Internationellt om högskolan nr 20, 2011

10 juni 2011

Tentamenspress för studenter i Norge och USA


Studenter i Norge har fler psykiska problem än resten av befolkningen. En viktig orsak är pressen i samband med tentamina. Det visade en nationell undersökning (SHoT-undersøkelsen) som publicerades tidigare i år. Enligt denna är det mellan 10 och 15 procent av studenterna som har psykiska problem och en hel del av dessa kan knytas till examinationen. Undersökningen visar också att ångest i samband med examination är ett klart större problem bland kvinnor än bland män. Rune Olsen vid studenthälsovården i Oslo menar att studentlivet präglas av stress: "Studenter er en gruppe med en hverdag som preges av å yte, prestere og å bli målt", säger han. Vid studenthälsovården i Oslo var det i fjol 1 200 studenter som inte kunde få psykologisk hjälp på grund av bristande kapacitet. 
 
I USA löser många studenter pressen inför tentamen genom att dopa sig med kognitionsförstärkande medel. En undersökning vid University of Michigan visar t.ex. att det amfetaminbaserade läkemedlet Adderall används av närmare 8 procent av studenterna, utan någon koppling till medicinska behov. Andra studier visar att antalet studenter som missbrukar receptbelagda droger femdubblades mellan åren 1999 och 2005. Bland studenter ses sådana preparat som stöd i studierna snarare än som något som kan missbrukas. Lärosätena börjar bli medvetna om problemen, och många har t.ex. förbjudit icke-medicinsk användningen av preparaten. Förra året tog Wesleyan University det ovanliga steget att jämställa användning av dem med fusk.

Läs om norska studenters psykiska hälsa i studenttidningen Universitas.

Läs en kortversion av utredningsrapporten om norska studenters hälsa.

Läs om droganvändning bland studenter i USA i Inside Higher Education.

Privat högre utbildning ökar både i USA och Storbritannien


I USA mer än fyrdubblades antalet studenter vid vinstdrivande lärosäten mellan 1997 och 2010. Det visar uppgifter från den privata forskningsorganisationen Edventures. Samtidigt visar data från the National Center for Education Statistics att dessa lärosäten tar ut dubbelt så höga studieavgifter av studenterna trots att den utbildning studenterna får bara kostar en tredjedel av vad utbildningen kostar att ge vid offentliga lärosäten. Det är framför allt mer yrkesinriktade utbildningar som erbjuds, och en stor andel av studenterna kommer från hem utan studievana, eller är äldre. De tvååriga utbildningarna lyckas bra, men få studenter examineras från de längre, fyraåriga utbildningarna. För många innebär utbildningen bara höga studieskulder.

Ett helt annat exempel på privat utbildning kommer från Storbritannien. New College of the Humanities, knutet till University of London, ska erbjuda undervisning i absolut toppklass. Lärarna kommer att rekryteras från världens främsta universitet, som Harvard och Princeton, med namn som Richard Dawkins och Steven Pinker. Vetenskaplig skolning och etik kommer att vara obligatoriska ämnen för alla. En talesman för utbildningen säger att de värden som krävs för ett gott samhälle går förlorade när humaniora skärs ner i den högre utbildningen, så som nu sker i bl. a. Storbritannien. Det lär dock inte bli många som kommer i åtnjutande av dessa värden — utbildningen kommer att kosta studenterna 18 000 pund (180 000 SEK) per år, dubbelt så mycket som andra lärosäten maximalt får ta ut i studieavgift.
 
Läs om ökat antal studenter vid privata lärosäten i University World News.

Läs om kostnader för privata alternativ i Huffington Post.

Läs om det nya engelska lärosätet i the Guardian.

Laborationer på webben ett alternativ i Afrika


Brist på handledare och utrustning behöver inte vara hinder för experimentellt arbete. Obafemi Awolu University(OAU)i Nigeria var först i Afrika att använda webbaserade laboratorier i utbildning och forskning, men universitet i Uganda och Tanzania har följt efter. Tekniken heter iLabs och har utvecklats av Massachusetts Institute of Technology, MIT, som också handleder de institutioner som använder tekniken. På de tre afrikanska universiteten finns den infrastruktur som krävs, i form av lokaler och internetuppkoppling. Tillsammans har de utvecklat en gemensam plattform för de experiment som utförs.
 
Införandet av iLabs har dock inte varit helt smärtfritt. Ett av de största problemen, enligt en av de ansvariga, är byråkrati. Olawale Akinwale, en utvecklingsingenjör som arbetar med iLabs vid OAU beskriver situationen: "Bureaucracy is one of the biggest problems that we face in the adoption of online laboratories. We sell the concept to universities, they like it. We call them in a week, a month, six months and a year, and still they are yet to have a decision."

Läs om iLabs i University World News.

Köpt forskning i Tyskland


Två universitet i Berlin lät en av Tysklands största banker, Deutsche Bank (DB), köpa deras forskning. Tidningen Der Spiegel rapporterar om ett kontrakt som visar hur man i detalj avtalat om detta. Humboldtuniversitetet och det tekniska universitetet i Berlin kom överens med DB om att tillsammans inrätta ett institut för tillämpad finansmatematik, Quantitative Products Laboratory, med årlig finansiering om 3 miljoner euro (ca 27 milj. SEK). I avtalet framgår att universiteten i praktiken inte kan fatta några beslut utan att DB tillstyrker. Visserligen anges att den vetenskapliga oavhängigheten alltid ska säkerställas, men eftersom DB:s inflytande anges så detaljerat i kontraktet är det minst sagt oklart hur detta ska kunna tillgodoses.

Avtalet mellan lärosätena och DB ingicks 2006 och löpte på fyra år med möjlighet till fyra års förlängning. Någon förlängning är dock inte aktuell. Michael Hartmer, ordförande för Deutsche Hochschulverband som är de tyska universitetslärarnas fackliga organisation, menar att det är vanligt att företag försöker påverka t.ex. vem som utses till forskningsledare. Hartmer säger att detta dock knappast rör sig om en normal överenskommelse. Deutsche Bank ville från början påverka vilka som skulle utnämnas, var institutet skulle placeras och hur publiceringen skulle skötas. Institutet hade en styrgrupp med två medlemmar från DB och två från universiteten. Vid omröstningar hade DB utslagsröst. DB skulle även få 60 dagars frist innan forskningsresultat kom till allmänhetens kännedom.

Läs mer på Spiegel Online (på tyska)

Rankning av tidskrifter väcker ont blod i Australien


Rankning av vetenskapliga tidskrifter ingick i programmet Excellence in Research for Australia, ERA, som infördes som ett sätt att fördela medel för forskning. Tidskrifterna rankades efter kvalitet i grupper med fasta procentsatser: 5 % i grupp A*, 15 % i grupp A osv. Placeringen ledde bland annat till att lärosäten valde att styra över sin publicering till tidskrifter med högre rankning, trots att de kanske inte var det bästa valet med tanke på artikelarnas innehåll. Det ska till och med ha lett till att en tidskrift som uppges ha varit "extremt inflytelserik" fått läggas ner.

Protesterna mot ERA-rankningen har dock blivit så kraftiga att förslaget nu dragits tillbaka. Rankningsprocessen har beskyllts för att vara sluten, obegriplig och inbjuda till manipulation.
Invändningen i sak har varit att det inte alls behöver finnas ett direkt samband mellan rankning och kvaliteten på de artiklar tidskriften innehåller. I stället måste man titta direkt på kvaliteten i tidskrifternas artiklar. Regeringen ska nu i stället utgå från något man kallar "kvalitetsprofiler" för tidskrifterna. Universitetslärarnas fackliga organisation är lättad men påpekar att det kan finnas andra problem med ERA.

Läs om protesterna mot ERA i University World News.

Läs om problemen med ERA i University World News.

Nyheter i korthet


Sydkorea: Antalet ungdomar från Sydkorea som väljer att studera utomlands sjunker. Antalet nådde sin topp år 2006 och har sedan dess successivt minskat. Många ungdomar har hoppats att en utbildning utomlands skulle öka möjligheterna att också få ett arbete där, men det har varit svårt. Eftersom många har studerat utomlands är en utländsk examen inte heller någon merit i Sydkorea. Många återvänder nu utan slutförd examen, och försöker få plats på inhemska universitet. Läs om utbildning i och utanför Sydkorea i nättidningen the Chosunilbo.
 
Chile: Minst 25 000 studenter har demonstrerat i huvudstaden Santiago för reformer inom landets högre utbildning. Polisen använde vattenkanoner för att skingra demonstranterna och femton personer arresterades. Studenterna har länge krävt bättre finansiering av universiteten. Studieavgifterna är, sett i relation till medelinkomsten, tre gånger så höga som i USA och studenterna får endast 15 procent av kostnaden i studiestöd. President Sebastian Pinera har nu utlovat högre studiestöd och nedskrivning av studieskulderna för 100 000 studenter från fattiga hem. Läs om protesterna i Chile i Al Jazeera.

Kina: Högre utbildning har traditionellt betraktats som vägen till framgång i Kina, men nu minskar antalet ungdomar som söker sig till universiteten för andra året i följd. Minskande födelsetal nämns som en förklaring. Andra förklaringar är kritik mot kvaliteten i den kinesiska utbildningen och god tillgång till utbildning utomlands. Skolor på gymnasienivå förbereder inte längre eleverna enbart för högre studier i Kina. Genom internationella samarbetsprogram och särskilda klasser förbereds elever för att studera utomlands. Läs om högre utbildning i Kina i News Xinhuanet.

USA: Hur stor är risken att smittas med bakterier när man hälsar på någon? En amerikansk rapport beskriver en studie som "... was designed to measure the degree to which principals and deans are potentially exposed to the risk of pathogen acquisition as part of their occupational duties to shake hands." Resultatet var att av fjorton försökspersoner var det bara två som efter omfattande handskakningen hade sjukdomsalstrande bakterier på händerna. Och bara en hade det på den hand som använts för handskakningen! Läs om smittorisken i the Guardian.

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-06-10
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se