www.hsv.se

Internationellt om högskolan nr 15, 2011

29 april 2011

Storbritannien vill öka rekryteringen utomlands kraftigt — men finns studenterna?


Vissa av Storbritanniens toppuniversitet satsar på att i det närmaste dubblera antalet studenter från länder utanför Europa. Durham University planerar t.ex. att öka antalet med 97 procent och University of Exeter vill öka med 73 procent. Enligt tidningen the Telegraph är bakgrunden regeringens hårda styrning av antalet platser — och därmed statsbidrag — för inhemska studenter och studenter från andra länder inom EU/EES. Ett exempel på de hårda tagen är att finansieringsmyndigheten Hefce nyligen bötfällde 19 lärosäten för att de antagit för många studenter.  Ifråga om antalet studenter från länder utanför EU/EES finns det däremot inga begränsningar, och inte heller ifråga om studieavgifterna för dessa. Många lärosäten ser det nu som nödvändigt att rekrytera studenter från länder utanför EU/EES för att delvis täcka de ekonomiska hål som regeringens nedskärningar har lämnat efter sig.
 
En aktuell fråga är hur många kvalificerade studenter det egentligen finns i de länder man vill rekrytera ifrån, t.ex. Kina. Företaget Illuminate Consulting Group (ICG), som för övrigt är engagerade i Sverige, har tagit fram en prognosmodell för att beräkna detta. Enligt chefen för ICG, Daniel Guhr, visar deras prognoser att antalet studenter med goda förutsättningar såväl akademiskt som språkligt är betydligt mindre än de flesta tror.  Daniel Guhr berättar också om ett av de mest framstående amerikanska lärosätena, där ungefär en tredjedel av de studenter som antagits till ett program med höga antagningskrav och hade bra resultat på test i engelska, visade sig vara "functionally illiterate in English".
 
Läs mer om utländsk rekrytering i the Telegraph »
Läs mer om rekryteringsprognoser i the Australian »

Radikala reformer i Sydkorea slår tillbaka mot rektor


Det råder kris inom ett av Sydkoreas främsta lärosäten, Korea Advanced Institute of Science and Technology (Kaist). Lärosätet har kritiserats hårt för kontroversiella reformer, och i en granskning som regeringen gjort anklagas rektor Nam Pyo Suh med flera anställda för finansiella och administrativa överträdelser. Enligt granskningen har rektorn bland annat fått en stor bonus utan korrekt prövning. Universitetet har inrättat en kommitté, bestående av lärare och studenter, för att hantera krisen. Kommittén kommer i praktiken att tills vidare leda universitetet, tillsammans med rektorn.

Rektor Suh har hårdhänt drivit igenom reformer som beskrivits som en vitalisering av Sydkoreas högre utbildning. Konkurrensen om läraranställningar har ökat och engelska har införts som undervisningsspråk. Dessutom har studenter med dåliga resultat på inträdesproven blivit tvungna att betala studieavgifter, högre ju sämre resultat på proven, trots att högre studier vid statliga lärosäten ska vara gratis. Ett antal självmord bland studenterna sätts i samband med reformerna. En inflytelserik medborgargrupp har krävt rektor Suhs avgång.

Läs mer om krisen vid Kaist i the Chronicle »

Nya studentgrupper söker sig till den högre utbildningen i Tyskland


Jämfört med det äldre utbildningssystemet kommer en större andel av studenterna på Tysklands bachelor-utbildningar från familjer med låg socio-ekonomisk ställning och de har oftare federalt ekonomiskt stöd. De lägger också lite mer tid på studierna och det är något vanligare att de tycker att arbetsbördan är för stor. Det visar en undersökning, Studierende im Bachelor-Studium 2009, från det federala ministeriet för utbildning och forskning. Undersökningen är en genomgång av vilka sociala och ekonomiska effekter Bolognaprocessen har fått hittills i Tyskland.

Treåriga bachelor-utbildningar, följda av tvååriga masterutbildningar, håller på att ersätta de längre "magister" och "diplom"-utbildningarna i Tyskland. Det är ett resultat av Bolognaprocessen, och ska göra utbildningarna lättare att jämföra mellan länder.
 
Läs mer om tyska studenter i University World News »

Ökad risk för universitetslärare att bli utbrända


Andelen universitetslärare som blir utbrända är i nivå med yrken inom andra drabbade sektorer, t.ex. inom vården och skolan Det visar en internationell studie som täcker 12 länder, bland andra Kanada, Nederländerna, Spanien, Storbritannien och USA (dock inget nordiskt land). Utbrändheten beskrivs som ett tillstånd av "emotionell utmattning, ökande cynisk och negativ attityd gentemot omgivningen och växande arbetsrelaterat missnöje". Särskilt utsatta är yngre lärare. En orsak till detta kan vara att dessa lärare har mer kontakt med studenterna, men också att äldre och mer erfarna kollegor har hunnit utveckla bättre strategier för att hantera situationen. Dessvärre finns det enligt studien tecken på att de lärare som är särskilt engagerade i sitt arbete är mer i riskzonen än andra. 

Enligt de forskare som gjort studien finns ett tydligt samband mellan kontakter med ett ökande antal studenter, speciellt i form av handledning på den avancerade nivån (postgraduate), och utbrändhet bland universitetslärare. Särskilt stressande är det, antyder forskarna, att arbeta med distansutbildning och e-lärande. Studien pekar också på skillnader mellan könen, där kvinnorna lider mer av emotionell utmattning än vad männen gör. För att förhindra utbrändheten måste enligt författarna stress identifieras som en viktig fråga. Vidare rekommenderar de vägledning, olika terapiformer, stöd från kollegor och aktivt mentorskap. Det gäller också att stödja kollegialiteten, bland att genom att uppvärdera undervisning i förhållande till forskning.

Läs mer om lärares utbrändhet i Times Higher Education »

Är toppkrafterna på väg att återvända hem till Asien?


Flödet av akademiska talanger är inte längre enkelriktat, dvs. från öst till väst. En orsak är den relativt goda situation som många länder i Asien befunnit sig i under den ekonomiska nedgång som drabbat västländerna. Dessutom är det tydligt att många länder i Asien satsar stort på sin högre utbildning. Det gäller bl.a. Singapore, Malaysia, Sydkorea, Kina och Hongkong. Under många år har dessa länder varit den viktigaste källan vid rekrytering av internationella studenter till länder i väst. Många av studenterna har sedan, efter avslutade studier, stannat kvar som forskare och lärare. Men nu är bilden alltså delvis en annan.
 
Från USA rapporteras att antalet akademiker från Indien och Kina som återvänt till sina hemländer ökat de senaste 4—5 åren: "Before, study in the US was a gateway to a green card [residency], now it's just a university you go to before going back home"säger Vivek Wadhwa, forskare vid Harvard University. Samtidigt är situationen annorlunda än när forskare från bl.a. Europa emigrerade till USA under 70- och 80-talen. Då handlade det om permanenta "förluster" av kompetens, medan det nu är tydligt att de hemvändande akademikerna behåller sina kontakter vid universiteten och bidrar till det globala nätverksbyggandet.  Bilden av "the reverse brain drain" är dock inte enhetlig.  Philip Altbach, känd internationaliseringsforskare, menar att insatserna för att locka forskare åter till hemlandet inte har varit särskilt framgångsrika. I de fall personer återvänt, har det dessutom haft en rad negativa konsekvenser, inte minst när återvändarna fått mycket högre löner än de som stannat kvar hemma.

Läs mer om "reverse brain drain" i University World News »
Ytterligare en artikel i University World News »
Läs mer om problemen med återvändande i University World News »

Nyheter i korthet


Polen: Den högre utbildningen i Polen kommer att genomgå stora förändringar, om regeringen får som den vill. Bland annat ska den statliga finansieringen knytas till utbildningens kvalitet och lärosätena ska få större frihet att skapa nya ämnen och program. Förslagen har mött en hel del politiskt motstånd, särskilt de som gäller studieavgifter för dem som vill läsa ett ytterligare program. Framförallt att de duktigaste studenterna föreslås bli undantagna från kraven på avgifter.

Läs mer om förändringarna i Polen i Warsaw Business Journal »

Norge: Antalet sökande till lärarutbildningen i Norge ökade med 43 procent mellan 2008 och 2010. Regeringen hoppas nu att utbildningen ska fortsätta att dra till sig många sökande. Partnerskapet GNIST, där regeringen är en av deltagarna, arbetar för att göra läraryrket populärt. Deras senaste kampanj, filmen "Har du det i dig?", sprids i stor utsträckning genom sociala medier. I filmen visas hur en bra lärare kan förändra en elevs liv.

Läs mer om kampanjen på den norska regeringens webbplats »
 
Turkiet: Det viktiga inträdesprovet till landets universitet har drabbats av misstankar om fusk. De rätta svaren på matematikdelen av provet kan ha spridits i förväg. Utbildningsminister Nimet Cubukcu försäkrar att inga fel begåtts, men misstankarna göds av gamla skandaler och konspirationsteorier. Konkurrensen om platser vid universiteten är stenhård och ca 1,7 miljoner elever försöker komma in genom att göra inträdesprovet i slutet av mars.

Läs mer om turerna kring inträdesprovet på Google News »

EU: Europeiska institutet för innovation och teknik, EIT, ska främja innovation genom kunskaps- och innovationsgrupper. I grupperna möts lärosäten, forskningscentrum och företag. Tre sådana grupper har hittills bildats och de har ingått avtal med EIT om sjuåriga partnerskap, där EIT bidrar med ekonomiska medel. Europeiska kommissionen har nu bjudit in till öppet samråd om EIT:s fortsatta strategi för arbetet fram till 2020.

Läs mer om samrådet på EU:s webbplats »

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-04-29
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se