Startsida Högskoleverket

 
 
Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 30, 2011

21 oktober 2011

Frankrike skapar elituniversitet genom sammanslagningar


Den franska regeringen har utsett vad som ska bli tre nya elituniversitet inom ramen för landets excellence-initiativ (Idex). Tanken är att det ska etableras totalt mellan fem och sju universitet av "världsklass". För att det ska bli fråga om extra finansiering krävs enligt president Sarkozy att olika typer av lärosäten, dvs. vanliga universitet, elitskolor inom gruppen grandes écoles och fristående forskningsorganisationer, samarbetar. De tre akademiska "kluster" som nu har valts ut är Université de Bordeaux (bestående av 8 lärosäten), Université de Strasbourg (en sammanslagning av 3 lärosäten i Strasbourg samt flera grandes écoles och andra specialinriktade högskolor) och Paris Sciences et Lettres (bestående av 13 lärosäten). Vart och ett av dessa tre kluster ska få en miljard euro (9 miljarder SEK) i form av en statlig fond. Fonderna ska ge lärosätena en årlig avkastning på upp till 40 miljoner euro.

I en andra omgång ska tre eller fyra ytterligare kluster av lärosäten utses till elituniversitet och få extra finansiering. Dessutom ska upp till 20 "kompletta" universitet, som skapas genom olika former av samgåenden, få viss ny finansiering. Enligt Times Higher Education är den nya finansieringen dock inte den mest omvälvande delen i projektet. Det är istället att man nu skapar elitinstitutioner. Detta går på tvärs med den sedan lång tid tillbaka rådande modellen där alla franska universitet (vid sidan av grandes écoles) betraktas som mer eller mindre likvärdiga. En effekt av detta är att franska studenter i allmänhet läser vid sitt lokala lärosäte.  
 
Läs om den franska elitsatsningen i Times Higher Education

Privata företag kan komma att ta över engelska lärosäten


David Willetts, Storbritanniens utbildningsminister, hade ett flertal kontakter med företag som skulle kunna tjäna pengar på utbildning när han planerade den senaste engelska högskolereformen. Ett av dem är förlaget Pearson som inte har gjort någon hemlighet av att de vill få rätt att utfärda högre examina i England. Deras planer inkluderar yrkesutbildning som skulle ges till "mycket konkurrenskraftigt" pris. Willetts anklagas nu för att ha givit företagen alltför mycket inflytande. Labour varnar för en amerikanisering av den högre utbildningen och lärarorganisationen UCU pekar på missnöjet med vinstdrivande lärosäten i USA.

Juristen Glynne Stanfield, som arbetar med utbildningsfrågor vid det internationellt verksamma juridiska företaget Eversheds, hävdar att företag inte ens behöver ansöka om att få ge examina. I stället skulle de helt enkelt kunna köpa lärosäten, om dessa blir fria att ändra sin juridiska status för att lättare skulle kunna ta emot privata investeringar. Troligen skulle företag då köpa en andel av ett lärosäte, och därmed förse lärosätet med kapital. I gengäld skulle företaget få utnyttja lärosätets examenstillstånd. Det finns enligt David Willetts EU-regler för hur mycket av högskolans verksamhet som kan läggas på andra parter, men Willetts säger att dessa bara gäller när staten finansierar den högre utbildningen. Med landets nya finansieringsmodell, där staten betalar mindre än hälften, gäller inte EU-reglerna.
 
Läs mer om regeringens kontakter med företag på BBC:s webbplats

Läs om konsekvenser av ändrad juridisk status för lärosäten i Times Higher Education

Läs mer om juridisk status i Times Higher Education
 

Motsättningarna i Chile fortsätter


Sedan i maj har Chile skakats av det största studentupproret sedan 1968. Det var i maj som den chilenska utbildningsministerns Joaquín Lavín lade fram ett lagförslag om att öka offentliga anslag till privata universitet som är vinstdrivande. Enligt Benedicte Bull, Senter for utvikling og miljö vid universitetet  i Oslo, går dagens situation tillbaka till reformer som Pinochet gjorde i början av 80-talet: "Han kuttet finansieringen av de offentlige universitetene, desentraliserte utdanningssystemet, splittet opp de største universitetene og åpnet opp for private investorer." Konsekvensen har blivit att den högre utbildningen i praktiken är stängd för landets många fattiga.

Den chilenska studentorganisationen Confech har organiserat massdemonstrationer och bojkott av föreläsningar. Organisationen vill se större satsningar på utbildning och att utbildningen ska vara gratis för mindre bemedlade studenter. Opinionsundersökningar visar att nästan 9 av 10 chilenare stöder studenterna och i augusti gick Confech och fackföreningsrörelsen ut i gemensam storstrejk. Regeringen har svarat med att föreslå hårdare lagstiftning mot dem som ockuperar lärosäten, även om det görs fredligt. De samtal som förts mellan Confech och regeringen har varit kortlivade och resultatlösa.

Läs om bakgrunden till konflikten i Chile i studenttidningen Universitas

Läs om regeringens svar på studentupproret i nättidningen Seattlepi

Läs om studentledaren Camilla Vallejo i studenttidningen Universitas

 

Debatt i Storbritannien om hur man visar forskningens effekt


Mätningar av forskningens effekt (impact) kommer att ges 20 procents vikt när forskningsanslag ska fördelas i Storbritannien genom Research Excellence Framework. Det sker år 2014 och omfattar totalt 1,6 miljarder brittiska pund (17 miljarder SEK). Vid lärosätena pågår arbetet för att kunna visa effekterna för fullt, men trots det är osäkerheten stor om vilka metoder som ska användas. Vid en konferens som nyligen hölls om brittisk forskning var det t.ex. många som var tveksamma till värdet av olika underlag som används i mätningarna. Det pågående arbetet karaktäriseras enligt en talare av att man inom naturvetenskap och teknik tenderar att underskatta effekten av sin forskning. Inom humaniora diskuterar man bl.a. om forskningsresultat som får en bred spridning är mer värda än sådana som får begränsade, "smalare", effekter. 

Lord Sainsbury of Turville, nyvald rektor för Cambridge University och tidigare forskningsminister, är mycket kritisk till effektmätningen. Han menar att den baseras på en felaktig uppfattning om forskningens funktion och kan resultera i felaktig allokering av resurserna.  Lord Sainsbury tog som exempel nedskärningar inom neurologisk forskning som sker parallellt med en ökad satsning på forskning om åldrandet. Han ansåg att sannolikheten för stora genombrott som kan påverka behandling av t.ex. Alzheimer är betydligt högre inom neurologin. Eric Thomas, ordförande i Universities UK framhåller för sin del att “sustained public investment in tough economic times has made us more visible and more accountable, and it could be argued that we must now strive harder to retain the respect once naturally granted".

Läs om forskningskonferensen i Times Higher Education

Läs om debatten om forskningens effekter i Times Higher Education
 

USA förlorar etablerade forskare men vill få fler nydisputerade att stanna


Flera framstående forskare i ekonomiska ämnen har under senare år sökt sig till Asien, framför allt till Kina och Singapore. Länderna har gjort stora investeringar i högre utbildning och det har bland annat inneburit att deras "business schools" kan konkurrera om toppositionerna inom forskningen internationellt sett. Men forskare behöver agera annorlunda i länder med snabbt växande ekonomi. Kunskaperna behöver genast kunna omsättas i handling, och de behöver vara kontextbundna. Att vara delaktig i en sådan utveckling är ett skäl för forskare att söka sig dit. Professor Blair Sheppard, som bytt Duke University i USA mot Duke Kunshan University i Kina, säger att “There´s real potential in helping the country evolve". Howard Thomas, tidigare dekanus vid Warwick Business School i Storbritannien ser framför sig samma utveckling i flera asiatiska länder, till exempel Indonesien och Vietnam.
 
USA har mer att oroa sig över än att förlora etablerade forskare till länder i Asien. Av alla som får en PhD i matematik, naturvetenskap eller teknik är uppemot två tredjedelar utländska studenter. Företaget Texas Instruments har vittnat inför kongressen om industrins behov av att studenterna får stanna i USA och arbeta. Flera propositioner har också lagts fram för kongressen med förslag som att de som startar företag snabbare ska kunna få arbetstillstånd. Svårigheten att få stanna kompliceras av att antalet visum är begränsat så att inget land kan få mer än sju procent av alla visum, trots stora skillnader i antalet sökande från olika länder.

Läs om utvecklingen i Asien i Financiel Times

Läs om behovet av utländska studenter i USA i Inside Higher Education
 

Nyheter i korthet


Praktikplatser i Indien för amerikanska studenter: Ett högnivå-möte mellan Indien och USA har nyligen hållits. Ämnet var stöd till Indien för att få fram 1 000 nya universitet och 50 000 nya högskolor. Dessa krävs om Indien ska kunna fördubbla antalet studenter. Idag finns många exempel på samarbete, men ett problem är att få amerikanska ungdomar vill studera i Indien. Därför sjösätts nu "Passport to India", ett program där studenter i high school och på college erbjuds praktikplatser i indiska företag. 
Läs om samarbetet i Inside Higher Education
 
Studieavgifter införs i både Tjeckien och Ungern: En aviserad reform av den högre utbildningen i Tjeckien kommer att innebära högre grad av autonomi, finansiering baserad på kvalitet (upp till en femtedel av anslagen), sammanslagning av små lärosäten, införande av studieavgifter och ökad kvalitetsgranskning. Regeringen planerar att lägga fram en proposition om reformen i juli nästa år. Också den ungerska regeringen planerar att, trots tidigare löften, införa studieavgifter. Dessutom ska åtgärder vidtas mot att studenter flyttar utomlands efter examen.
Läs om studieavgifter i Tjeckien i nättidningen Praguemonitor

Läs om studieavgifter i Ungern i nättidningen Budapesttimes.

Tyskland inför livlina för dem som hoppat av universitetet: Tyska universitet och högskolor får statliga medel och EU-medel på totalt 400 miljoner euro (3,5 miljarder SEK) till åtgärder för att få tillbaka dem som tidigare avbrutit en högskoleutbildning eller aldrig börjat i högre utbildning. Av totalt 167 förslag på hur det kan göras har 26 förslag fått medel för att genomföra sina projekt, med full kostnadstäckning och under högst tre och ett halvt år. Under ytterligare två och ett halvt år finns kompletterande statliga medel. Läs om tyska åtgärder för dem som avbrutit studierna i University World News

Svårigheter att tillgodoräkna studier hotar studentutbytet: Var femte student som deltagit i Erasmusutbyte har svårt att få studierna tillgodoräknade, och tre procent får inte tillgodoräkna dem alls. Dessutom är det stora skillnader mellan länder i hur studier värderas i poäng. Det är också vanligt att överenskommelsen om vad studenten ska läsa under utlandsstudierna inte är klar innan han eller hon åker. Det visar en undersökning av nästan 9 000 deltagare i Erasmus. Orsakerna är både skillnader i utbildningarnas innehåll och bristande tilltro till andra länders utbildning. Läs om svårigheter att få utländsk utbildning tillgodoräknad i Times Higher Education

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-10-21
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .