Dekorationsbild

Internationellt om högskolan nr 27, 2011

23 september 2011

EU presenterar nya strategier för högre utbildning


EU-kommissionen presenterar nu en reformstrategi för att utveckla unionen, Europe 2020. Den högre utbildningen ses som viktig för den ekonomiska återhämtningen och strategin pekar ut prioriterade områden där medlemsländerna behöver öka sina insatser för att nå utbildningsmålen. Ett sådant mål är att öka antalet studenter så att 40 procent av den yngre befolkningen har en högskoleexamen år 2020. Utbildningens innehåll pekas också ut som ett prioriterat område. Arbetsmarknadens behov ska spela en större roll så att fler med utbildning kan få det arbete de utbildats för. För att stödja utvecklingen kommer unionen bland annat att utveckla en multidimensionell rankning av universitet. Särskilda studielån för studenter som läser en hel utbildning utomlands finns också bland initiativen.
 
Reformer kostar pengar och kommissionen har därför höjt anslaget för utbildning kraftigt i nästa flerårsbudget (2014—2020). Höjningen är drygt 70 procent. För Erasmusprogrammet kan höjningen, relativt sett, dock bli betydligt högre. Enligt en talesperson för kommissionären för utbildning är målet att nästan fördubbla antalet studenter som deltar i programmet. Även Erasmus Mundus, som är öppet för studenter i länder utanför EU, kommer att få betydligt mer pengar. Som vi skrev om i förra veckans nyhetsbrev har Polen som ordförandeland drivit kravet att fler länder ska omfattas av mobilitetsprogram.

Läs om EU-kommissionens reformstrategi på webbplatsen europa.eu

Läs om Erasmus och Erasmus Mundus i Times Higher Education

Högskolereformer möter fortsatt starkt motstånd i Sydamerika


Studenter och lärare i Colombia protesterar mot en föreslagen högskolereform. Enligt regeringen ska reformen göra det ekonomiskt möjligt för universiteten att anta fler studenter, höja universitetslärarnas löner och höja forskningens kvalitet. Företrädare för lärarnas organisation hävdar dock att reformen i stället kommer att leda till att fler studenter avbryter studierna och att studieavgifterna stänger många ute från den högre utbildningen. Studenternas organisationer planerar en landsomfattande strejk om regeringen genomför reformen trots protesterna.

I Chile fortsätter konflikten mellan studenterna och regeringen (se nyhetsbrevet 25/2011). På ena sidan konflikten står rekordstora studentkullar med höga studielån att betala tillbaka men otillräckliga löner. På den andra sidan en president som är mindre populär än någonsin. Studenternas krav på förbättringar omfattar 12 punkter, som skulle kunna tas upp i den dialog som regeringen säger sig vilja ha. På en del punkter är man ganska överens: rätt till utbildning ska skrivas in i grundlagen, statliga universitet ska stärkas, antagningssystemet ska förbättras och utbildningen ska hålla en garanterad kvalitet. Trots pressen från studenterna säger regeringen dock nej till flera av de andra kraven och samtalen mellan parterna har inte gett något resultat utan fastnat i ändlösa diskussioner om detaljer. Hittills har samtalen bara resulterat i att regeringen gått med på att sluta subventionera vinstdrivande verksamhet vid universitet.
 
Läs om protesterna i Colombia på webbplatsen colombiareports.com

Läs om konflikten i Chile i University World News

Framgångsrik breddad rekrytering vid franskt lärosäte


En av Frankrikes grandes écoles, Sciences Po (egentligen kallat L´Institut d´Ètudes Politiques de Paris), tar sedan 2001 in en mindre andel av studenterna genom intervju i stället för genom inträdesprov. De som intervjuas kommer från fattigare områden där deras skolor har fått nominera de elever som de bedömer vara särskilt lämpliga för fortsatta studier. Dessa blivande studenter har en ekonomisk och etnisk bakgrund som avviker från övriga studenter vid Sciences Po, och får ekonomiskt stöd för att klara studieavgifterna.
 
Det har inte saknats kritiska röster. Verksamheten har anklagats för att strida mot principer om jämställdhet och för att vara anti-meritokratisk. Det har också funnits en farhåga för att studenterna ska känna sig mindre värda. Nu har en uppföljning visat hur det faktiskt gått för de studenter som ingått i denna specialgrupp. Det visar sig att de snabbt har kommit ikapp övriga studenter och att mycket få har avbrutit studierna. Efter avslutade studier har dessutom en större andel heltidssysselsättning, och genomsnittslönen är högre.
 
Läs om breddad rekrytering till Frankrikes förnämsta lärosäten i Inside Higher Education

Köpenhamns universitet skapar superfakulteter


Köpenhamns universitet ska slå samman de fyra fakulteter som idag finns inom de naturvetenskapliga och hälsovetenskapliga områdena till två superfakulteter. Avsikten med sammanslagningen är att målinrikta forskningen och undervisningen ännu mer mot näringslivets behov och mot samhälleliga utmaningar som t.ex. energi- och livsmedelsförsörjning. Genom omorganisationen tillmötesgår universitetet näringslivets önskemål och den får också mycket positiv kritik från intresseorganisationen Dansk Industri. Dess forskningspolitiska chef, Charlotte Rønhof, kallar förändringen för "meget spændende" och ser åtgärderna som en förlängning av den tidigare sammanslagningen där Landbohøjskolen (med lantbruksinriktning) och Danmarks Farmaceutiske Universitet inlemmades i Köpenhamns universitet.
 
På de fyra fakulteter som berörs finns omkring 6 000 medarbetare och 14 000 studenter. En av de nya superfakulteterna, som ska omfatta naturvetenskap och biovetenskap, kallas tillsvidare NAT-LIFE. Den andra, den Medicinska fakulteten, ska omfatta hälsovetenskap och farmaci liksom delar av veterinärområdet. Till de tydliga fördelarna för studenter och personal inom de berörda ämnena hör enligt rektor Ralf Hemmingsen en mer sammanhållen forskning. Det ska bli bättre förbindelser mellan grundforskning och det han kallar samhällsinriktad (samfundsrettet) forskning. Ralf Hemmingsen påpekar dock att "det betyder selvfølgelig ikke, at alle forskere på Niels Bohr Institutet skal ud at arbejde i landbruget eller medicinalindustrien". Rektor påpekar också att det inte handlar om att spara pengar och att förändringarna inte kommer att beröra övriga fakulteter.
 
Läs om nya fakulteter i Köpenhamn i nättidningen Politikken

Universiteten i Kalifornien på väg att privatiseras


Det offentliga universitetssystemet i Kalifornien bekostades förra året till 47 procent av statliga medel. Det är en historiskt låg andel och andelen lär sjunka ytterligare efter de budgetnedskärningar som delstaten gjort i år.  Finansieringen av University of California (10 campus) och California State University (23 campus) var så sent som år 1990 till största delen statlig (78 procent). När Kalifornien år 1960 införde sin modell för högre utbildning bannlystes studieavgifter för att man skulle kunna garantera framgång för alla studenter. Grundtanken var att högre utbildning skulle vara en nyttighet för hela samhället (a public good) och stödja dess framtida entreprenörer och skattebetalare. Det som gör den nuvarande situationen extra intressant är att sedan systemet infördes har det fått stå modell för universitet världen över.
 
Mot bakgrund av de budgetproblem som delstaten Kalifornien haft under senare år är utvecklingen knappast förvånande. Den har dock skapat oro för att de offentliga universiteten ska förlora sin ställning som excellenta utbildnings- och forskningsmiljöer. För att slippa en sådan utveckling verkar man nu vara på väg mot universitet som är halvprivata. Det tar sig bl.a. uttryck i kraftigt höjda studieavgifter, som dessutom ökat betydligt snabbare än genomsnittet för de offentliga universiteten i USA. Dessutom tar delstatens universitet numera emot ett stort antal studenter från andra delstater, och dessa får betala avgifter som är tre gånger så höga som för Kaliforniens egna studenter. Universiteten anstränger sig också för att få donationer från välbeställda alumner.
 
Läs om universiteten i Kalifornien i the Economist

Nyheter i korthet


Allt fler gemensamma och dubbla program: Som ett led i internationaliseringen inrättar alltfler universitet och högskolor runt om i världen s.k. joint och double degree programmes i samarbete med lärosäten i andra länder. Vanligast är double degrees på masternivå. Detta visar en ny rapport, Joint and Double Degree Programs in the Global Context, från amerikanska Institute for International Education (IIE). Författarna ser utvecklingen som ett tecken på lärosätenas önskan att fördjupa sina samarbeten och gå vidare, från de traditionella utbytesavtalen. Läs om gemensamma program i University World News
 
Engelska studenter ska utbildas i utvärdering: Vad studierna betyder för studenterna har kommit i tydligare fokus när studieavgifterna vid engelska lärosäten stigit. Som en följd av detta kommer studenternas åsikter att få större utrymme i utvärderingar av utbildning. Företrädare för studenterna kommer nu att utbildas för att ingå i de grupper som bedömer kvalitet. The Quality Assurance Agency for Higher Education tillsammans med the National Union of Students står bakom initiativet. Läs om studentinflytande i Times Higher Education. http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?sectioncode=26&storycode=417434&c=1
 
Sydamerika lär av Europas högre utbildning: I Alfta Puentes, ett treårigt projekt finansierat av EU, startar Sydamerika en Bolognainspirerade integrering av den högre utbildningen. Tre år kommer dock inte att räcka till för att nå alla mål. Till att börja med kommer Alfa Puentes därför att stödja ett större projekt i var och en av Sydamerikas tre regioner. Projekten kommer att handla om kvalitetssäkring, internationalisering respektive utveckling av en referensram för examina. Ett delmål är också att bygga upp nationella intresseorganisationer för högskolesektorn. Läs om Sydamerikas Bolognaprocess i Times Higher Education
 
Hundratals studenter i Ghana kan bli utan examen: Hundratals, eller möjligen tusentals, studenter som går sitt sista år vid privata lärosäten i Ghana riskerar att inte få någon examen.
Den nationella ackrediteringsmyndigheten the National Accreditation Board misstänker nämligen att vissa privata högskolor olagligt har sänkt antagningskraven för att få fler studenter. I värsta fall kan det betyda att studenter som redan tagit examen kan få dessa indragna. Problemen uppges gälla 26 av 49 privata lärosäten i landet. Läs om sänkta antagningskrav i Ghana i University World News

Sök bland äldre nyhetsbrev (från och med 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-09-26
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se