Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 26, 2011

16 september 2011

Gryningsräd i Nederländerna mot misstänkt olagliga studieavgifter


Konkurrensmyndigheten i Nederländerna har gjort en gryningsräd mot två universitet i Amsterdam. Syftet var att klarlägga om VU University Amsterdam och University of Amsterdam har bedrivit ett olagligt samarbete kring studieavgifter. Samarbetet ska ha avsett de studenter som vill läsa för att få en s.k. second degree, dv.s en examen utöver en första bachelor och/eller master. Tillslaget hade sin upprinnelse i att åtta universitet stämts inför domstol av studentorganisationen SCAU. Stämningen utgår från den lag som sedan år 2010 ger lärosätena frihet att själva besluta om sina studieavgifter. Lagen kom samtidigt som det statliga stödet till second degrees togs bort. Avgifterna påverkar årligen ca 40 000 studenter som studerar för en sådan examen. I förlängningen kommer avgifterna, enligt vissa debattörer, också att vara mycket negativa för det livslånga lärandet.
 
Den nya lagen innebär att lärosätena får ta ut studieavgifter som täcker marginalkostnaden. SCAU hävdar nu att universiteten tar ut avgifter som är tre till fem gånger så höga som denna kostnad och att de därmed bryter mot lagen. Universiteten själva säger att avgifterna är korrekt beräknade, men de har inte kunnat motivera de stora skillnader som finns mellan olika lärosäten. En talesman för University of Amsterdam, säger enligt University World News att "Our price is a good representation of the actual cost". Och på frågan varför de två universiteten i Amsterdam har lika höga avgifter på flera program säger han att det beror på att de har mycket likartade kurser och samma kostnadsstruktur. Dessutom påpekar han att utbildningsministern har klargjort att konkurrenslagen inte gäller inom högskolesektorn.
 
Läs om gryningsräden i University World News »

 

Expansion av doktorandutbildning i Danmark ifrågasätts


Riksrevisionen i Danmark kräver nu att regeringen ska motivera den politik som under åren 2006 till 2010 ledde till en dubblerad antagning av doktorander. Den ökade antagningen byggde på inrättandet av 53 forskarskolor. Bakgrunden till myndighetens agerande är den kostnad på motsv. 6,5 miljarder SEK som satsningen har medfört. Revisionsmyndigheten vill ställa kostnaden mot det faktum att en stor del av de antagna kommer från andra länder än Danmark. År 2010 var det 30 procent av alla nya doktorander som kom från andra länder och inom den tekniska sektorn var andelen 40 procent. Problemet är enligt revisionsmyndigheten att många av de utländska doktoranderna lämnar Danmark efter sin utbildning. Revisionsmyndigheten har meddelat att man noga kommer att följa upp regeringens svar på de frågor man i en första rapport har ställt om doktorandutbildningen. Dit hör hur stor arbetsmarknadens efterfrågan på disputerade egentligen är, särskilt inom den privata sektorn. Man vill också veta vilka åtgärder som kan vidtas för att få fler att stanna kvar i Danmark efter sin examen.
 
En orsak till det höga antalet utländska doktorander är enligt revisionsmyndigheten att landets lärosäten inte har kunnat producera tillräckligt många danskar med masterutbildning för att fylla platserna i doktorandutbildningen. Ett annat problem som lyfts fram i debatten är vad man ser som en ensidig satsning på teknik, naturvetenskap och medicin. Humaniora och samhällsvetenskap kan ha kommit alltför långt efter.

Läs om doktorander i Danmark i University World News »

 

Alternativt universitet öppnar i England


I protest mot att den brittiska regeringen höjt studieavgifterna öppnas nu Free University of Liverpool. Till missnöjet med avgifterna kommer en långvarig kritik mot den högre utbildningen. Femton studenter ska tas emot det första året och den första utbildning som ges är ett halvårs basutbildning som ska förbereda för högskolestudier. Därefter ska studenterna erbjudas att studera kulturvetenskap med en undervisning baserad i "belief in the strength of intervention, the necessity of interruption and the efficacy of interference in the powers that seek to privatise and instrumentalise education".

Liverpool-universitetet har startats av konstnärer och aktivister, men också av lärare som är verksamma vid vanliga högskolor. De senare framträder inte med sina namn. Därmed döljs en eventuell intressekonflikt gentemot deras vanliga arbetsgivare. Ett flertal personer stöder projektet och ska ge gästföreläsningar. Bland dem finns en rad framstående konstnärer och författare. Alla inblandade skänker sin tid utan att få någon ersättning. Till det kommer donationer i form av både pengar och varor från olika håll.
 
Läs om ett alternativ till vanliga universitet i the Guardian »

 

Studieavgifter stridsfråga mellan olika delar av Storbritannien


Studenter bosatta i England, Wales eller Nordirland måste betala avgifter om de studerar vid skotska universitet, medan studierna är gratis för studenter bosatta i Skottland eller som kommer från andra EU-länder. EU-kommissionen har förklarat att de ser avgifterna som en intern brittisk fråga och därför inte kommer att ingripa. Tre engelska studenter och en advokatfirma driver i stället frågan om studieavgifter i Skottland som ett brott mot mänskliga rättigheter. Den brittiska organisationen The Equality and Human Rights Commission har ännu inte beslutat om den kommer att ställa sig bakom kampen mot skillnader i studieavgifter.
 
Missnöjet med de skotska studieavgifterna har ökat sedan tre skotska universitet förklarat att de tänker höja sina avgifter till det maximala belopp som gäller i England, 9 000 pund (95 000 SEK) per år. För University of Aberdeen innebär höjningen en femdubbling. Edinburgh University, ett av de tre universitet som kommer att höja avgifterna till maxbeloppet, förklarar sin höjning med att den skotska regeringen inte längre kommer att betala för RUK-studenter (Rest of the UK). Den fackliga organisationen, the University and College Union, oroar sig för att fler lärosäten ska följa efter och höja sina avgifter, av rädsla för att verka mindre värda om deras avgifter är lägre.
 
Läs om avgifter för icke-skotska studenter på webbplatsen google.com »

Läs om studenternas strid mot de skotska avgifterna i New York Times »

Läs om EU:s beslut i the New Scotsman »

 

Tyska forskare ska lockas tillbaka från USA


I tyska akademiska kretsar och bland företagen finns en oro för "brain drain".  Därför anordnades ett möte med ca trehundra tyskar som är post-doc i USA. De mötte  företrädare för tyska universitet, andra akademiska institutioner och den tyska riksdagen den 2-4 september i San Fransisco. Syftet med mötet var att förmå fler tyska forskare att återvända till Tyskland efter åren som post-doc. Femton procent av dem som kommit för att göra en post-doc stannar kvar, men siffran ökar till 50 procent om även doktorsutbildningen gjorts i USA. "Germany has no gold, no oil, no gas, so we need brains," säger Isolde von Bülow, chef för the Graduate Center vid Ludwig-Maximilians Universität.
 
En anledning till att många väljer att stanna i USA kan vara skillnader i tjänstestruktur mellan amerikanska och tyska universitet. I Tyskland har bara professorer möjlighet att utveckla forskningsprogram, medan amerikanska universitet ger sådana möjligheter även till andra forskare. Detta förhållande är dock på väg att ändras i Tyskland. Även i andra avseenden kan tyska universitet bli bättre, och det finns förhoppningar om att de som verkat i USA ska ta med sig goda idéer hem till Tyskland.
 
Läs om Tysklands försök att locka tillbaka sina forskare i Inside Higher Education »

 

Nyheter i korthet


Andelen kvinnliga professorer ska öka i Tyskland


Delstatsregeringen i Nordrhein - Westfalen tänker använda lagstiftning för att öka antalet kvinnliga professorer. Ett kvotsystem ska användas. Där ska andelen kvinnor som kvalificerat sig för att bli lärare i högskolan vara norm för andelen professorer vid den aktuella fakulteten. De som lyckas ska få extra medel. Det finns också ekonomiska incitament på federal nivå: fakulteter som utser kvinnliga professorer får en bonus på 30 000 euro (280 000 SEK).
 
Läs mer om kvinnliga professorer i Tyskland i University World News »  

 

Inte bara EU-studenter i Erasmus


Under sitt nu pågående ordförandeskap i EU planerar Polen att utvidga Erasmusprogrammet till länder utanför EU. Det gäller både länder i öster och söder. Polen har redan tidigare verkat för att studenter i Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina ska få studera i EU-länder inom ramen för Erasmus. Mer än 2,2 miljoner studenter har deltagit sedan starten 1987 och genom utvidgningen kommer programmet att kunna nå upp till 3 miljoner studenter 2012.
 
Läs mer planerna på att utvidga Erasmus i University World News »

 
Kenya satsar på teknisk utbildning
Regeringen i Kenya har avsatt ytterligare 60 miljoner dollar (400 miljoner SEK) i årets budget för uppbyggnad av infrastruktur och modern utrustning till högskolor med s.k. Tivet-inriktning (technical, industrial, vocational and entrepreneurship). Inga sådana högskolor har tidigare funnits i Kenya. Landets minister för högre utbildning, professor Margaret Kamar, säger i en kommentar att "The idea is to make Kenyan youths not only employable but also self-employing,"

Läs om teknisk utbildning i Kenya i University World News »

Engelska lärosäten minskar sina avgifter
Minst tolv engelska universitet överväger att åter minska sina nyligen beslutade avgifter. Det meddelar the Office for Fair Access som granskar antagningen till högre utbildning. Orsaken till sänkningarna är i så fall det lockbete som regeringen nyligen kom med i sin vitbok om högre utbildning. De lärosäten som tar ut mindre än 7 500 pund ska nämligen få anta så många studenter med toppbetyg de vill (se notis i nyhetsbrevet 23/2011).

Läs om minskade avgifter i the Guardian »

 

Från redaktionen


Vi vill förtydliga oss när det gäller notisen om Jordanien i förra numret. De nya antagningsreglerna gäller främst de mer teoretiskt inriktade programmen i motsvarigheten till gymnasieskolan och innebär att lärosätena inte längre måste ta emot 90 procent av behöriga sökande från dessa, utan "bara" 60—70 procent.

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-09-16
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .