Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 1, 2011
14 januari 2011
Återgång till pre-Bologna i Tyskland
Flera universitet och högskolor i Tyskland har beslutat att förlänga vissa bachelorprogram med en eller två terminer. Det är resultatet av en omfattande kritik mot de nya examina som infördes i och med Bolognaprocessen. En huvudpunkt i kritiken gäller det höga tempot när utbildningen ska genomföras under sex, istället för som tidigare åtta eller nio, terminer. Den förlängda utbildningen ska bl.a. kunna inrymma studier utomlands och praktik. Till de lärosäten som förlängt utbildningen hör Frei Universität in Berlin. Där är utlandsstudier under en sjunde termin obligatoriska inom programmen för Italien- respektive Frankrikestudier. Lärarnas organisation hälsar beslutet om en mer flexibel längd med tillfredställelse. Men det påpekas också att finansieringen nu kan bli ett problem såvida inte masterutbildningen kan genomföras under två terminer.
I Tyskland är det många som ser tillbaka på den gamla utbildningsmodellen med nostalgi, särskilt inom ingenjörsområdet. Nio av landets tekniska universitet bedriver t.ex. en kampanj för att titeln diplomingenjör ska återinföras. I delstaten Mecklenburg-Vorpommern har detta redan skett genom att parlamentet beslutat att de som tar ingenjörsexamen ska kunna få ett ingenjörsdiplom istället för en mastersexamen. Universitetens kampanj får stöd från industrin. Chefen för biltillverkaren Daimler, Dieter Zetsche, säger t.ex. att "a Dipl.-Ing. in front of a name is like a star on the bonnet, a trademark indicating top quality".
Läs mer om förlängd utbildning på Süddeutsche Zeitung (på tyska)
Läs mer om ingenjörstiteln på University World News
Allt fler brittiska studenter får tillbaka sina studieavgifter
Förra året betalade 60 brittiska universitet tillbaka omkring 350 000 pund (motsv. drygt 3,7 miljoner SEK) i studieavgifter och efterskänkte avgifter för drygt 100 studenter. Det innebär en ökning med 30 procent jämfört med året innan och gjordes som kompensation till studenter som lämnat in klagomål. Uppgifterna avser de universitet som besvarat en förfrågan från tidningen the Guardian. Thames Valley University är det universitet som betalat ut mest, drygt 55 000 pund, varav en större del till nio studenter vars kurs förlängts efter att en föreläsare blivit långtidssjukskriven. Även toppuniversitet som Cambridge och Oxford har betalat ut kompensation. Middlesex University uppger att man istället har som policy att erbjuda studenterna omtentamen eller att gå om kursen utan kostnad eller till ett rabatterat pris.
De flesta av klagomålen kommer från studenter som anser att deras betyg borde varit högre, som är missnöjda med undervisningens kvalitet eller med den service som universitet ger, t.ex. biblioteket. Det säger chefen för the Office of the Independent Adjudicator (OIA). Omkring 75 procent av de klagomål som OIA får in avslås. Utredningen om höjda studieavgifterna, the Browne review, menade att studenter borde agera mer som konsumenter för att höja kvaliteten i utbildningsprogrammen. När studieavgifterna nu höjs förväntas även antalet klagomål öka.
Läs mer om kompensation till studenter på the Guardians webbplats.
Arabländer satsar på samarbete med Europa och USA
USA och 57 islamska stater i Mellanöstern, Nordafrika och Asien lanserar ett gemensamt initiativ för att utveckla vetenskapligt, akademiskt och teknologiskt samarbete sinsemellan. Det sker som en uppföljning av ett tal president Obama höll i Kairo år 2009. Initiativet, som förkortas GIST, löper på två år. Bland annat ska ett nytt system för finansiering av kompetensutvecklande samarbeten och/eller pilotprojekt sättas upp. Även ett program som stärker forskares kompetens och ett mentorssystem för studenter och unga yrkesverksamma planeras. Dessutom ska regionala experter och ledare engageras för att tackla stora utmaningar inom jordbruk, energi, hälsa och IKT. Det amerikanska utrikesdepartementet finansierar initiativet inledningsvis.
Ytterligare ett initiativ för samarbete såg nyligen dagens ljus. Vid Arabförbundets möte i december bildades nätverket ASREN, för att stödja utbyggnaden av e-infrastruktur för forskning och utbildning samt att stimulera forskningssamarbete. I nätverket ingår nationella organisationer för forskning och utbildning samt strategiska partners. Syftet är att utveckla mellanarabisk forskning och utbildning samt främja samarbete med Europa. Hittills ingår sju arabländer i Medelhavsområdet. Nätverket har även kontakt med 3 000 europeiska forsknings- och utbildningsinstitutioner. ASREN:s huvudkontor kommer att ligga i Düsseldorf, Tyskland, och ett regionkontor ska byggas upp i arabregionen.
Lär mer om GIST-initiativet på University World News.
Läs mer om ASREN-nätverket på University World News.
Italienskt reformpaket ger möjlighet att arbeta 5 år i näringslivet
Kunskapsöverföringen mellan universitet och näringsliv i Italien ska öka. Bland annat ska de universitetsanställda i högst fem år kunna övergå till den privata sektorn, utan att förlora sin tjänst. Detta är en del i de reformer som parlamentet nyligen beslutade om. Enligt utbildningsminister Mariastella Gelmini ska universiteten bli mer meritokratiska och transparenta. Förändringarna berör, förutom lärarnas anställningsförhållanden, bl.a. organisation och finansiering. Till särskilt viktiga förändringar hör att universiteten ska tilldelas medel på basis av kvalitetsnivån i utbildning och forskning. Utomstående bedömare ska engageras i större utsträckning än tidigare och studenterna ska delta genom att utvärdera sina lärare. Vidare införs krav på ackreditering av samtliga utbildningar som leder till examina.
För att rationalisera verksamheten ska det i fortsättningen vid ett enskilt universitet finnas maximalt tolv fakulteter. Vidare ska fördjupade samarbeten mellan universitet, liksom sammanslagningar, underlättas. Det saknas dock inte kritiker. Man befarar bl.a. att effektivitets- och kvalitetskraven hotar flera universitet och att utbildningar som inte betraktas som samhällsnyttiga kommer att försvinna. Röster har också höjts för att reformen skulle undergräva forskares anställningstrygghet.
Läs mer om italienska reformer på universitetssajten Universinet (på italienska).
Reformerna beskrivs också på nyhetssajten Tgcom (på italienska).
Ska brittiska studenter få poäng för arbete under studietiden?
Flera brittiska lärosäten försöker göra sina studenter mer gångbara på arbetsmarknaden. Sådana insatser, t.ex. praktikkurser, har länge gjorts inom yrkesinriktade utbildningar, bl.a. på ingenjörsområdet. Nu blir detta allt viktigare i studenternas ögon, eftersom höjda studieavgifter kräver ett välbetalt arbete för att studielånen ska kunna betalas tillbaka, och lärosätena breddar därför insatserna till fler utbildningar.
Lärosätena ska inte bara lära studenter att t.ex. göra bra presentationer, utan också att ge poäng för anställningar under studietiden. University of Leicester undersöker hur kompetenser som behövs i arbetslivet kan göras till en del av grundutbildningen. Paul Jackson, som arbetar med utveckling av utbildning vid universitetet, säger att "There is no difference between academic skills and employment skills. We are looking for students who can apply things in a new context." Det är dock inte en uppfattning som alla delar. En företrädare för Bournemouth University säger att medan lärosäten med yrkesinriktade utbildningar ansträngt sig för att träna studenternas intellektuella förmåga, ser man nu universiteten "reducing their ambition to churning out cheap, job-ready young people to fill the immediate skills gaps identified by corporations".
Läs mer om anställningsbarhet på the Guardians webbplats.
Nyheter i korthet
Norge: Trots att de norska lärosätena i och med Kvalitetsreformen år 2003 fick större ansvar för sitt utbildningsutbud, har relationen mellan utbud och efterfrågan varit ganska oförändrad. Det visar en ny studie av lärosätenas anpassning till studenternas efterfrågan. Konkurrensen mellan lärosätena har ökat och nya program har utvecklats, men någon tydlig vinnarstrategi går inte att urskilja. Läs mer om utbud och efterfrågan på forskningsinstitutet Nifu-Steps webbplats.
Ukraina: Den högre utbildningen i landet kommer att fjärmas från resten av Europa. Det sker genom att den nya lagstiftning som regeringen nu förbereder går emot flera delar av Bologna-modellen. För detta har regeringen kritiserats hårt, bland annat av rektorn vid ett av landets universitet. I media har lagstiftningen beskrivits som en rest från Sovjettiden. Läs mer om Ukraina på University World News.
Afrika: Under 2011 ska flera tidigare aviserade åtgärder sjösättas för att stärka den högre utbildningen i Afrika. African Quality Assurance Network har bildats för att stödja kvalitetssäkring, arbetet med det Pan-afrikanska universitetet som ska sträcka sig över hela kontinenten ska starta på allvar och möjligheterna att inrätta African higher education and research space ska utredas. Läs mer om Afrikansk högre utbildning på University World News.
Storbritannien: Det ska bli obligatoriskt för lärare som inte har fast anställning att gå igenom pedagogisk utbildning, enligt planer från the Higher Education Academy (HEA). Utbildningen ska vara godkänd av HEA och leda till kompetens på olika nivåer. HEA planerar också att årligen publicera uppgifter om hur stor andel av lärarna på varje lärosäte som har pedagogisk utbildning. Planerna hotas dock av de pågående budgetnedskärningarna. Läs mer om högskolepedagogisk utbildning på Times Higher Education.
Förra året slutade tyvärr med en felaktig uppgift om Finland. I notisen om de finska yrkeshögskolorna blandade vi ihop yrkeshögskolor med den gymnasiala yrkesutbildningen. Det vi skrev om tre olika examina i yrkeshögskolan gäller yrkesutbildningen. I övrigt var artikeln korrekt. Vi beklagar och sänder en tacksamhetens tanke till en av våra läsare på Åland.
Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
