Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 22, 2011

19 augusti 2011

Minst 1 500 undervisningstimmar i franska examina


Varje treårigt program vid universitet i Frankrike måste omfatta minst 1 500 undervisningstimmar, programmen ska anpassas bättre till den enskilda studentens behov och praktik ska erbjudas alla studenter. Det är några av inslagen i det stora reformpaket som den avgående ministern för högre utbildning och forskning, Valérie Pécresse, lade fram tidigare i somras. Åtgärderna införs fr.o.m. hösten 2012 och bygger vidare på de reformer som ministern introducerade 2007. Syftet var då att minska avhoppen under det första året, vilka har uppgått till närmare 50 procent, och öka andelen studenter som tar examen.
 
Eftersom universiteten numera har en högre grad av autonomi utformar de själva sina program, men garantin om 1 500 timmar gäller för alla. Det ska jämföras med nuvarande genomsnitt på drygt 1 400 timmar, men där vissa ämnen inom humaniora bara har 1 200 timmar. Tanken är att minska avståndet till elitskolorna (les grandes écoles) där undervisningen omfattar 900 timmar per år under de två första förberedande åren. Dessutom måste alla program fokusera på anställningsbarhet säger Valérie Pécresse i University World News: “... we must pass from a system of selection by failure to a process of success for all, thanks to diversification of courses."
 
Läs om det franska initiativet i University World News »

Hårt sökandetryck på nordiska lärosäten


Fler ungdomar än någonsin har sökt högre utbildning i Norge. En större andel är behöriga att studera än föregående år, och fler har erbjudits utbildningsplats. Visserligen behövs fler sökande till utbildning av lärare för årskurs 1 — 7, men annars är lärarutbildningarna populära. Även utbildningar inom hälsoområdet och det sociala området har många sökande, liksom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. "Jeg er glad for at ungdommen velger de utdanninger som trengs", säger statsrådet Tora Aasland. 

I Danmark vägrar universiteten däremot att ta emot fler studenter. Antalet antagna studenter har ökat med mer än fyrtio procent de senaste tio åren och nu räcker resurserna varken till fler studenter eller till forskning.  Ett exempel är Copenhagen Business School (CBS) som sagt nej till en femtedel av dem som sökt i första hand. Utan mer pengar till forskning kan utbildningen inte göras forskningsanknuten, säger CBS. Vetenskapsminister Charlotte Sahl-Madsen invänder att universiteten måste skära ned sin administration i stället.
 
Läs om ansökningarna i Norge på regeringens webbplats »

Läs om den ansträngda ekonomin i dansk högre utbildning i Politiken »

Kvalitetsgranskningen i Storbritannien på väg att stöpas om


En ny "verktygslåda" som kan användas för att bygga upp kvaliteten inom den högre utbildningen har lanserats i Storbritannien. The UK Quality Code (QC) ska tydliggöra vad som förväntas av lärosätena. QC omfattar tre delar: att definiera en tillräcklig akademisk nivå, att säkra och höja kvaliteten samt att informera om den högre utbildningen. Lärosätena ska också få hjälp att hantera sådant som studenternas olika sätt att lära sig och deras behov av att få veta hur studierna går. Högskolesektorn har till största delen varit positiv, men några ser QC som ett intrång i lärosätenas autonomi.

Den brittiska regeringen vill också se ett kvalitetssäkringssystem med mindre av automatiska granskningar. Granskningarna ska framför allt gälla nya utbildningsanordnare, till exempel vinstdrivande utbildningsföretag, och lärosäten som fått mycket kritik. Nuvarande system, där alla lärosäten granskas i en sexårig cykel, ses som alltför omfattande och betungande för högskolesektorn. Peter Williams, tidigare chef för the Quality Assurance Agency, ser problem med mindre genomgripande granskningar: "It is a very good system until something goes wrong with (an institution) that was thought to have a low risk, and then it is the agency that gets it in the neck."
 
Läs om verktygslådan för kvalitetssäkring i Times Higher Education »

Läs om kvalitetssäkring med mindre automatik »

Islamska universitet ska utvecklas till världsklass


Examina ska erkännas ömsesidigt mellan universiteten i världens muslimska länder, bl.a. genom en gemensam referensram för examina. Det hör till resultaten av ett möte i Beirut i slutet av juni. Mötet arrangerades av the Federation of the Universities of the Islamic World i samarbete med the Islamic Educational, Scientific and Cultural Organisation. Ett av syftena med mötet var att lansera the Islamic space for higher education. Detta ska bli en parallell till The European space for higher education som etablerats inom ramen för Bolognaprocessen. En delegat från Malaysia sade i en kommentar att "...  we need the Islamic higher education space to be a union of strong universities not a collection of weak ones". Uttalandet ska ses mot bakgrund av att inget av de omkring 1 500 universitet som finns i 57 islamska stater placerar sig bland de 100 främsta i någon rankning.
 
Vid ett annat möte, som hölls i Kazakstan i mitten av juli, kom utrikesministrarna från de 57 islamska staterna överens om att i sina respektive länder införa ett system för att mäta universitetens resultat. Systemet ska bygga på indikatorer som t.ex. forskning (50 procent av vikten, mätt i form av bl.a. antal patent), utbildning (35 procent, bl.a. lärarnas kvalifikationer) och socio-ekonomisk påverkan (5 procent, bl.a. entreprenörsutbildning).

Läs om the Islamic space for higher education i University World News »

Läs om ett islamskt system för resultatmätning i University World News »

De kinesiska universitetens expansion skapar ojämlikhet och egna skulder


Gapet mellan de ekonomiska förutsättningarna för olika kinesiska lärosäten ökar. Det får till följd att en majoritet av de kinesiska studenter som studerar i hemlandet nu får betala relativt sett mer för en högre utbildning av sjunkande kvalitet. Bakom den analysen står Qiang Zha vid York University i Toronto, Kanada. En orsak till de ökande skillnaderna mellan lärosäten är enligt författaren att den kinesiska staten har decentraliserat ansvaret för finansiering av den högre utbildningen. Därmed har lokala och regionala myndigheter i många fall fått överta roll som finansiär. Dessutom har regeringen uppmuntrat de statliga universiteten att starta högskolor med utbildning på en lägre nivå och öppnat marknaden för privata lärosäten. Inhemsk forskning visar nu att det finns stora skillnader i studiedeltagande beroende på vilken socioekonomisk bakgrund som studenterna har. Bland annat har vissa av de högsta samhällsgrupperna upp till 18 gånger högre frekvens när det gäller deltagande i högre utbildning jämfört med de lägsta grupperna.

En annan analys av de kinesiska lärosätenas situation tar upp deras skuldsättning. Analysen visar att trots tidigare års statliga insatser för att skriva av skulder har mer än 1 100 lärosäten en sammanlagd skuld motsvarande 263 miljarder yuan (ungefär lika många svenska kronor). Liu Liyun, som är biträdande chef vid den statliga kinesiska revisionsmyndigheten, säger i en kommentar att många universitet successivt måste öka sin skuldsättning för att klara av sina gamla lån. Undersökningar visar också att för vissa lärosäten svarar banklån för mer än 95 procent av finansieringen.

Läs om den kinesiska utbildningsexpansionen i University World News »
Läs om kinesiska lärosätens skuldsättning i University World News »

Nyheter i korthet


Storbritannien: Den privata högskolan BPP, ett av landets två privata lärosäten med examensrättigheter, uppger att de förhandlar med flera brittiska lärosäten om att överta förvaltning av byggnader, IT-stöd, upphandling m.fl. interna processer. Företaget menar att deras högre effektivitet gör att det finns stora pengar att tjäna. BPP ger själva högre utbildning i både USA och Storbritannien, men tror att det just nu är alltför radikalt att helt ta över universitetens verksamhet.
Läs om privatisering av brittisk utbildning i the Guardian »

 
Nederländerna: Universiteten planerar åtgärder för att höja utbildningens standard. Bakgrunden är den allt hårdare internationella konkurrensen. Bland annat ska närvaro på föreläsningar bli obligatorisk, antalet tillfällen för att göra omtentamen ska minska och urvalet bland studenter ska bli strängare. Nu görs urval bara till de populäraste utbildningarna. Vidare finns förslag om särskilda program för exceptionella studenter (ca 10 procent av alla). Tidigare har regeringen föreslagit ökade avgifter för dem som tar lång tid på sig för studierna.
Läs om de nederländska universitetens planer i nättidningen Dutchnews »

 
England: Studenter som tar examen med toppbetyg kan få 20 000 pund (200 000 SEK) om de väljer att bli lärare. Genom att locka de duktigaste studenterna hoppas regeringen höja nivån i den engelska motsvarigheten till högstadium och gymnasieskola. För några ämnen, som kemi, handlar det om att över huvud taget kunna rekrytera lärare. Även andra områden, som förskolan, ska locka till sig lärare genom att erbjuda ersättning, men där är denna lägre.
Läs om ekonomiska incitament i the Guardian »

 
USA: Yale University har avslutat sin hittills mest omfattande kampanj för fundraising. Den har pågått sedan 2006 och resultatet blev 3,88 miljarder dollar (motsv. 25 miljarder SEK). Det betyder att man nådde sitt mål med råge. Förhoppningarna var 3,5 miljarder dollar. Bidrag har kommit från bl.a. alumner, föräldrar, vänner och företag, totalt 110 000 givare. I ledningen för kampanjen har funnits fem alumner i åldrarna 64 till 80 år, alla ingående i den amerikanska affärsvärldens toppskikt.
Läs om Yales fundraising på lärosätets webbplats »

Från redaktionen


Välkomna kära läsare, till en ny säsong av Internationellt om högskolan! Vi fortsätter vår utgivning med ambitionen att bidra till era kunskaper om högskolevärlden utanför Sveriges gränser. I detta första nummer tar vi upp ett litet axplock av de nyheter som dykt upp under sommaren.

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-08-19
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .