Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 17, 2011
13 maj 2011
Att starta utbildning i Kina kan bli en dyr affär
Utländska lärosäten som öppnar filialer i Kina kan få stora ekonomiska problem. Kinesiska studenter är nämligen inte beredda att betala extra höga studieavgifter för en utbildning i sitt eget land. Studenternas inställning redovisas i en färsk studie gjord för Duke University i USA, som håller på att etablera en filial nära Shanghai. Studien ifrågasätter uppfattningen att man i Kina sätter likhetstecken mellan höga kostnader och god kvalitet. Enligt den nya studien är det många familjer i Kina som är beredda att betala höga avgifter, men då ska det vara en utbildning vid ett prestigefyllt lärosäte i USA och inte vid en filial i Kina. I studien har studenter vid kinesiska toppuniversitet intervjuats och ca 40 procent säger sig vara intresserade av att läsa ett masterprogram vid Duke i USA, men bara 16 procent skulle vara intresserade av motsvarande program vid en filial i Kina, och då skulle priset spela in.
Duke University avser att inledningsvis erbjuda en masterexamen i management vid sin filial i Kina och kalkylerna inför etableringen bygger på en studieavgift om 30 000 dollar (närmare 190 000 SEK) för ett ett-årigt program. Uppgifter cirkulerar dock om att lärosätets ledning hoppas kunna ta ut 41 000 dollar. Det ska jämföras med de ca 1 000 dollar som motsvarande utbildning kostar vid ett av Kinas toppuniversitet.
Läs om filialer i Kina i University World News »
Konstnärliga examina ger jobb — och tillfredställelse
Två tredjedelar av dem som tog en konstnärligt inriktad examen i USA anser att deras första arbete låg väl i linje med vad de hade hoppats på. Det framgår av en undersökning bland drygt 13 000 alumner från konstnärliga fakulteter vid universitet och högskolor samt från konstskolor. Resultaten från undersökningen visar också att konstnärligt utbildade i hög utsträckning — sex av tio — är egna företagare. Bill Barrett som är chef för Association of Independent Colleges of Art and Design konstaterar att “arts alumni enjoy roughly the same levels of employment, and satisfaction with their education and their careers, as other college graduates".
En stor majoritet (92 procent) av dem som vill arbeta, anger att de också gör det. Mer än hälften (57 procent) arbetar som professionella konstnärer eller har gjort det tidigare. I dessa uppgifter ingår inte de som arbetar som lärare inom området eller med administrativa uppgifter. När det gäller lönen finns dock ett stort missnöje, även om det varierar mellan olika delgrupper. Totalt sett ligger lönerna omkring 15 procent under andra jämförbara gruppers lönenivå. Ett stort missnöje finns också ifråga om den karriärvägledning som lärosätena givit. Mellan 40 och 50 procent av dem som svarat är missnöjda med denna del av utbildningen, men det är å andra sidan lägre värden än för vissa andra grupper, t.ex. dem med en juridisk examen.
Läs om konstnärlig utbildning i Inside Higher Education »
Storbritannien kan få se en omvänd utbildningsexport
Brittiska universitet har sedan länge varit aktiva utomlands, men det kan bli tvärtom. Utländska lärosäten kan i stället vilja etablera sig i Storbritannien. Den nya, högre, gränsen för studieavgifter (9 000 pund, eller 92 000 SEK) kan göra det attraktivt för utländska lärosäten att finnas i Storbritannien och att samarbeta med lokala universitet för att ge examina. Brittiska examina har gott rykte vilket gör dem lönsamma. Det säger Sir Drummond Bone, tidigare ordförande i intresseorganisationen Universities UK och nu ordförande för the Observatory on Borderless Higher Education. En orsak till attraktiviteten är enligt honom den kvalitetssäkring som the Quality Assurance Agency svarar för.
Sir Drummond Bone påpekar att det finns många olika sätt för ett universitet att vara internationellt, allt från att vara internationellt känt till att verka på en internationell utbildningsmarknad. Att verka internationellt behöver inte betyda att ha en fysisk närvaro i ett annat land. Distansutbildning kan också underlätta internationalisering, till exempel genom att föreläsningar erbjuds på nätet. En annan modell bygger på att studenter rör sig mellan länder, och läser en termin i varje land.
Läs om internationella lärosäten i Times Higher Education »
Nya ledarskapsutbildningar lockar studenter i USA
Genom att lägga till ett år och ta en management-examen kan amerikanska studenter bli mer anställningsbara. Under året läser studenterna sådant som hjälper dem att tillämpa de kunskaper de har från sin grundutbildning. Ett exempel är ett Master of arts-program vid Wake Forest University, där studenterna får träna ledarskap, kommunikation, arbete i grupp och kontakter med olika kulturer. Drygt hälften av studenterna på programmet är kvinnor, vilket är ovanligt högt för ledarskapsutbildningar. Programmet attraherar också minoritetsgrupper i mycket högre utsträckning än universitetets MBA-utbildning (Master of Business Administration), 56 procent mot 17 procent.
Dessa ettåriga utbildningar växer i popularitet, även om MBA-utbildningarna fortfarande är betydligt större. Baserat på antalet studenter som tar Graduate Management Admission Test (GMAT), så har den grupp som söker sig till den traditionella tvååriga MBA-utbildningen vuxit med 4,4 procent årligen sedan mitten av 2000-talet, medan sökande till andra ledarskapsutbildningar på masternivå årligen ökat med 16,6 procent. Många studenter som gått den ettåriga utbildningen kommer senare tillbaka och kompletterar med ett andra år. På sikt kan det betyda att nya grupper (dvs. kvinnor och olika minoritetsgrupper) i större utsträckning skaffar sig de MBA-utbildningar som ofta leder till chefspositioner.
Läs om ledarskapsutbildning i USA i Inside Higher Education »
Rapport om studiestöd och studieavgifter i världen
Pakistan, Thailand och Filipinerna hör till de länder där möjligheterna att skaffa sig högre utbildning har försämrats mest under 2010, om man ser till studenternas ekonomiska förutsättningar. Försämringen är framför allt kopplad till studiestödet. Också på andra håll i världen, t.ex. i delar av Kanada och i Nederländerna, har studiestödet försämrats men det får troligen inte lika stora konsekvenser pga. dessa länders högre inkomstnivåer. Uppgifterna om förändringar av studiestöd och studieavgifter har sammanställts av kanadensiska konsulter, Higher Education Strategy Associates. De 40 länder som studerats svarar tillsammans för över 90 procent av världens studenter och 90 procent av den vetenskapliga produktionen.
I 32 av de 40 undersökta länderna betalar studenterna studieavgifter och i närmare två tredjedelar av dessa (23 länder) har studieavgifterna inte förändrats under 2010 och ingen förändring aviseras heller för 2011. I nio länder har avgifterna höjts något och i ytterligare två har avgifter införts eller ska införas för utländska studenter. Inget av de undersökta länderna har minskat sina avgifter. När det gäller studiestöd har mer än hälften av länderna (24) behållit samma nivå som tidigare medan 14 har höjt sina nivåer eller infört nya former för studiestödet. Fyra länder har försämrat villkoren.
Läs rapporten om studieavgifter på Higher Education Strategy Associates webbplats »
Nyheter i korthet
Kina: Soochow-universitetet har beslutat att starta en filial i Laos. Där ska kinesiska lärare undervisa 500 studenter på motsvarande avancerad nivå, inom 12 ämnesområden. Bland dessa märks det kinesiska språket, ekonomi och teknik. Detta är första gången som ett kinesiskt lärosäte etablerar en filial utomlands och det är också det första utländska lärosäte som etablerar sig i Laos. Etableringen antyder att den kinesiska exportsatsningen inom högre utbildning som länge har förväntats nu har inletts.
Läs om Kinas satsning i Laos i the Australian »
Egypten: Ett förslag från regeringen att införa studieavgifter har mött stark kritik från universiteten. Ett argument mot avgifterna är att andelen ungdomar som går vidare till högre studier är betydligt lägre än i omgivande länder. Det hävdas också att studenter från välbärgade hem snarare söker sig till privata universitet, och att de som studerar vid statliga universitet kommer från medelklass eller från fattiga hem. Åttio procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, och studieavgifter skulle skada dem, enligt kritikerna.
Läs om studieavgifter i Egypten i University World News »
Norge: Antalet ryska studenter i Norge har nästan fördubblats det senaste året. En stor majoritet, tre fjärdedelar, är kvinnor. Ryssland är nu det land som det kommer flest studenter från, och enligt regeringen är det resultatet av en medveten satsning. Att Norge är ett tryggt och fredligt land bidrar till att göra det attraktivt. Det finns också stipendieprogram, bl.a. Nordområdestipendprogrammet som är ett led i regeringens nordområdesstrategi.
Läs om ryska studenter i Norge i studenttidningen Universitas »
USA: Geografer vid University of California förutsade redan 2009 var Usama Bin Laden gömde sig. I en artikel hävdade två lärare och en grupp studenter att Bin Laden med 88,9 procents sannolikhet fanns inom 300 kilometers radie från Tora Bora, hans då senast kända uppehållsort. I detta område ligger Abbottabad. Den metod som gruppen tillämpade bygger på analys av satellit-data och används i vanliga fall bl.a. för att studera hotade fågelarter.
Läs om geografernas arbete på webbplatsen Science Insider »
Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
