Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 31, 2011
28 oktober 2011
Utländska studenter i Nederländerna kostar för mycket
Utländska studenter kostar för mycket, det anser nederländska politiker, från höger till vänster. Nederländerna hade 19 000 utländska studenter år 2006 men antalet har sedan dess mer än fördubblats, till 54 000. Det innebär att en student av tio kommer från ett annat land, varav många från Tyskland. En orsak till att Nederländerna är attraktivt för studenter från andra länder är att i princip alla som söker sig till högskolan antas. I många andra länder är antalet platser däremot begränsat, särskilt platser på mer attraktiva utbildningar, till exempel till läkare, tandläkare eller veterinär. Ökningen i antalet utländska studenter har nu aktualiserat en diskussion om antagningen av studenter till den nederländska högskolan.
I debatten framförs krav på att kvoter för antalet utländska studenter ska införas och att det system med utlottning av platser som faktiskt redan finns i Nederländerna ska förändras. I nuvarande lotterisystem viktas de sökandes chanser utifrån avgångsbetyg från gymnasiet. När efterfrågan på utbildning blir större än tillgången kommer antagligen allt fler utbildningar att behöva använda lotterisystemet. Det finns också en växande opinion för en övergång till antagning helt baserat på meriter, något som tidigare varit otänkbart att ens diskutera. Sådan meritbaserad antagning finns dock redan på en del av de nederländska universiteten.
Läs om antagningssystemet i Nederländerna i University World News.
Många universitet misslyckas med etablering utomlands
I våras stängde amerikanska Suffolk University sin filial i Senegal efter tio år. De kvarvarande 104 studenterna fördes över till universitetets campus i Boston. Orsaken till stängningen var svårigheter att rekrytera studenter och de förluster om ca 10 miljoner dollar (65 miljoner SEK) som detta medfört. Men Suffolk är inte det enda lärosäte som backat ur sina utlandsengagemang. Andra amerikanska lärosäten som gått samma väg är George Mason University som lämnat Förenade Arabemiraten och Troy University som har stängt tre av sina filialer (på ön Guam, i Sri Lanka och i Tyskland). Dessutom planerar Texas Tech University att stänga sin filial i Tyskland. Mest uppmärksamhet väckte det dock, enligt tidningen the Boston Globe, när Michigan State University drog sig ur sitt engagemang i Dubai efter bara två år. Orsaken var att man inte lyckades attrahera ens en fjärdedel av det planerade antalet studenter.
Att etablera sig utomlands är ingen ny företeelse. Redan år 1911 grundade Harvard University en läkarutbildning i Kina och 1973 startade man ett företagsekonomiskt program i Schweiz. I båda fallen blev dock verksamheterna kortlivade. Jorge Dominguez, vicerektor för internationella frågor vid Harvard, berättar att problemen var desamma som idag: "Local people didn´t have the money to pay." Dessutom, var det "... difficult to monitor the campus from thousands of miles away." Att värna kvaliteten är även idag en besvärlig fråga, inte minst ekonomiskt: “Sending a $100,000 professor overseas is going to cost about $300,000,´´ säger Bob Lammey, konsult som arbetar med att hjälpa företag att expandera utomlands.
Läs om universitetens problem med filialer i the Boston Globe.
Religiös klädsel stridsfråga i Tunisien
Hundratals bokstavstroende muslimer protesterade vid fyra tunisiska universitet i början av oktober sedan en niqab-klädd kvinna nekats tillträde till Université de Sousse. En av lärarna, professor Mohamed Guantasse, klagar över det allt vanligare bruket av niqab: "As a professor, I do not allow any student to study without seeing their face so I can know the extent of their comprehension of the lesson and interest in everything put forth in the classroom." Flera organisationer har dock uttryckt stöd för kvinnliga studenters rätt till utbildning även om de bär niqab. Studenten själv, Marwa Saadi, säger att "There is no law in Tunisia banning wearing the niqab or requiring any person to show their face. Furthermore, I do not think this would be a barrier to communication between the professor and the student in a niqab. I am personally ready to interact with all professors in the classroom."
Tunisiens utbildningsminister, Taieb Baccouche, meddelade i april att förbudet mot att bära niqab inom utbildningsväsendet kvarstod. I samband med den senaste tidens oroligheter har han understrukit att förbudet inte är politiskt eller religiöst motiverat. Det är enligt honom en fråga om pedagogik. Det är också en säkerhetsfråga: reglerna vid tunisiska universitet stadgar att alla studenter måste visa legitimation för att komma in i byggnaderna.
Läs om universitetens inställning till niqab i nättidningen Magharebia.
Många arbetslösa sjuksköterskor och lärare i Danmark
Arbetslösheten bland nyexaminerade med mellanlånga utbildningar till yrken inom den offentliga sektorn har exploderat i Danmark. Sjuksköterskor och lärare på skolans olika stadier har fått mycket svårare att få ett första arbete efter utbildningen. Nästan en femtedel av de sjuksköterskor som kom ut på arbetsmarknaden i januari i år var arbetslösa sex månader senare. Det kan jämföras med att bara en procent inte hade fått arbete i motsvarade grupp tre år tidigare. Bland lärarna är folkskollärarna (ung. låg-och mellanstadielärare) hårdast drabbade. Tre månader efter avslutade studier i år var 73 procent arbetslösa.
FTF, som är facklig organisation för en halv miljon offentligt och privat anställda, är oroade över utvecklingen. Ordförande Bente Sorgenfrey säger att välfärdssamhället kan få problem om de som utbildas inte får använda sina kunskaper. Samhället riskerar att de förloras till andra arbeten vilket kan leda till en brist på utbildade om några år. Bente Sorgenfrey ser jobbrotation som det mest konstruktiva sättet att lösa problemet: "Der giver vi jo mulighed for at f.eks. erfarne sygeplejersker kan få noget efter- og videreuddannelse, mens de nyuuddannede får prøvet sig selv af. Det er jo en win-win situation for både dem, der er i job, og dem, der står uden for og venter".
Läs om arbetslöshet bland högskoleutbildade i Politiken.
Akademisk asyl avskaffas i Grekland
En kampanj har dragits igång mot nya lagar för den högre utbildningen men också mot den grekiska regeringens ekonomiska politik. Det är landets största lärosäte, Aristotle University of Thessaloniki, som tagit det ovanliga initiativet och protesterna fortsätter nu på universitet och högskolor runt om i Grekland. Enligt ett pressmeddelande från universitetet leder regeringens nya lagar på högskoleområdet till en katastrofal avreglering av sektorn. Den ekonomiska politiken är dessutom en mardröm för dem som arbetar inom offentlig verksamhet. Universitetet i Thessaloniki hävdar att uppsägningar och nya lönestrukturer, en ny fastighetsskatt och borttagna skatteundantag kommer att leda till att majoriteten av befolkningen blir fattig och förnedrad.
De nya lagarna innebär bl.a. att vad som i Grekland kallas en akademisk asylrätt avskaffas. Denna rätt har varit en följd av de lagar om yttrandefrihet som infördes när militärjuntans tid fortfarande var i färskt minne. Lagarna har förbjudit polisen att komma in på lärosätenas campus. Dessa har därmed blivit "paradis för kriminella". I dokument som Wikileaks publicerade förra året skriver en tidigare amerikansk ambassadör i Grekland att "Campuses have become havens for criminals, most of (whom) are involved in crimes such as drug trafficking, assault, theft, counterfeiting of DVDs and CDs, looting and vandalism." Professorer som har uttalat sig emot den s.k. akademiska asylrätten har enligt ambassadören attackerats och misshandlats. Flera universitetsanställda ger honom i huvudsak rätt.
Läs om grekiska universitetsprotester i University World News.
Läs om avskaffad akademisk asyl i Times Higher Education.
Nyheter i korthet
Australien inför allmän serviceavgift för studenter: Från och med nästa år kommer universiteten att kunna ta ut en "amenities fee" (ung. serviceavgift) på upp till 263 australienska dollar (1 800 SEK) per år av alla studenter. Avgiften införs som ersättning för de medel som tidigare kom via det "kårobligatorium" som den förra regeringen tog bort (se nyhetsbrevet 6/2008). Regeringen räknar med att avgifterna under en fyraårsperiod kommer att tillföra sektorn omkring 250 miljoner dollar (1,7 miljarder SEK). Läs om serviceavgiften i the Australian.
Frankrike mjukar upp sin inställning till utländska studenter: Ansvariga myndigheter kommer att uppmanas att behandla ansökningar om arbetstillstånd från utländska studenter välvilligt. Det säger en talesman för ministern för högre utbildning. Uttalandet kommer efter att reglerna för visum och arbetstillstånd nyligen skärptes, vilket utlöste en våg av kritik från landets universitet och högskolor (se nyhetsbrevet 29/2011). Regeländringen var inte i första hand riktad mot studenter, men de hör till de första som drabbades. Läs om franska myndigheters reträtt i New York Times.
Dålig ekonomi hos universitet i Kina kan påverka utländska samarbeten: Byggandet av laboratorier för ett samarbete mellan Duke University och deras kinesiska samarbetspartner stoppas. I byggnaden skulle det amerikanska universitetet redan år 2012 ge masterprogram inom ramen för ett gemensamt institut för global hälsa. Orsaken till stoppet är att den kinesiska partnern, liksom många andra kinesiska universitet, har för stora skulder (se nyhetsbrevet 22/2011). Flera andra internationella samarbeten kan också komma att påverkas. Läs om stoppade byggnadsplaner i University World News.
Sydafrikanska studentorganisationer utnyttjas av företag: Företag ser möjligheter att vinna lönsamma kontrakt för tjänster inom säkerhetsområdet och för byggande på universiteten. De försöker därför få studentorganisationen ANCYL, African National Congress Youth League, att stödja deras anbud genom att finansiera organisationen. Det hävdar den rivaliserande organisationen Sasco, South African Students' Congress. Genom SRC (Student Representative Council) har studenterna ett inflytande över verksamheten på universiteten, och ANCYL och Sasco konkurrerar bittert om platser i SRC. Läs om studentorganisationer i Sydafrika i nättidningen Dispatch.
Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
