inte få stipendier, dvs. pengar i handen.

 
Läs mer om brittiska studieavgifter i Times Higher Education

Ytterligare artikel i Times Higher Education

Stora behov men små resurser för Afghanistans högre utbildning


Afghanistans regering avsatte förra året 1,5 procent av statsbudgeten till landets 22 universitet och eftergymnasiala utbildningsinstitutioner. Sammanlagt rörde det sig om motsvarande 35 miljoner amerikanska dollar (drygt 225 miljoner SEK). En senior rådgivare vid utbildningsministeriet säger att säkerhetsfrågan är prioriterad och att högre utbildning ses som en lyx. Vissa afghanska tjänstemän, akademiker och utvecklingsexperter menar att med sina begränsade resurserna kan universiteten inte utbilda de statstjänstemän och ingenjörer som behövs för landets uppbyggnad. Situationen försvåras av att statliga afghanska universitet och andra eftergymnasiala utbildningsanordnare enligt lag inte får ta ut studieavgifter eller ta emot donationer. Biståndsmedel, främst från USAID (USA:s motsvarighet till Sida), har bekostat satsningar på studentbostäder och lärarutbildning.

En annan utmaning ligger i att färre än hälften av universitetslärarna har en mastersexamen eller högre. Edward Friedman, chef för ett USAID-program vid Kabul University på 70-talet, är kritisk till att de senaste utbildningssatsningarna inte inletts tidigare: "If we had started programs in 2002, there would be a lot of Afghans who could be doing the work of foreign contractors." Många studenter och lärare vid Kabul University flydde utomlands när Sovjetunionen invaderade 1979. En del av dessa har gjort karriär vid amerikanska universitet.

Läs mer om utbildningskrisen i Washington Post

10 000 begåvade studenter får nytt tyskt stipendium


Ett nytt stipendieprogram ska mot slutet av året stödja upp till 10 000 särskilt begåvade och högpresterande studenter i Tyskland. I det nya programmet, Deutschland-Stipendium, ska studenterna varje månad få 300 euro (motsv. närmare 2 600 SEK). Programmet har minskat i omfattning ordentligt jämfört med de ursprungliga planerna. Utbildningsminister Annette Schavan hade föreslagit att det skulle omfatta 160 000 studenter, vilket motsvarar 8 procent av landets alla studenter.
 
Hälften av de pengar som ska bekosta stipendierna ska komma från den federala regeringen och hälften från privata källor, särskilt företag. Även om det i vissa delar av Tyskland har varit svårt att engagera företagen är man från arbetsgivarnas organisationer positiva. Företagen får tydliga fördelar om de deltar, genom skattelättnader och möjligheter att påverka vad deras pengar ska användas till. Exempelvis ska Deutsche Telekom ge stöd inom ämnen som matematik samt data- och ingenjörsvetenskap. En hel del kritik har dock framförts, särskilt från studenternas organisationer. Kritiken går ut på att det sker försämringar i det etablerade systemet för studiestöd (BAFÖG) samtidigt som det nya programmet inrättas. Det gäller bl.a. den rabatt på återbetalning av studielånen som särskilt duktiga studenter hittills har fått inom BAFÖG.

Läs mer om Deutschland-Stipendium i University World News.

Nyheter i korthet


Storbritannien: De som vill få en plats vid ett prestigefyllt universitet bör ha högst ett "soft subject", när de tar sina A-levels, ("studentexamen"). Rådet kommer från en grupp stora forskningstunga universitet, bl.a. Oxford och Cambridge. För första gången säger dessa i klartext att ämnen som matematik och engelska ger ökade chanser att bli antagen, jämfört med att ha betyg i t.ex. estetiska ämnen.  Studenter som väljer fler soft subjects bör, säger man, fråga sig själva om de försöker undvika utmaningar.  Läs mer om soft subjects i Times Higher Education.
 
Egypten: Flera av de stora universiteten i Kairo meddelar att de kommer att hålla stängt den närmaste tiden, och i värsta fall upp till ett år. Det gör att många utländska studenter får problem. Det gäller inte minst de drygt 11 000 studenterna från Malaysia som studerar i Egypten, varav omkring 5 000 på läkarutbildning. Myndigheterna i studenternas hemländer letar nu efter alternativa lösningar, bl.a. att tillfälligt bjuda in lärare från Egypten så att studenterna kan avsluta sina studier på hemmaplan. Läs mer om utländska studenter i Egypten i University World News.

Storbritannien: Den engelska finansieringsmyndigheten HEFCE har beslutat investera 12,5 miljoner brittiska pund (närmare 130 miljoner SEK) i s.k. cloud computing. Begreppet innebär att flera lärosäten kan dela på dataresurser av olika slag och därigenom spara in investeringar. Huvuddelen av HECFE-medlen ska användas till gemensam infrastruktur. David Sweeney, HEFCE, säger: "At a time of pressure on university resources, it is critical that technology is used in a collaborative and cost-effective way...". Läs mer om satsningen i Times Higher Education.

USA: Den amerikanska regeringens politik kan blockeras på grund av skillnader i uppfattning om hur hårt den ekonomiska krisen ska slå mot högre utbildning. Representanthuset, som domineras av republikaner, vill se betydligt större neddragningar än president Obamas regering. Presidenten har lovat att skydda den högre utbildningen, men det är osäkert om han kommer att kunna hålla sitt löfte. Storleken på Pell Grants, dvs. stipendier som studenter från fattiga familjer kan få, är en av stridsfrågorna. Läs mer om den politiska striden i Inside Higher Education.

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-02-18
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se