Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 19, 2011
27 maj 2011
Avkortad gymnasieskola ökar antalet studenter i Tyskland
Under de tre senaste åren har antalet studenter i tysk högre utbildning ökat med 200 000, vilket motsvarar ca 10 procent, och till år 2020 förväntas en ökning med ytterligare 300 000 studenter. Det finns flera orsaker till den kraftiga ökningen, men till de viktigaste hör att den obligatoriska värnplikten har avskaffats och att tiden i gymnasieskolan håller på att kortas ned med ett år. Ökningen av antalet studenter har lett till stor brist på såväl lärare som lokaler. Ett exempel kan hämtas från universitetet Johann Wolfgang Goethe i Frankfurt. Till en kurs om migration och utbildning, som hade 50 platser, kom det 400 studenter den första dagen, och situationen är likadan vid de flesta av universitetets institutioner. Institutionen för historia och filosofi har t.ex. tagit emot väsentligt fler studenter, ca 170 procent, än det finns plats för.
Det stora antalet studenter har också medfört att antalet platser på masterprogram inte räcker till för de studenter som slutfört sin bachelor-utbildning. Antalet platser ska nu utökas, det meddelar Tysklands utbildningsminister Anette Schavan. Bakgrunden är omfattande protester mot att de som vill gå vidare i sin utbildning hindras av platsbristen på masternivån. Enligt Margret Wintermantel, ordförande i den tyska rektorskonferensen, måste politikerna ge alla studenter som så önskar möjlighet att fortsätta till masternivån. Det ska inte vara någon kvotering säger hon: "What we need is study places matching student abilities and interests as well as developments on the labour market".
Läs om ökat antal tyska studenter i New York Times »
Läs om bristen på masterprogram i University World News »
Norska mäns attityd till studier förklarar skillnad i resultat
Manliga studenter i Norge presterar betydligt sämre än kvinnliga, och skillnaden syns redan i skolan. I högre utbildning blir fler män än kvinnor underkända, studierna tar längre tid och fler hoppar av. Resultatet är att knappt 50 procent av männen klarade 60 poäng eller mer under 2010, jämfört med 55 procent av kvinnorna.
Forskare pekar på flera orsaker. En typ av förklaring tar fasta på könsskillnader, bl. a. att män styrs av status i större utsträckning än kvinnor. Leif Edward Ottesen Kennair, psykolog vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU, förklarar: "I omtrent alle samfunn rundt om i verden så finner man at det er mennene som er mest status- og materielt orientert i sin livsførsel. Topp-prestasjoner innen akademia er gjerne knyttet opp til konkurransementaliteten. Men hvilken status har lavere grads utdanning i samfunnet i dag?" Kvinnor är också bättre på att studera på egen hand, vilket är en fördel i högre studier. En annan typ av förklaring utgår från arbetsmarknadens utformning. Kvinnoyrken, som sjuksköterska eller socionom kräver högre utbildning, medan manliga yrken mera sällan gör det.
Läs om manliga studenter i Norge i Universitas »
Studievägledare i USA vill reglera all användning av agenter
Det ska vara förbjudet att ge provision eller annan prestationsbaserad ersättning till agenter som rekryterar studenter, både i USA och i andra länder. Det är innebörden i ett utkast till ny policy från intresseorganisationen för dem som arbetar med studievägledning vid universitet och högskolor i USA, the National Association for College Admission Counseling (NACAC). Organisationens nuvarande policy, som är i linje med den federala lagstiftningen, förbjuder användning av agenter vid rekrytering inom USA. Lagen kom till för att stävja missbruk vid några privata högskolor, och för att hävda studenternas rätt. Vid rekrytering av studenter från andra länder är användning av agenter inte reglerad i NACAC:s nuvarande policy och inte heller i lagen. De senaste åren har också användningen av agenter för sådan rekrytering ökat.
De som kritiserar användningen av agenter menar att så snart det finns incitament för att rekrytera en student till ett specifikt lärosäte, så kan agenten inte förväntas agera utifrån vad som är bäst för studenten. Att detta faktiskt är ett problem, dvs. att det finns många tvivelaktiga agenter, erkänner såväl kritiker som förespråkare. De senare menar dock att förbud inte löser några problem, eftersom agenterna gör en viktig insats för lärosätena. De flesta lärosäten kan nämligen inte ha egen representation i länder där man vill rekrytera. Det är istället reglering som behövs.
Läs om användning av agenter i Inside Higher Education »
Hårdare styrning av forskningsmedel i Norge?
En utredning, ledd av professor Jan Fagerberg vid universitetet i Oslo har lagt fram flera kontroversiella förslag. Av lärarna i högskolan, som alla har rätt till forskning i tjänsten, har tjugo procent inte publicerat sig alls den senaste femårsperioden, visar utredningen. Lärosätena får delvis medel för forskning i förhållande till sin publicering, och utredningen diskuterar om medlen bara bör gå till de forskare som faktiskt bidragit. Denna tanke har, inte överraskande, mött stark kritik.
Fagerbergs utredning föreslår också att antalet disputerade ska fördubblas till år 2020, från 1000 i dag. Reaktionerna på detta förslag är mer olika. Många tror att Norge på längre sikt kommer att behöver fler med forskarutbildning. Det kommer särskilt att gälla om landet ska ha den kunskapsintensiva industri som är en förutsättning för höga löner. Det gäller dock att forskarutbildningen byggs ut på de områden som samhället efterfrågar. På kortare sikt riskerar i stället många forskarutbildade att få nöja sig med andra arbetsuppgifter än dem de utbildats för. Mycket tyder på att det är så redan i dag, men statistiken släpar efter. Utbyggnaden av forskarutbildningen kan inte heller ses isolerat från hur många som kan anställas som post doc eller få fast anställning inom högskolan. I dag är post doc-anställningen en återvändsgränd på grund av avsaknaden av tjänster efteråt.
Läs om reaktionerna på utredningen i Universitas i University World News »
Och i Universitetsavisen »
Afrika och Europa kan lära av varandra
Afrikansk högre utbildning kan lära av Europa. Bologna-processen, med målet att harmonisera den högre utbildningen, är av stort intresse för de afrikanska länderna. Vid en workshop som hölls nyligen i Johannesburg, initierad av EU, diskuterades kvalitetssäkring och erkännande av kvalifikationer. Men diskussionerna visade att Europa också kan lära av Afrika. Eftersom all högre utbildning i Östafrika låg inom ett enda universitet fram till 1960-talet, är enhetlighet inte något nytt.
Den högre utbildningen i Afrika kämpar även med andra problem. En rapport från bl.a. Världsbanken, Africa Competitiveness Report 2011, pekar på att utbildningen varken har tillräcklig kvalitet eller den inriktning som länderna behöver. En konsekvens är att många med högskoleutbildning är arbetslösa. Ändå läggs avsevärda resurser på högre utbildning och inte minst det senaste decenniet har många länder gjort stora satsningar. Andelen av befolkningen som har högre utbildning är dock fortfarande en liten. De länder som ligger bäst till är Mauritius, Sydafrika och Tunisien. Det är dock bara det sistnämnda som återfinns bland den bättre hälften av världens länder.
Läs om högre utbildning i Afrika i University World News »
Och i en till artikel i Afrika i University World News »
Nyheter i korthet
Skottland: En fjärdedel av befolkningen i Skottland skulle vilja studera deltid vid universiteten, men hindras av studieavgifter. Bland arbetslösa var det hela 73 procent som ansåg att avgifterna hindrade dem från att delta i kurser som skulle kunna hjälpa dem att komma tillbaka till arbetslivet. Det visar en färsk undersökning som the Open University in Scotland låtit göra. Studenter som läser heltid betalar inga avgifter, men det gör alltså deltidsstuderande.
Läs om avgifter i Skottland i Heraldscotland »
Irak: Universitetet i Bagdad har av tradition varit den självklara platsen för de duktigaste ungdomarna i Irak. Nu är istället den kurdiska delen av landet målet för studenterna. Där finns nu minst ett 20-tal universitet varav tio har grundats efter den USA-ledda invasionen 2003. Provinsregeringen erbjuder studenter från andra, oroligare, delar av Irak att slutföra sina studier i den nordliga provinsen. Det görs bl.a. med hjälp av ett stort antal lärare som flytt från andra delar av Irak.
Läs om kurdisk högre utbildning på Google News »
Norge: Andelen blivande sjuksköterskor som underkänns när de ska visa att de kan räkna ut läkemedelsdoser har stigit dramatiskt vid Högskolen i Oslo. Förra året var det 65 procent som underkändes. Den matematik som krävs är oftast enkel, men konsekvenserna av ett räknefel kan bli katastrofala. Studenterna måste ha alla svar rätt på provet. Att de som antas har lägre betyg än tidigare ses som en förklaring, liksom att de samtidigt med matematiken läser en stor anatomikurs.
Läs om sjuksköterskeutbildningen i Universitas »
Frankrike: Den franska regeringen vill öka andelen utländska studenter på master- och doktorsnivå till två tredjedelar. Andelen är i dag 50 procent, vilket gör Frankrike till det tredje största mottagarlandet i världen. Studenterna får gärna komma från utvecklingsländer och ha "hög potential", och en större del bör komma genom utbytesprogram. Antalet franska studenter som studerar utomlands är mindre än en femtedel jämfört med de inresande studenterna, och regeringen vill gärna se att även det antalet ökar.
Läs om studentutbyte med Frankrike i University World News »
Från redaktionen
Nästa vecka har många lediga, inte bara Kristi himmelsfärds dag, utan har också fredagen som en klämdag, så också vi i redaktionen. Det kommer därför inget nummer nästa vecka. Men sedan är vi tillbaka ytterligare någon vecka före sommaruppehållet!
Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)
Redaktör: Gunnar Enequist, tfn 08-563 085 59, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se.
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Senast uppdaterad: 2011-06-10
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
