Internationellt om högskolan nr 12, 2011

1 april 2011

Många engelska lärosäten ska ta ut maximala studieavgifter


Från och med nästa höst kommer ett stort antal universitet i England att ta ut den maximala studieavgift som lagen tillåter, dvs. 9 000 pund (ca 91 000 SEK) per år. Det visar en kartläggning som tidningen Times Higher Education har gjort. Regeringen hade räknat med att genomsnittet för de drygt 130 lärosäten som berörs skulle bli ca 7 500 pund och att det maximala beloppet bara skulle tas ut i exceptionella fall. Så verkar det dock inte bli, och det kan få stora återverkningar också på den nationella budgeten och de tuffa besparingar som parlamentet har beslutat om. Systemet bygger nämligen på att staten betalar studenternas avgifter till lärosätena och att studenterna betalar tillbaka när de tagit examen och nått en viss inkomstnivå (21 000 pund per år).

När lärosätena väljer den nya, höga, avgiftsnivån blir statens utgifter högre än planerat. Inom universitetssektorn befarar många nu att regeringen ska minska sina utgifter genom att finansiera färre platser än planerat vid universiteten. En möjlig utväg som diskuteras inom regeringen är att låta lärosäten med låga avgifter få ett ökat antal platser, och att antalet platser på de dyraste programmen begränsas. David Willetts, som är universitetsminister, sägs också överväga att inrätta en fond för att kunna tilldela platser till nya privata aktörer som erbjuder utbildning med lägre avgifter

Läs mer om engelska studieavgifter i the Guardian.

Läs mer om planerna på stöd till billigare utbildningar i the Telegraph.

Akademiska "affärer" i fokus för danska media


Är de två aktuella akademiska "affärerna" i Danmark tecken på brister i universitetslagen? Det frågar sig flera debattörer med anledning av det stora intresset från media för dels ett fall av misstänkt forskningsfusk, dels avskedandet av rektorn för Copenhagen Business School (CBS). Frågan om forskningsfusk gäller Milena Penkowa, en ung hjärnforskare som fått flera prestigefyllda utmärkelser. Anklagelserna mot henne gäller bl.a. försök på möss där resultaten kan vara förfalskade samt att hon använt donerade medel till annat än forskning. I debatten ifrågasätts också den roll som rektorn för Köpenhamns universitet har spelat när det gäller att nominera Milena Penkowa till ett av de mest prestigefyllda forskarprisen i Danmark. De argument som rektorn, Ralf Hemmingsen, då använde ifrågasattes starkt av flera forskare. Kritiker hävdar nu att den s.k. Penkowa-affären illustrerar hur universitetslagen från 2003 har överfört alltför mycket makt till rektorerna och hur den viktiga kollegiala kontrollen som var inbyggd i den tidigare lagen har gått förlorad.
 
Den andra affären gäller rektorn för CBS, Johan Roos, som nyligen avskedades. Orsaken var anklagelser om att han på egen hand beslutat om en olaglig fusion mellan CBS och en privat anordnare av MBA-utbildning. Nu riskerar 25 studerande, som betalat upp till 500 000 danska kronor (ca 600 000 SEK) vardera, att inte få giltiga examensbevis eftersom CBS inte har behörighet att utfärda deras examina. Rektorns agerande försvaras av ordföranden i styrelsen för CBS, Anders Knutsen, som enligt nättidningen Information hävdar att grunden till problemet är en alltför stelbent lagstiftning.

Läs mer om Penkowa-affären i University World News.

Läs mer om CBS-affären i nättidningen Politiken.

Läs mer om CBS-affären i nättidningen Information.

Kinesiska studenter vill läsa konst och design utomlands


Intresset för utbildning utomlands fortsätter att öka i Asien. Det finns dock stora skillnader, både inom och mellan länder, när det gäller vad man vill studera. Studenter från den ökande medelklassen i kinesiska storstäder söker sig t.ex. till andra ämnesområden än studenter från landsorten och mindre städer. Detta framkommer i en undersökning som British Council, den nationella brittiska organisationen för internationalisering, har gjort bland 5 000 ungdomar i Asien. Enkätsvaren visar också att intresset i Pakistan främst är inriktat mot teknisk utbildning, medan studenter från Sydkorea är mer intresserade av att studera konst (creative arts) och design. 

Undersökningen från British Council visar även att under de två eller tre senaste åren har kinesiska studenters intresse för studier i Storbritannien förändrats. Fortfarande är företagsekonomi (business administration) och tekniskt inriktade program det som de flesta väljer, men andelen minskar. Istället ökar intresset för studier med inriktning mot konst och design samt media- och kommunikationsvetenskap (mass communication). Intresset för det senare ämnesområdet har ökat med 81 procent sedan motsvarande undersökning gjordes år 2008. British Council tror att en förklaring kan vara den ökande användningen av Internet i Kina. Också intresset för studier inom konst och design har ökat strakt under samma period, med 54 procent.

Läs mer om asiatiska studenters studieintresse i University World News.

OECD har identifierat framgångsfaktorer för utbildningssystem


Länder där läraryrket är ett har hög status och lärare utbildas till att vara innovatörer och forskare får bäst resultat i PISA och andra utvärderingar. Dessa och fler framgångsfaktorer presenterades nyligen av OECD vid ett möte i New York. På plats var utbildningsministrar, lärare och fackliga organisationer för lärare från länder som har goda utbildningsresultat eller där utbildningssystemen snabbt håller på att förbättras. Av de nordiska länderna deltog Danmark, Finland och Norge.

Det som OECD-studien sätter högst på listan är tydlighet i vilka kunskaper och färdigheter en lärare ska ha inom ett visst ämnesområde. Många av de framgångsrika länderna har en lärarutbildning som baseras mindre på akademiska förberedelser och mer på arbetet i skolan, med en lämplig balans mellan teori och praktik. Typiskt är även att det finns olika vägar in i yrket och att fortbildning av hög kvalitet erbjuds kontinuerligt. Vidare har pedagogiken en stark ställning i skolan och lärarstudenterna får utveckla förmågor som att reflektera över sin undervisning och att göra "on-the-job research", t.ex. aktionsforskning. I Finland och Shanghai använder lärarna aktionsforskning för att hitta effektiva sätt att hjälpa elever som börjar komma efter i skolarbetet. För att skolan ska vara en intressant arbetsplats för de högpresterande, potentiella, studenter som man vill rekrytera har byråkrati och detaljstyrning av skolan minskats. Istället styrs lärarens arbete av professionella normer som ger status till yrket, självständighet i arbetet och det ansvar som hör till ett yrke med hög status. Länder där läraryrket är populärt är Singapore och Finland samt Storbritannien, där man har lyckats vända ett allvarligt lärarunderskott.
 
Läs mer om OECD-studien i University World News.

Gå direkt till OECD:s rapport.

Nya visumregler för utländska studenter i Storbritannien


En tuff hållning ifråga om invandring, utan att landets position på den internationella marknaden för högre utbildning äventyras — är det möjligt? Storbritanniens inrikesminister Theresa May hoppas på det. Hon föreslår nu bl.a. hårdare kontroll av de lärosäten som vill ta emot utländska studenter, högre krav på studenternas kunskaper i engelska och en gräns på högst fem års studier för de flesta studenter. Vidare ska gränspersonalen få möjligheter att direktavvisa personer som inte kan tala engelska utan tolk och det ska införas begränsningar i nuvarande möjlighet att stanna kvar efter examen för att söka kvalificerat arbete. För närvarande kan studenterna stanna i upp till två år.

Förslaget till nya och hårdare restriktioner för invandraringen kommer som en reaktion på vad regeringen hävdar är missbruk av visum för studier. Missbruket sägs framförallt ha förekommit hos privata utbildningsanordnare och inom högskoleförberedande utbildningar. Det berör dock högskolesektorn genom att många studenter rekryteras via de förberedande utbildningarna. Det är också varningar från sektorns företrädare som har fått regeringen att justera i sina tidigare förslag. Kritiska röster saknas dock inte. Sally Hunt, som är ordförande i universitetslärarnas fackliga organisation the University and College Union, säger i en kommentar att "the government's student visa plans are short-sighted and risk sending out the worrying message that the UK is closed for business."

Läs mer om de nya immigrationsreglerna i University World News.

Nyheter i korthet


Tyskland: Under studentprotesterna i Tyskland och Österrike 2009 blev det tydligt att lärosätena och studenterna kommunicerade på olika plan. Universiteten skrev pressmeddelanden medan studenterna agerade på Facebook och twitter. Vissa tyska lärosäten deltar nu aktivt i sociala medier, bl.a. med syftet att marknadsföra sig. Samtidigt visar erfarenheten att det är svårt att behålla kontrollen över de processer man startar. Generellt sett krävs en tydlig strategi, att man är tillgänglig och att man inte ger upp även om opinionen är negativ. Läs mer om universitet och sociala media i Der Spiegel (på tyska).

USA: Nu finns en modell för standardiserade jämförelser av kvalitet i utbildning som ges på nätet. Jämförelsen ska göras via ett s.k. scorecard som omfattar 70 nyckeltal fördelade på nio områden. Antalet nyckeltal varierar mellan områdena, men vart och ett kan ge tre poäng.  Exempel på områden som ska täckas in är stöd till studenter, stöd till lärare samt kursutveckling och pedagogisk uppläggning. Bakom det nya verktyget står bl.a. intresseorganisationen Sloan Consortium (Sloan-C). Läs mer om jämförelse av utbildning på nätet i Inside Higher Education.
 
Västafrika: Den afrikanska utvecklingsbanken har avsatt 52 miljoner dollar (ca 370 miljoner SEK) för att åtta västafrikanska länder ska harmonisera sin högre utbildning med Bolognareformen i Europa. Detta rapporterades av media i Senegal när en expertgrupp från banken nyligen besökte landet. Senast 2013 ska det nya systemet vara genomfört. De länder som berörs är Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea-Bissau, Mali, Niger, Senegal och Togo, dvs. medlemmarna i Västafrikas ekonomiska och monetära union (WAEMU). Läs mer om reformplanerna i University World News.

Kina: Peking University, ett av Kinas mest ansedda universitet, sjösätter i maj ett program som ska identifiera studenter med radikala idéer och s.k. självständig livsstil. Studenter som tillhör någon av nio uppräknade kategorier ska få särskilt stöd "to help indiviual students to achieve an all-around healthy development". Kritiker mot programmet har dragits paralleller till situationen under kulturrevolutionen. Läs mer om det kinesiska programmet i the Guardian.

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2011-04-01
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se