Jämställdhet i högskolan nr 5, 2010

9  juni 2010

Fortsatt få kvinnliga professorer


De senaste åtta åren har antalet professorer ökat med 34 procent. Men den sneda könsfördelningen håller i sig — år 2009 var 80 procent av professorerna män. Det visar ny statistik från Högskoleverket och SCB som presenteras i rapporten Universitet och Högskolor. Personal vid universitet och högskolor. År 2009 var drygt 66 000 personer anställda vid landets universitet och högskolor, en ökning med sex procent jämfört med året innan. Könsfördelningen inom högskolan är totalt sett jämn med 51 procent kvinnor och 49 procent män. Men det är stor skillnad mellan de olika tjänstekategorierna. Högst andel kvinnor, 77 procent, finns bland den administrativa personalen, medan bara 20 procent av professorerna är kvinnor. Året innan var andelen 19 procent. Under de senaste femton åren har andelen kvinnliga professorer ökat med knappt en procentenhet per år.  Även bland lektorerna är kvinnorna i minoritet med 42 procent. År 2001 var dock andelen under 30 procent. Bland lektorerna sker en betydligt snabbare utjämning av könsfördelningen än bland professorerna.
Läs mer på
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____295278.aspx
Rapporten kan laddas ner på
http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0202/2009A01E/UF0202_2009A01E_SM_UF23SM1001.pdf

Många kvinnor bland de nya ordförandena i lärosätenas styrelser


Regeringen har nu tillsatt lärosätenas styrelser för de kommande tre åren. Fördelningen mellan män och kvinnor är jämnare än i de tidigare styrelserna som regeringen utsåg 2007. Då var andelen kvinnliga ordföranden 35 procent. Nu är den högre, cirka 45 procent. Men precis som förra omgången är det främst de mindre högskolorna som har kvinnliga ordföranden, särskilt de konstnärliga högskolorna. Däremot har de stora universiteten Uppsala, Stockholm, Göteborg, Chalmers, KTH och Lund manliga ordföranden.   
Läs mer på
http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=11276
 

Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete ger resultat...


Vetenskapsrådet ska främja grundforskning av högsta kvalitet, men också verka för jämställdhet i forskarvärlden. En analys som Vetenskapsrådet gjort i rapporten Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2006-2008 visar att jämställdheten är god för majoriteten av det forskningsstöd som myndigheten utbetalar. När man tar hänsyn till de sökandes forskningserfarenhet har kvinnor och män samma framgång. Det är bara inom medicinområdet som det fortfarande finns en säkerställd skillnad till kvinnornas nackdel. Denna skillnad har dock minskat. En tydlig förbättring ur jämställdhetssynpunkt syns för utdelningen av Linnéstödet, en bidragsform med syfte att stödja särskilt framstående forskningsmiljöer.
Läs mer på http://www.vr.se/franvetenskapsradet/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter2010/nyheter2010/
vetenskapsradetsjamstalldhetsarbetegerresultat.5.5adac704126af4b4be2800020794.html

...men kvinnor lyckas sämre när de söker projektbidrag inom medicin


Enligt rapporten Career development and success från Vetenskapsrådet är kvinnor mindre framgångsrika än män när de söker projektbidrag inom medicin. Kvinnliga sökanden har lägre beviljningsgrad, även när man tagit hänsyn till skillnader i karriärålder (tid sedan disputation). Av rapporten framgår också att kvinnliga sökande i genomsnitt har lägre betyg än manliga sökande. Betygsskillnaderna uppstår tidigt i karriären och är en av förklaringarna till kvinnors lägre beviljningsgrad. Kvinnors lägre medelbetyg hänger i sin tur samman med en lägre vetenskaplig produktion för kvinnliga sökanden. En tänkbar förklaring är att kvinnor och män bedriver forskning på olika villkor, t.ex. att kvinnor har mindre inflytande inom akademin, har svårare att komma med i olika nätverk och inte får tillgång till forskningsresurser i samma utsträckning som män. Det skulle i sin tur leda till att kvinnor har sämre möjligheter att meritera sig enligt de gängse kriterierna. I rapporten påpekas att kriterierna kan förefalla neutrala men i situationer där förutsättningarna att bedriva forskning är olika för kvinnor och män kan de till synes neutrala kriterierna ge olika utfall för kvinnor och män. Enligt författarna är det därför viktigt att ha en fortsatt diskussion om bedömningskriterierna påverkar olika grupper av sökande på olika sätt.
Läs mer på http://forskningochmedicin.vr.se/knappar/tidigarenummer/innehallnr12010
/manmerframgangsrika.4.5adac704126af4b4be2800011891.html

 

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi för de närmaste åren


Vetenskapsrådets styrelse har fattat beslut om en jämställdhetsstrategi för 2010-2012. Vetenskapsrådet har som uppgift att främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde.
I Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi finns tre operationella mål för att detta ska uppfyllas, varav ett är en jämn beviljandegrad för kvinnor och män och samma nivå på de genomsnittliga bidragsbeloppen för båda könen. Hela Vetenskapsrådet, inklusive ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper arbetar efter jämställdhetsstrategin.
Läs mer på
http://vr.se/franvetenskapsradet/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter2010/nyheter2010
/jamstalldhetsstrategifordenarmastearen.5.5adac704126af4b4be2800027619.html

Allt mindre forskning om flickor i skolan


Den aktuella forskningen om skola och jämställdhet handlar sällan specifikt om flickor. Det framgår av rapporten Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969-2009 som har publicerats av Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA). Rapporten omfattar mer än 1500 publikationer och visar att forskningen om skola och jämställdhet har ändrat inriktning över tid. I början av den undersökta perioden var forskningen om jämställdhet i skolan ofta inriktad på flickor, men numera handlar forskningen främst om pojkar och flickor eller enbart pojkar. Det finns inte minst ett stort intresse för pojkars svårigheter i skolan. Enligt Fredrik Bondestam som har sammanställt forskningen på uppdrag av DEJA är det bra att pojkars situation uppmärksammas allt mer. Han menar dock att det finns en risk för att flickors erfarenheter av jämställdhet i skolan får för lite utrymme.
Läs mer på http://regeringen.se/sb/d/12471/a/146490

Läromedel i samhällskunskap brister i jämställdhet


En annan aktuell rapport från DEJA är Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. Rapporten visar att läroböcker i samhällskunskap kännetecknas av bristande jämställdhet. Det framkommer bland annat att män får mer uppmärksamhet än kvinnor i texterna, att begreppet jämställdhet inte tas upp och att det saknas ett jämställdhetsperspektiv. Granskningen visar att de största bristerna finns i läroböckerna för gymnasiet. Enligt Ann-Sofie Ohlander som har gjort granskningen kan det bero på att böcker för de yngre åldrarna är mer konkreta och har ett större inslag av fiktiva personer, och då kan det vara mer naturligt att ha med personer av båda könen. Det finns dock stora skillnader mellan olika läroböcker och mellan olika kapitel i en och samma bok. De största bristerna finns i de avsnitt som handlar om historiska förhållanden, men även i de delar som behandlar massmedia och internationella frågor.
Läs mer på http://www.genus.se/Nyheter/fulltext//brist-pa-jamstalldhet-i-laromedel-i-samhallskunskap.cid936898 Rapporten kan laddas ner på
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/52/08/d80cbdcb.pdf

Både pojkar och flickor får rollen som hjälpfröken


Könsmönstren inom förskola, förskoleklass och grundskola varierar när det gäller olika ordningsfunktioner och i rollen som hjälpfröken finns både pojkar och flickor. Det visar Ylva Odenbring vid Göteborgs universitet i avhandlingen Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Olika ordnings- och disciplinfunktioner är en viktig del av verksamheten inom skola, förskoleklass och grundskola. I sin avhandling visar Ylva Odenbring att det som ofta kallas "hjälpfröken" i själva verket handlar om tre olika funktioner: hjälpfröknar, stötdämpare och de som är ansvariga för att blanda grupper. Rollen som hjälpfröken innebär ansvarsfulla och lärarinriktade uppgifter, och det är en roll som både pojkar och flickor har. De mer ordningsinriktade funktionerna som stötdämpare och ansvariga för att blanda grupper är däremot något som bara tilldelas flickorna. Enligt Ylva Odenbring visar det att könsmönstren kan vara både gränsöverskridanden och cementerade i förskola, förskoleklass och grundskolans tidiga år.
Läs mer på http://www.ufn.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/bade-fasta-och-varierade-konsmonster-i-barns-vardag.cid938798 Avhandlingen kan laddas ner på http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22144

Den åtalades kön påverkar straffets längd


Enligt avhandlingen Justice needs a blindfold: Effects of defendants´ gender and attractiveness on judicial evaluation av Angela S. Ahola vid Stockholms universitet behandlas kvinnor och män olika i de svenska domstolarna. Hennes studie av 300 simulerade rättsfall visar att erfarna domare, åklagare, poliser och advokater fattar beslut och dömer åtalade på olika sätt beroende på om de är män eller kvinnor och på hur de åtalade ser ut. Angela S. Ahola visar också att det inte enbart är personer inom rättsväsendet som påverkas. En studie av ögonvittnen till ett fingerat våldsbrott visar att en manlig gärningsman bedöms hårdare jämfört med den lika våldsamma kvinnliga gärningsmannen. Då ett par veckor får passera efter bevittnandet av brottet kommer könet att spela en än större roll. Mannen bedöms då ännu hårdare än kvinnan, vilket innebär att när minnet sviker tenderar människan att minnas mer i enlighet med bilden, eller stereotypen, vi bär med oss.
Läs mer på
http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=426&a=80001

Försäkringskassans broschyrer har blivit mindre jämställda


Försäkringskassans broschyrer till blivande och nyblivna föräldrar är mindre jämställda idag än på 1970-talet. I nutida broschyrer används ett du-tilltal som i första hand riktar sig till mammor med biologiska barn och ordnade förhållanden. Det visar Lena Lind Palicki vid Örebro universitet i avhandlingen Normaliserade föräldrar: En undersökning av Försäkringskassans broschyrer 1974—2007. År 1974 gjordes föräldraförsäkringen könsneutral i förhoppningen om att det skulle leda till ökad jämställdhet. Moderskapspenningen blev föräldrapenning som kunde användas av både pappor och mammor. I broschyrerna från 1970-talet beskrevs föräldrarna på samma sätt och det var möjligt för både män och kvinnor att identifiera sig i texterna. I nutida broschyrer vänder sig däremot Försäkringskassan i första hand till kvinnor. Det beror till stor del på att myndigheten följer moderna principer för klarspråk och använder du-tilltal. Textens du riktar sig dock främst till en gift mamma med fast arbete och ordnade förhållanden. Därmed exkluderas andra grupper. Enligt Lena Lind Palicki är det viktigt att myndigheter funderar över hur de använder du-tilltalet och är medvetna om att det kan vara exkluderande.
Läs mer på http://www.oru.se/Nyheter/Forskningsnyheter/Forsakringskassan-riktar-sig-framst-till-mammor-trots-sitt-jamstalldhetsuppdrag/

Överenskommelse ska öka antalet kvinnor i högre utbildning i Kongo (Kinshasa)
FN:s utvecklingsprogram UNDP har undertecknat en överenskommelse med sju kongolesiska lärosäten i syfte att främja kvinnors deltagande inom högre utbildning. Överenskommelsen är en del i UNDP:s jämställdhetsstrategi i Kongo (Kinshasa). Den innebär bl.a. ett stöd för den nyligen grundade organisationen för kvinnliga professorer och olika nätverk. Kvinnliga studenter på de program eller kurser som är relevanta för UNDP:s ämnen och program kommer att få möjlighet till utbildningskurser på två eller tre månader.

Läs mer på
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100605063203739
 
På gång
Den 14 juni 2010 ska det hållas en hearing om genusforskning och forskningspolitik i Stockholm. Arrangörer är Sveriges Genusforskarförbund, sekretariatet och Forum för feministisk forskning.
Läs mer på
http://www.genus.gu.se/Nyheter/fulltext//hearing-om-forskningspolitik-och-genusforskning.cid937238
 
Den 5 juli 2010 kommer Nationella sekretariatet för genusforskning, Delegationen för jämställdhet i högskolan och Delegationen för jämställdhet i skolan att hålla ett seminarium i Almedalen med rubriken Svensk skola och högskola — jämställdhet i världsklass
Läs mer på
http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/6020

 
Den 23-24 november 2010 kommer årets nationella jämställdhetskonferens för universitet och högskolor med rubriken Vart är vi på väg att äga rum. Den arrangeras av Karlstads universitet. Konferensen vänder sig till högskolepersonal, forskare och studenter med intresse för jämställdhetsfrågor, men även till jämställdhetsrepresentanter från andra myndigheter.  
Läs mer på
www.kau.se/jamstalldhetskonferens2010.

Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/nyhetsbrev/jamstalldhetihogskolan.

Senast uppdaterad: 2010-06-09
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se