
Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Istället har två nya myndigheter bildats, Universitets- och högskolerådet samt Universitetskanslersämbetet. Informationen på denna webbplats flyttas under våren över till respektive webbplats; www.uhr.se och www.uk-ambetet.se.
När lärosätena väljer den nya, höga, avgiftsnivån blir statens utgifter högre än planerat. Inom universitetssektorn befarar många nu att regeringen ska minska sina utgifter genom att finansiera färre platser än planerat vid universiteten. En möjlig utväg som diskuteras inom regeringen är att låta lärosäten med låga avgifter få ett ökat antal platser, och att antalet platser på de dyraste programmen begränsas. David Willetts, som är universitetsminister, sägs också överväga att inrätta en fond för att kunna tilldela platser till nya privata aktörer som erbjuder utbildning med lägre avgifter
Läs mer om engelska studieavgifter i the Guardian.
Läs mer om planerna på stöd till billigare utbildningar i the Telegraph.
Läs mer om Penkowa-affären i University World News.
Läs mer om CBS-affären i nättidningen Politiken.
Läs mer om CBS-affären i nättidningen Information.
Undersökningen från British Council visar även att under de två eller tre senaste åren har kinesiska studenters intresse för studier i Storbritannien förändrats. Fortfarande är företagsekonomi (business administration) och tekniskt inriktade program det som de flesta väljer, men andelen minskar. Istället ökar intresset för studier med inriktning mot konst och design samt media- och kommunikationsvetenskap (mass communication). Intresset för det senare ämnesområdet har ökat med 81 procent sedan motsvarande undersökning gjordes år 2008. British Council tror att en förklaring kan vara den ökande användningen av Internet i Kina. Också intresset för studier inom konst och design har ökat strakt under samma period, med 54 procent.
Läs mer om asiatiska studenters studieintresse i University World News.
Det som OECD-studien sätter högst på listan är tydlighet i vilka kunskaper och färdigheter en lärare ska ha inom ett visst ämnesområde. Många av de framgångsrika länderna har en lärarutbildning som baseras mindre på akademiska förberedelser och mer på arbetet i skolan, med en lämplig balans mellan teori och praktik. Typiskt är även att det finns olika vägar in i yrket och att fortbildning av hög kvalitet erbjuds kontinuerligt. Vidare har pedagogiken en stark ställning i skolan och lärarstudenterna får utveckla förmågor som att reflektera över sin undervisning och att göra "on-the-job research", t.ex. aktionsforskning. I Finland och Shanghai använder lärarna aktionsforskning för att hitta effektiva sätt att hjälpa elever som börjar komma efter i skolarbetet. För att skolan ska vara en intressant arbetsplats för de högpresterande, potentiella, studenter som man vill rekrytera har byråkrati och detaljstyrning av skolan minskats. Istället styrs lärarens arbete av professionella normer som ger status till yrket, självständighet i arbetet och det ansvar som hör till ett yrke med hög status. Länder där läraryrket är populärt är Singapore och Finland samt Storbritannien, där man har lyckats vända ett allvarligt lärarunderskott.
Läs mer om OECD-studien i University World News.
Gå direkt till OECD:s rapport.
Förslaget till nya och hårdare restriktioner för invandraringen kommer som en reaktion på vad regeringen hävdar är missbruk av visum för studier. Missbruket sägs framförallt ha förekommit hos privata utbildningsanordnare och inom högskoleförberedande utbildningar. Det berör dock högskolesektorn genom att många studenter rekryteras via de förberedande utbildningarna. Det är också varningar från sektorns företrädare som har fått regeringen att justera i sina tidigare förslag. Kritiska röster saknas dock inte. Sally Hunt, som är ordförande i universitetslärarnas fackliga organisation the University and College Union, säger i en kommentar att "the government's student visa plans are short-sighted and risk sending out the worrying message that the UK is closed for business."
Läs mer om de nya immigrationsreglerna i University World News.
USA: Nu finns en modell för standardiserade jämförelser av kvalitet i utbildning som ges på nätet. Jämförelsen ska göras via ett s.k. scorecard som omfattar 70 nyckeltal fördelade på nio områden. Antalet nyckeltal varierar mellan områdena, men vart och ett kan ge tre poäng. Exempel på områden som ska täckas in är stöd till studenter, stöd till lärare samt kursutveckling och pedagogisk uppläggning. Bakom det nya verktyget står bl.a. intresseorganisationen Sloan Consortium (Sloan-C). Läs mer om jämförelse av utbildning på nätet i Inside Higher Education.
Västafrika: Den afrikanska utvecklingsbanken har avsatt 52 miljoner dollar (ca 370 miljoner SEK) för att åtta västafrikanska länder ska harmonisera sin högre utbildning med Bolognareformen i Europa. Detta rapporterades av media i Senegal när en expertgrupp från banken nyligen besökte landet. Senast 2013 ska det nya systemet vara genomfört. De länder som berörs är Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea-Bissau, Mali, Niger, Senegal och Togo, dvs. medlemmarna i Västafrikas ekonomiska och monetära union (WAEMU). Läs mer om reformplanerna i University World News.
Kina: Peking University, ett av Kinas mest ansedda universitet, sjösätter i maj ett program som ska identifiera studenter med radikala idéer och s.k. självständig livsstil. Studenter som tillhör någon av nio uppräknade kategorier ska få särskilt stöd "to help indiviual students to achieve an all-around healthy development". Kritiker mot programmet har dragits paralleller till situationen under kulturrevolutionen. Läs mer om det kinesiska programmet i the Guardian.
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.