Jämställdhet i högskolan nr 3, 2010

31 mars 2010

Manifest för en jämställd teknisk utbildnings- och forskningsmiljö


De tekniska högskolorna i Linköping och Lund, KTH och Luleå tekniska universitet har antagit ett gemensamt manifest för en jämställd teknisk utbildnings- och forskningsmiljö. Att kvinnor som utgör hälften av befolkningen väljer bort, eller utestängs, från teknik, teknikvetenskap och ingenjörskonst, är varken hållbart eller acceptabelt skriver företrädarna för de fyra lärosätena tillsammans med Pia Sandvik Wiklund, ordförande i Delegationen för jämställdhet i högskolan. Deras vision är en akademisk miljö där individens förmåga och potential tas tillvara oavsett kön, där var och en värderas för vad han eller hon faktiskt presterar och där kvinnor och män kan verka och mötas på lika villkor. I manifestet görs en rad åtaganden som ska leda till en bättre balans mellan antalet kvinnor och män inom olika utbildningar på grundnivå, liksom på olika nivåer i forskningskarriären och personalorganisationen.

Läs mer på
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article746008.ece
 

Fördomar ett hinder för kvinnor inom naturvetenskap och teknik


I rapporten Why so few, nyligen publicerad av American Association of University Women, konstateras att stereotyper och fördomar fortfarande hindrar kvinnor från att bli framgångsrika inom naturvetenskap och teknik. Författarna har gått igenom relevant forskning för att ta fram rekommendationer som kan öka andelen kvinnor inom dessa områden. De påpekar att även små saker kan göra skillnader, t.ex. att lära barn att kunskaper i matematik inte är konstanta utan att de förbättras om man anstränger sig. I rapporten berörs även frågan huruvida medfödda könsskillnader kan förklara den låga andelen kvinnor på högsta akademiska nivåerna inom naturvetenskap och teknik. Författarna tillstår att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor. Ingen forskning visar dock på ett övertygande sätt att dessa skillnader kan kopplas till specifika färdigheter, t.ex. när det gäller matematikbegåvning.

Läs mer på
http://www.nytimes.com/2010/03/22/science/22women.html?pagewanted=print
Rapporten kan laddas ner på
http://www.aauw.org/research/whysofew.cfm
 

Jämställdhet i skolan


Jämställdhet i skolan har varit ett av de prioriterade ämnena under Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2009. Med anledning av detta har Island arrangerat två konferenser där jämställdhet i skolan diskuterades utifrån tre huvudteman:
  • Könsforskning och lärarutbildning
  • Könsuppdelad utbildning och könsuppdelad arbetsmarknad
  • Könsuppdelad utbildning — framtidens utbildningsformer
Anföranden från de två konferenserna har nu samlats i rapporten Ligestilling i skolen.

Konferensrapporten kan laddas ner på
http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2010-522

Intresset för högre studier större bland kvinnliga gymnasieelever


Sex av tio elever i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 2009/10 planerar att börja på en högskoleutbildning inom tre år. Andelen är högre bland kvinnorna, 65 procent, jämfört med männens, 51 procent. Det visar enkätundersökningen Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10 från SCB.

Läs mer på
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____290597.aspx
 

Prestige och könsmix på arbetsplatsen ger högst lön


Skaffa dig ett yrke med hög prestige där könssammansättningen är jämn om du vill ha en hög lön. Vill du jobba med service riskerar du däremot att hamna i botten av löneligan. Det visar Charlotta Magnusson vid Stockholms universitet i avhandlingen Mind the Gap. Essays on Explanations of Gender Wage Inequality. I de yrken där de högsta lönerna finns i Sverige arbetar ungefär lika många kvinnor som män. Dessa yrken är också de som har högst prestige, till exempel jurister, journalister och läkare. Avhandlingen visar att andelen kvinnor i ett yrke inte automatisk styr lönenivån. Det sambandet är snarare mycket oregelbundet. Till exempel ser man att de yrken där andelen kvinnor är högst inte har den lägsta lönen. Trots att andelen kvinnor inte har en entydig negativ effekt på lönen finns det ändå en tydlig skillnad i lönesättningen mellan könen. I synnerhet gäller detta i yrken med hög prestige där skillnaden i lön mellan könen kan vara så hög som 32 procent. Till stor del kan löneskillnaderna i yrken med hög prestige förklaras av att männens arbetsuppgifter i större utsträckning innehåller många tjänsteresor, krav på tillgänglighet utanför kontorstid och obetalt övertidsarbete, det vill säga jobbegenskaper som är karriärfrämjande men som är svåra att kombinera med barn- och familjeansvar.

Läs mer på
http://www.forskning.se/5.2fbadbb7126daac216d80004443.html
Avhandlingen kan laddas ner på
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:284166

Projektmedel för insatser för entreprenörskap inom högskola och universitet


På uppdrag av regeringen samordnar och genomför Tillväxtverket en ettårig
fortsättning av programmet Främja kvinnors företagande som genomfördes 2007-2009. Det nya programmet ska bidra till att nyföretagande och tillväxtföretagande bland kvinnor ökar. En del av programmet omfattar insatser för att främja entreprenörskap på högskola och universitet. Det övergripande syftet för dessa insatser är att kvinnor som studerar på universitet och högskolor ska starta och utveckla företag inom valda utbildningar. Prioriterade områden är kreativa och kulturella näringar, gröna näringar, vård och omsorg, humaniora. Sista ansökningsdag är 7 april 2010.

Läs mer på
http://www.tillvaxtverket.se/download/18.2951bcb412700b68b8680001125/Ans%C3%B6kningsomg%C3%A5ng+projektmedel+universitet_h%C3%B6gskola_0304.pdf
 

Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv


I tider av hot och osäkerhet tenderar människor att söka sig till det som är bekant, tryggt och igenkännbart. Traditionella uppfattningar om genus kan vara en viktig del i en sådan reaktion. Enligt etikforskaren Anna T. Höglund vid Uppsala universitet var det vad som hände i USA efter terrorattentaten den 11 september 2001. I sin bok Gender and the War on Terrorism — The Justification of War in a Post-9/11 Perspective hävdar hon att retoriken omkring kriget mot terrorismen både byggde på och bidrog till att konstruera och rekonstruera hierarkiska genusmönster. Enligt henne följdes terrordåden av vad som kan kallas en "remaskulinisering" av det amerikanska samhället. Exempelvis var den bild som gavs i media efter attentaten i huvudsak att det var modiga män som rusade till undsättning och offrade sig för att rädda andra, främst kvinnor och barn. Detta trots att den amerikanska brandkåren och polisen har både manliga och kvinnliga medarbetare.
 
Läs mer på
http://www.uu.se/press/pm.php?typ=pm&id=960
Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/nyhetsbrev/jamstalldhetihogskolan.

Senast uppdaterad: 2010-03-31
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se