www.hsv.se
Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 35, 2011

25 november 2011

Många lärosäten i USA manipulerar data till rankningar


Iona College i New York har medgett att dess förre rektor manipulerade och lämnade felaktiga uppgifter om lärosätets resultat i rapporter till rankningsföretag, myndigheter, ackrediteringsorgan m.fl. organisationer. Felaktigheterna har varierat i omfattning, beroende på sammanhang. De största felen har funnits i rapportering till olika företag som arbetar med rankning av lärosäten, t.ex. US News and World Report. Till det som Iona College rapporterade felaktigt hör att man dubblerade antalet alumner som donerat medel till lärosätet och överdrev studenternas resultat i antagningsprovet SAT. Vidare överdrev man andelen studenter som tagit examen inom fyra år och rapporterade en mer fördelaktig kvot mellan antal studenter och lärare.
 
Iona College är inte det enda som avslöjats med att rapportera felaktiga uppgifter. Under senare tid har flera liknande fall avslöjats, bl.a. vid juridiska fakulteter (law schools) vid University of Illinois och Villanova University. Ett annat aktuellt fall gäller det privata Career Education Corporation där uppgifter från vissa av koncernens 49 skolor om andelen studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden ifrågasätts. Bedömare menar att de avslöjanden som gjorts pekar på ett större problem, nämligen det mycket hårda tryck som lärosätena utsätts för i den nu rådande konkurrenssituationen. Judith S. Eaton som är chef för the Council for Higher Education Accreditation säger i en kommentar att "The temptation is great, but so is the scrutiny, and I think we'll have a lot more people asking, "How did you get at those numbers?""

Läs om manipulerade data i Inside Higher Education »
Läs om ifrågasatta etableringsuppgifter på ackrediteringsorganet Acics webbplats »

 

Lärosäten i Estland och Storbritannien är mest autonoma


Estland och Storbritannien utmärker sig för att ländernas lärosäten har hög grad av autonomi. Det konstateras i den studie av autonomi, University Autonomy in Europe II — The scorecard, som the European University Association (EUA) nyligen presenterade. Estland och Storbritannien är de enda av totalt 26 länder som har höga värden inom alla delområden i studien. Andra länder som har flera höga värden är Irland samt de skandinaviska och de andra två baltiska länderna. Till den grupp som genomgående har låga värden hör Grekland och Turkiet. Studien inkluderar mätningar inom fyra delområden: organisation, finansiering, personal och akademisk autonomi (academic autonomy). Inom varje delområde rangordnas de nationella systemen efter en procentuell skala, från 0 som lägsta möjliga graden av autonomi till 100 som den högsta. Baserat på detta resultat delas länderna därefter in i en av fyra grupper — hög, medelhög, medellåg eller låg autonomi. De fyra mätområdena omfattar tillsammans mer än 30 indikatorer.

Enligt EUA:s studie leder den ekonomiska krisen inte bara till att offentlig finansiering till högre utbildning minskar, utan krisen påverkar också hur finansieringen tillhandahålls.
I rapporten sägs att "Public funding is increasingly provided subject to conditions tied to its allocation or accompanied by growing accountability requirements." Detta ökar enligt EUA myndigheternas makt att styra lärosätena och minskar autonomin och man varnar för att sådana åtgärder kan hindra lärosätena från att lyckas ta sig igenom krisen på ett bra sätt.
 
Läs om autonomistudien i University World News »

Amerikanska studenter i uppror över studieskulder


Occupy Wall Street-rörelsen, som började i New York i september, har spritt sig över USA. Studenter vid University of California at Berkley har gått i "strejk" i protest mot vad de anser vara polisbrutalitet. Studenterna har bl. a. ordnat interaktiva seminarier på olika teman och en demonstration. Dit kom också studenter från Occupy Oakland som drivits bort från det område där de samlats. De ansvariga vid Seattle Central Community College har däremot bedömt att de inte kan köra bort tältande demonstranter. Harvard University har valt att i stället stänga universitetsområdet för andra än studenter, vilket hindrat Occupy Harvard-rörelsen från att växa.
 
Protesterna gäller framför allt studielånen. Studenternas studieskulder har vuxit under lång tid men det har enligt Inside Higher Education inte varit ett stort problem så länge studenterna har kunnat räkna med en tillräcklig inkomst efter studierna. Nu kommer de ut på den sämsta arbetsmarknaden på många år och skuldbördan känns orimlig. När problemen inte bara drabbar studenter från studieovana hem utan också medelklasstudenter får protesterna mer uppmärksamhet och kan få större politiskt genomslag, säger bedömare. En del av rörelsens strategi uppges vara att få så många att sluta betala tillbaka sina lån att det blir "det normala".
 
Läs om protesterna vid Berkley i Inside Higher Education »
Läs om studenternas skuldbörda i Inside Higher Education »

 

Studenter föreslås få större inflytande i USA


Studentupproret i USA kan komma att få resultat. En rapport från den liberala tankesmedjan Center for American Progress rekommenderar att studenter ska få en större roll i utformningen av utbildningspolitiken, genom att bl. a. ingå i rådgivande kommittéer. De studenter som utses bör både vara företrädare för studentorganisationer, till exempel the American Student Government Association, och vara sådana som har särskild kunskap om det område den aktuella kommittén arbetar med. Studenter bör också ingå i beslutsorgan som avgör hur resurser till högre utbildning fördelas och används. Statliga lärosäten bör dessutom åläggas att involvera studenter i ledningen. För att de ska klara dessa uppgifter bör det finnas utbildning för studentledare. Studenter ska också kunna stötta varandra genom ett nationellt nätverk av studentorganisationer.

"Strong student voices in higher education policy could help to ensure that federal, state and institutional policy makers continue to direct their reforms toward the issues that matter most to students, including tuition prices, financial aid, and the quality of the courses they offer," skriver författarna till rapporten.

Läs om studentinflytandet i USA på webbplatsen för American Progress »

 

Satsning på universitet i "världsklass" kan skada systemet


Nationer som satsar hårt på att skapa universitet i "världsklass" riskerar att skada landets övriga lärosäten. Det varnade Norman LaRocque, utbildningsspecialist vid Asian Development Bank (ADB), för vid ett möte med ledare för asiatiska universitet i Manila nyligen. Risken är att resurserna inte räcker till lärosäten av "andra och tredje rangen". LaRocque hävdade att "It is a trade-off that governments need to look at and consider: is this a zero sum game?" Han menade också att utöver de höga kostnaderna så innebär processen att identifiera och välja ut de lärosäten som man ska satsa på att den högre utbildningen blir mer politiskt styrd och man riskerar att ställa offentliga lärosäten mot privata och religiöst baserade lärosäten mot sekulära.
 
Stora summor satsas enligt LaRocque för närvarande på att bygga universitet i världsklass i flera asiatiska länder som Kina, Sydkorea, Taiwan, Japan och Vietnam. Men liknande initiativ finns också i länder som Frankrike, Tyskland, Spanien och Ryssland. Enbart Kina har ambitionen att skapa 50 universitet i världsklass.  Samtidigt som LaRocque varnade för riskerna med dessa satsningar påminde han om att ADB har finansierat uppgradering av lärosäten i flera länder, främst Vietnam och Laos. Syftet har varit att öka takten i utvecklingen mot mer industrialiserade ekonomier.
 
Läs om riskerna med stora universitetssatsningar i University World News »

 

Nyheter i korthet


Nigerianska myndigheter vill stoppa lokala antagningsprov
Parlamentet och representanter för antagningsmyndigheten är på kollissionskurs med landets rektorer. Striden gäller om lärosätenas egna antagningsprov ska accepteras, utöver det nationella provet. Motståndarna menar att de lokala proven är såväl olagliga som dyra för studenterna och deras familjer. Rektorerna menar att möjligheten att ordna egna prov är en del i lärosätenas autonomi. Dessutom har antagningsmyndigheten tidigare haft problem med korruption och att studenterna kunnat "köpa" höga testresultat.
 
Läs om antagningsprov i University World News »

Nytt organ ska utveckla Australiens högre utbildning
Regeringen har svarat på kritiken mot nedläggningen av Australian Learning and Teaching Council genom att inrätta OLA, Office for Learning and Teaching. OLA bygger till stor del på synpunkter i en expertutredning. För att stödja utvecklingen av utbildning har OLA fått 50 miljoner dollar (ca 340 miljoner SEK) på fyra år att dela ut i anslag och stipendier. Resultatet ska bli mer excellent undervisning vid universiteten.

Läs om utveckling av högre utbildning på regeringens webbplats »

Ny finansieringsmodell föreslås i Finland
En ny finansieringsmodell ska göra de finska universiteten effektivare, mer profilerade och mer internationella. Vetenskaplig publicering ska tillmätas större betydelse än tidigare, medan målen i form av antal examinerade tonas ner något. Den föreslagna modellen bygger på utbildning, forskning och övriga mål för utbildnings- och vetenskapspolitiken enligt fördelningen 41, 34 respektive 25 procent. Föreslaget kommer från en arbetsgrupp tillsatt av Undervisnings- och kulturministeriet. Den nya finansieringsmodellen kan börja användas vid fördelningen av resurser år 2013.
 
Läs om kriterier för finansiering på regeringens webbplats »
 
Produktiviteten i Australiens lärarutbildning ifrågasätts
En statlig kommission har ifrågasatt effektiviteten i universitetens lärarutbildningar. Kommissionen hävdar att undersökningar bland nyutbildade lärare på grundskolenivå visar att utbildningen inte ger de nya lärarna tillräckliga grund för att undervisa. Samhället får därmed inte tillräckligt utbyte för de medel som avsätts till lärarutbildning. Kommissionen ska fortsätta sitt utredningsarbete och lägga fram en rapport i april nästa år.
 
Läs om lärarutbildning i Australien i the Australian »
 

Från redaktionen


En läsare har påpekat att avgränsningen Södra Afrika i förra veckans notis om religiöst dominerad utbildning på den afrikanska kontinenten inte var helt lyckad. Och visst, i originalartikeln talade man om länder söder om Sahara men norr om Sydafrika, vilket rimligen inbegriper länder även i mellersta Afrika. Rätt ska vara rätt.

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-11-25
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se