Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Istället har två nya myndigheter bildats, Universitets- och högskolerådet samt Universitetskanslersämbetet. Informationen på denna webbplats flyttas under våren över till respektive webbplats; www.uhr.se och www.uk-ambetet.se.
Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 25, 2011
9 september 2011
Stora problem för Libyens universitet efter revolutionen
Det nationella övergångsrådet i Libyen har meddelat att landets universitet åter ska öppnas nästa månad. De har varit stängda sedan revolutionen startade i februari. Universiteten själva är inte lika säkra på att de kan komma igång så snart. Till problemen hör att flera har plundrats på datorer och laboratorieutrustning. Ett annat problem är att många kursplaner från Gaddafis tid måste skrivas om eftersom de utgår från hans politiska doktriner. Detta blir svårt att hinna med innan utbildningen ska starta. Abdulsalam El-Qallali, Libyens ambassadör vid UNESCO, säger att “It's going to take time to come back to normal, because there are compulsory subjects that are nonsense".
Ambassadör El-Qallali anser att universitetssystemets hela infrastruktur måste ses över. Det gäller inte minst IT-systemen som måste uppdateras till internationell standard. Vidare måste många byggnader moderniseras och bl.a. universitetet i Misrata måste byggas upp efter omfattande skador som det drabbades av under striderna. Andra universitet har klarat sig bättre. Det gäller t.ex. Omar Al-Mukhtar University, som skyddades mot plundring av studenter och lärare. Förutom plundring och förstörelse av annat slag är många studenter drabbade genom att de i våras anslöt sig till rebellerna och nu har förlorat en hel termin: "...the entire nation is going to have to repeat the last semester," säger El-Qallali.
Läs om högre utbildning i Libyen i University World News
Farligt att kritisera de styrande i Iran
Mohammad Maleki, före detta rektor vid Teheran University, har ställts inför rätta, anklagad för att vara "en Gudsfiende". Hans koppling till Mujahedin ses som ett hot mot Irans islamistiska styre. Det är inte första gången han ådragit sig regimens vrede. Efter oroligheterna i samband med valet 2009 arresterades han och hölls fängslad i 191 dagar, en stor del av tiden i isoleringscell. Om han fälls nu kan han dömas till döden.
Teologen Ahmad Gabel avtjänar också ett fängelsestraff för kritik mot regimen. De senaste tio åren har han arresterats flera gånger för att han låtit sig intervjuas i utländska media och berättat om hemliga massavrättningar. För ett år sedan dömdes han för brott mot landets säkerhet till tre års fängelse, men fick delar av straffet omvandlat till böter och släpptes ut mot borgen. Nu har han arresterats på nytt.
Läs om hoten mot dissidenter i Iran i University World News
Satsning på livslångt lärande går långsamt
Bara två länder av tre har den lagstiftning som behövs för livslångt lärande (LLL). Det konstateras i rapporten Engaging in Life-long Learning: Shaping inclusive and responsive university strategies. Rapporten är baserad på resultaten av ett tvåårigt projekt (SIRIUS) som finansierats av EU-kommissionen och omfattar 29 universitet i 18 länder. Projektet har letts av European University Association (EUA). Enligt de lärosäten som deltagit i studien är finansiering och lagstiftning de viktigaste förutsättningarna för livslångt lärande. Att den lagstiftning som faktiskt finns är tillräcklig var det däremot betydligt färre som ansåg. Och mycket få rapporterade att det finns särskild finansiering för livslångt lärande.
Rapporten identifierar också flera gemensamma inslag i universitetens arbete med att utveckla och tillämpa LLL-strategier. De satsar på att öka mångfalden bland studenter och att förmedla undervisning och ge service på flera olika sätt. Rapporten pekar dessutom på vikten av externa samarbeten, både med andra lärosäten och utanför högskolesektorn. Den enskilt viktigaste faktorn är dock ett helhjärtat stöd från lärosätets ledning.
Läs om livslångt lärande i University World News
Näringslivet viktigt för universitetskarriär i Storbritannien
Erfarenhet av kunskapsöverföring och kontakter med näringslivet har blivit allt viktigare för de lärare och forskare vid brittiska universitet och högskolor som vill göra karriär. Det visar en ny undersökning bland mer än 100 lärosäten. Drygt två tredjedelar av dem som ansvarar för kunskapsöverföring vid dessa lärosäten anser att erfarenheter av sådana kontakter är betydligt mycket viktigare idag än för bara fem år sedan. Bakom undersökningen står the Association for University Research and Industry Links (Auril). Dess chef, Philip Graham, säger att “in some job applications, /knowledge transfer/ is now rated as desirable, although not essential. Ten years ago it would not have been rated as desirable."
Också den politiska nivån lyfter fram vikten av kontakter med näringslivet. I sin vitbok om högre utbildning skriver t.ex. regeringen att lärosätena måste se över hur de samarbetar med näringslivet. Men, även om det alltså blir allt viktigare med sådana kontakter anser majoriteten av dem som svarat på enkäten från Auril att erfarenhet av undervisning och forskning väger tyngre. Över 80 procent anser att forskningen betyder mer än näringslivskontakterna och 55 procent anser detsamma om undervisningserfarenheterna.
Läs om näringslivskontakter i Times Higher Education
Studenter i Latinamerika kräver satsning på högre utbildning
Studenterna i Chile har nu i mer än tre månader protesterat mot landets system med utbildningscheckar, som enligt dem ensidigt stödjer privata universitet. De vill att utbildning vid offentligt drivna universitet ska vara gratis och att den ska ges högre kvalitet. Protesterna har lett till omfattande demonstrationer varav en del har varit våldsamma, med många skadade poliser och arresterade studenter som följd. Studenterna har fått stöd från lärare och föräldrar, men under senare tid också från rektorerna vid landets 25 offentliga universitet. I början av juli lade president Sebastian Pinera fram förslag om åtgärder för att tillmötesgå studenternas krav. Bland annat ska en utbildningsfond med motsvarande 25 miljarder SEK inrättas som bas för studielån och för stipendier. Studenterna är dock inte nöjda, utan fortsätter sina protester. Nu har parterna därför inlett diskussioner för att klargöra sina olika positioner.
Studenter i Brasilien har inspirerats av protesterna i Chile och demonstrerar, bl.a. utanför regeringsbyggnaderna. De kräver att minst 10 procent av bruttonationalprodukten ska gå till utbildning. En delegation från studenterna har fått framföra sina krav vid ett möte med President Dilma Rouseff. Hela frågan om att expandera och förbättra utbildningssystemet i Brasilien anses just nu som helt central för landets framtid. Inte minst gäller det när man nu försöker bygga upp infrastrukturen inför VM i fotboll år 2014 och olympiaden 2016.
Läs om protester i Chile i University World News
Läs om fortsatta protester i Chile i the Australian
Läs om protester i Brasilien i the Australien
Nyheter i korthet
Antalet studenter i Ungern ska minska: Antalet studenter har ökat kraftigt i Ungern. På 20 år har andelen som börjar universitetsstudier efter gymnasiet ökat med 29 procentenheter, från 36 till 65 procent. Till det kommer antalet utländska studenter, som har femdubblats sedan 1990. Den ungerska regeringen vill nu se en minskning av antalet utbildningsplatser vid statliga lärosäten och i stället öka kvaliteten i utbildningen. Teknik och naturvetenskap ska dock inte drabbas av nedskärningarna, utan tvärtom öka. Läs om högre utbildning i Ungern i Budapest Times.
Färre till högskola och fler till yrkesutbildning i Jordanien: Av de ungdomar som lämnar gymnasiet ska bara 60—70 procent börja högre utbildning, i stället för 90 procent som i dag. Lärosätena har hittills varit tvungna att ta emot alla sökande men ska i fortsättningen kunna besluta om egna, hårdare antagningskrav. När dessa krav leder till att färre antas, ska istället fler ungdomar utbildas vid mer yrkesinriktade skolor. Bakgrunden är hög arbetslöshet bland universitetsutbildade, men reformen är också ett resultat av kritik från Världsbanken. Läs om högre utbildning i Jordanien i University World News.
Storbritannien vill införa meritkurser: De som söker till högre utbildning bör få extra poäng för bl.a. matematik och främmande språk. Det föreslår den brittiska universitetsministern David Willetts. Nuvarande system, säger han, “sends a very bad message to young people by implying that all A-levels have an equal chance of helping them into university". Förslaget får dock hård kritik, bl.a. från the Universities and Colleges Admissions Service (Ucas) som sköter antagningen. Meritpoäng skulle bli alldeles för krångligt att tillämpa. Läs om meritkurserna i Times Higher Education.
http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?sectioncode=26&storycode=417228&c=1
Fler gigantiska fundraising-projekt i USA: University of Southern California (USC) drar nu igång en kampanj för att samla in pengar. Målet är att fram till år 2018 få in sammanlagt 5 miljarder dollar (32 miljarder SEK). Detta mål är det hittills högsta i amerikansk historia och slår den kampanj som Yale University nyligen avslutade och som vi tidigare rapporterat om.
Läs om fundraising i Los Angeles Times.
Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .