Startsida Högskoleverket

 
 

Jämställdhet i högskolan nr 8, 2010

17 december 2010

Två nya rapporter om excellenssatsningarna och jämställdheten


Delegationen för jämställdhet i högskolan har publicerat två rapporter om det senaste decenniets satsningar på excellens och starka forskningsmiljöer. I rapporten Hans excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer visar Agnes Wold, Ulf Sandström och Birgitta Jordansson att dessa satsningar har haft negativa konsekvenser för jämställdheten och att minst en miljard kronor har omfördelats från kvinnor till män. En annan forskargrupp under ledning av Gerd Lindgren har undersökt excellensmiljöernas inre liv ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapporten Nördar, nomader och duktiga flickor - kön och jämställdhet i excellenta miljöer är en fallstudie av kvinnors och mäns olika villkor i tre excellenta forskargrupper.

Läs rapporterna om excellenssatsningar här

Lars Haikola om jämställdheten i högskolan


Universitetskansler Lars Haikola har intervjuats om jämställdhetsfrågor i nyhetsbrevet Genusperspektiv, som ges ut av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. På frågan om vilket område han ser som den största utmaningen när det gäller jämställdhet i högskolan, svarar han: - Professorskårens utveckling. Jag är i grunden optimistisk och det sker ju en förändring, men man hade liksom förväntat sig att det skulle gå snabbare. Lars Haikola påpekar att det är viktigt att ta hänsyn till jämställdheten när kvaliteten på landets universitet och högskolor utvärderas. Han understryker också att jämställdhetsfrågorna i allra högsta grad också är en fråga för akademins män, trots att de inte sällan reduceras till att handla om kvinnor.

Läs hela intervjun i Genusperspektiv

Uppdrag till Högskoleverket om jämställdhet


Högskoleverket har fått i uppdrag av regeringen att följa upp hur jämställdheten vid universiteten och högskolorna utvecklas till följd av lärosätenas ökade frihet och självbestämmande i fråga om läraranställningar fr.o.m. den 1 januari 2011. Högskoleverket ska även under perioden 2011-2013 ta emot slutredovisningar av projekt som bedrivs med stöd från Delegationen för jämställdhet i högskolan, som avslutar sitt arbete vid årsskiftet. Högskoleverket ska också sammanställa, analysera och sprida erfarenheterna av delegationens arbete.

Läs mer om uppdraget på regeringens webbplats »

DJ:s avslutningskonferens pekade ut viktiga områden för fortsatta jämställdhetsinsatser


Den 20 oktober arrangerade Delegationen för jämställdhet i högskolan konferensen En akademi i tiden - ökad jämställdhet på universitet och högskolor?. Syftet var att främja erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Konferensen var också ett led i arbetet med att formulera förslag till åtgärder i delegationens betänkande som ska lämnas till regeringen vid årsskiftet. Jämställdhetskonsekvenserna av de excellenta forskningssatsningarna var en av många frågor som diskuterades under dagen. 

Rapportering om konferensen finns här

Rapporten Diskriminering i rekryteringsärenden? En fallstudie av Chalmers Tekniska Högskola som var en av punkterna på konferensen finns att ladda ned

Få högskoleutbildningar ger kunskap om våld mot kvinnor


Bara vart tredje högskoleutbildning som leder till ett yrke där man möter våldsutsatta kvinnor, deras barn eller förövare ger studenterna tillräcklig kunskap om våld mot kvinnor. Ännu färre program tar upp hedersrelaterat våld eller våld i samkönade relationer. Det visar Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet i rapporten Nationell kartläggning om hur mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer beaktas i grundutbildningar vid universitet och högskolor. Totalt 20 grundutbildningar ingår i kartläggningen, och företrädare för 146 program vid 37 lärosäten har svarat på NCK:s frågor. Bland de granskade utbildningarna finns barnmorskeprogrammet, juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, psykologprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet. Vissa utbildningar till exempelvis psykolog, jurist eller lärare saknade helt undervisning om våld mot kvinnor. Däremot hade samtliga barnmorskeprogram sådan undervisning.

Här kan du läsa mer och ladda ner rapporten om utbildning i våld mot kvinnor

Utestängning och maktordning i svallet av den öppna högskolan


Under 1990-talet inleddes reformer för att högskolan skulle bli mer öppen, flexibel och tillgänglig. Men föresatsen att skapa ett mer demokratiskt, breddat och effektivt högskolesystem bidrog också till att man reglerade individer, institutioner och högskolesystem och skapade maktordningar. Det visar Annika Bergviken Rensfeldt från Göteborgs universitet i avhandlingen “Opening Higher education:" discursive transformations of distance and higher education government. Ett exempel är de starka regionalpolitiska intressena för att få kvinnor att delta i distansutbildning och flexibelt lärande genom lokala lärcentra och IT-baserad utbildning. Därigenom stängdes kvinnor ute från campusutbildning och karriärvägar inom forskning. På det sättet skapades ett differentierat högskolelandskap.
 
Läs mer om effekterna av den öppna högskolan här

Här kan du läsa hela avhandlingen

Kvinnor från Handelshögskolan upplever att de har sämre möjligheter att avancera


Kvinnor och män har olika upplevelser av jämställdheten i det svenska näringslivet. Det visar en undersökning som genomförts av Handelshögskolan i Stockholm. Studien visar att kvinnor upplever stora brister i jämställdheten och att de ofta har erfarenheter av hinder i sin egen karriär. Många män upplever däremot att det inte finns några jämställdhetsproblem. De som har chefspositioner eller sitter i styrelser upplever mindre skillnader i förutsättningar än andra. Störst skillnader upplevs inom IT/Telecom-branschen och inom akademin samt inom marknadsföring och handel och övrig serviceindustri. Undersökningen har genomförts bland före detta studenter från Handelshögskolan.

Läs mer om Handelshögskolans undersökning här

Översikt över publicerad forskning kring jämställdhetsintegrering


I nyligen publicerad rapport från Jämi — program för jämställdhetsintegrering i staten — har Camilla Norrbin och Annika Olsson gjort en översikt över genomförd och pågående forskning kring jämställdhetsintegrering, både i Sverige och internationellt. Undersökningen visar att i Sverige har få vetenskapliga verk med detta tema producerats. Forskningsfältet är däremot mer omfattade internationellt och det finns också ett omfattande flöde av tankar och idéer mellan länder och kulturer mycket tack vare utvecklingspolitikens och EU-samarbetets arbete med jämställdhetsintegrering.

Rapporten kan laddas ned här

Sammanställning av forskning om kön i akademin


Det finns snart en databas med över 4500 forskningspublikationer om kön i akademin från hela Europa. Databasen Gender and Science är ett resultat av EU-projektet Meta-analysis of gender and science research. Alla de 27 EU-länderna har deltagit i projektet, förutom de sex länderna i EU:s 7:e ramprogram för forskning. Snart kommer det att vara möjligt att söka bland tusentals publikationer från 1980-2008 i databasen. Tanken är att databasen ska blir en viktig resurs för forskningen på området.

Läs om databasen här

Ny EU-rapport om kvinnor i forskning


EU-kommissionen påbörjade sitt arbete för kvinnor i forskning år 2009. I rapporten Stocktaking 10 years of “Women in Science" policy by the European Commission 1999-20009 görs en sammanfattning av tio års arbete på området. Rapporten redovisar både EU-kommissionens och de enskilda medlemsländerna arbete.

Läs  hela EU-rapporten här

Den finländska maktutövaren är en välutbildad man från Helsingforsregionen


Enligt undersökningen Maktstrukturernas beständighet i Finland 1660—2005 inom Finlands Akademis forskningsprogram Makten i Finland har hög utbildning blivit en förutsättning för betydande samhällspositioner i Finland. Undersökningen bygger på böckerna Vem är vem (Kuka kukin on) från de senaste hundra åren och visar att en genomsnittlig representant för dagens finländska elit är en välutbildad finskspråkig trebarnsfar som bor i Helsingforsregionen, arbetar i expertuppgifter och motionerar på fritiden. Kvinnornas andel av eliten är låg i hela materialet, tolv procent, men har klart vuxit under de senaste åren. I det nyaste materialet är andelen en tredjedel.

Läs mer på Finlands Akademi

Fortfarande ojämställt inom högre utbildning i Afrika
Enligt en nyligen publicerad rapport Assessing Progress in Africa Toward the Millennium Development Goals kommer förmodligen de flesta av de afrikanska länderna att missa FN:s utvecklingsmål för det nya milleniet att innan 2015 uppnå jämställdhet inom högre utbildning. De tre länder som har lyckats bäst att minska könsskillnader inom högre utbildning är Tunisien, Marocko och Tanzania.

Läs mer på African Development Bank Group

Förbudet mot sjal luckras upp i Turkiet?
En kvinnlig läkarstudent bar en hatt som dolde hennes hår under en föreläsning på ett turkiskt universitet. Hon vägrade ta av den och lärosätet beslutade att stänga av henne från undervisningen. Detta återuppväckte debatten om förbudet på turkiska lärosäten mot att täcka håret med sjal. Premiärminister Erdogan och hans parti AKP har signalerat att man vill ta bort förbudet ur författningen. Chefen för högskolemyndigheten (YÖK) betonar att ingripandet skedde på grund av en hatt och inte på grund av den så omstridda sjalen. Han lät också meddela att "bortsett från hattar är vi emot att studenter stängs av på grund av sina kläder". YÖK förefaller nu att ha mjuknat i den tidigare hållningen att strikt skilja på offentligt och religiöst. Det kan delvis bero på att den turkiska regeringen söker efter en snabb lösning på sjalfrågan. Även oppositionspartiet CHP har på senare tid ställt sig positivt till att tillåta sjal inom den högre utbildningen. Det behöver dock inte betyda att förbudet avskaffas inom andra sektorer, t.ex. sjukvård och skolväsende. I första hand riktar sjalmotståndarna in sig på det som i Turkiet kallas "turban" och som har importerats från Saudiarabien. Den lämnar bara ansiktet fritt och täcker hals och hår. Den traditionella turkiska sjalen som knyts i nacken eller under hakan är sällan föremål för diskussion.

Läs mer om sjalförbudet i Die Presse (på tyska)

Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/sokpublikationer.

Senast uppdaterad: 2010-12-20
Kontaktperson: Magdalena Inkinen, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .