Startsida Högskoleverket

 
 
2010
Mars
Februari
Januari

2009
December
November
Oktober
September
Augusti
Juli
Juni
Maj
April
Mars
Februari
Januari

2008
December
November
Oktober
September
Augusti
Juli
Juni
Maj
April
Mars
Februari
Januari

2007
December
November
Oktober
September
Augusti
Juli
Juni
Maj
April
Mars
Februari
Januari

Jämställdhet i högskolan nr 1, 2010

4 februari 2010

Kvinnor i majoritet på global nivå


1970 var det sex gånger fler män än kvinnor inom högre utbildning världen över. 2003 uppnåddes jämn könsfördelning på global nivå. Sedan dess har kvinnors deltagande i högre utbildning ökat mer än männens. Ett internationellt mönster visar att kvinnorna numera är i majoritet inom högre utbildning. Detta framgår av Unescos rapport Global Education Digest 2009. Rapporten visar också att det är skillnader mellan olika länder. I de europeiska och nordamerikanska länderna är det i genomsnitt tre gånger så många kvinnliga studenter och utexaminerade som de manliga. I de arabiska länderna råder en jämn könsfördelning. Men det finns också ett antal länder, exempelvis Etiopien, Kambodja och Liechtenstein, där andelen kvinnor i högskolan är en tredjedel eller mindre av studentpopulationen. Det finns också skillnader mellan olika utbildningsområden. Världen över är männen i majoritet inom teknik och kvinnorna inom bl.a. lärarutbildning, juridik och ekonomi.
 
Rapporten kan laddas ned på
http://www.uis.unesco.org/template/pdf/ged/2009/GED_2009_EN.pdf

Ökande andel manliga studenter i USA


Enligt en ny rapport från American Council on Education har gapet mellan kvinnors och mäns deltagande i högre utbildning i USA slutat växa. Trots att andelen kvinnliga studenter ökar fortfarande har samtidigt andelen manliga studenter ökat så pass mycket att skillnaden mellan kvinnors och mäns deltagande i högre utbildning har stabiliserats. Rapporten kommer mitt under en pågående debatt på nationell nivå där många har uttryckt sin oro över den låga andelen manliga studenter. Vissa högskolor har t.o.m. börjat tillämpa positiv särbehandling för män. Med anledning av detta har the U.S. Commission on Civil Rights inlett en undersökning om huruvida detta är diskriminerande mot kvinnor.  
 
Läs mer
http://www.insidehighered.com/layout/set/print/news/2010/01/26/gender
 

Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter inom diskrimineringsområdet


På regeringens uppdrag har utredaren Anne-Marie Morhed undersökt om aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter i de olika diskrimineringslagarna har varit effektiva. Hon har också övervägt hur krav på aktiva åtgärder kan göras mer tydliga och skarpa och om de bör utvidgas till fler diskrimineringsgrunder och fler samhällsområden. I sitt betänkande Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter - ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden (SOU 2010:7) föreslår hon att lagen ska inriktas mot att arbetsgivare ska ha ett ständigt pågående arbete med att själva inventera och analysera vilka hinder som finns i verksamheten mot att främja lika rättigheter och möjligheter. Arbetet ska gälla alla diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar, dvs. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. De föreslagna bestämmelserna föreslås också gälla för utbildningsområdet och för försvarets utbildningar.
 
Läs mer på
http://regeringen.se/sb/d/12440/a/138865

Ny kunskapsportal


En kunskapsportal om jämställdhetsintegrering Jämställ.nu har lanserats. Den innehåller fakta om jämställdhetsintegrering, lärande exempel, verktygslåda och samlad forskning på området. Jämställ.nu är en samverkanssatsning mellan Europeiska Socialfondens Temagrupp Likabehandling, Nationella Sekretariatet för Genusforskning, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vinnova.
Läs mer på
http://www.jamstall.nu/web/jamstall.aspx
 

Utlysning av medel för 2010


Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) har utlyst medel för 2010. En övergripande prioritering är insatser som syftar till strukturell förändring och/eller innehåller innovativa element. Den primära målgruppen för utlysningen är lärosäten. Även organisationer med anknytning till lärosäten, statliga myndigheter, fackliga organisationer och andra liknande sammanslutningar har dock möjlighet att ansöka om medel för verksamhet som faller inom ramen för utlysningen. Sista dag att ansöka om medel är den 1 april 2009.

Läs mer på
http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/hem.aspx
 

Kön inget för framtiden?


I en rapport från Institutet för Framtidstudier presenteras omfattningen av och karaktären på de könsperspektiv som används inom framtidsstudier internationellt. Detta görs genom en kartläggning av artiklar publicerade under 40 år i den största vetenskapliga tidskriften inom framtidsstudier Futures: the journal of policy, planning and futures studies. Resultaten visar att kön som studieobjekt eller analysdimension är mycket marginellt förekommande. Endast 2,5 procent av samtliga artiklar i tidskriften kan sägas anlägga ett könsperspektiv. Trots den kunskap som finns om att kön organiserar samhällen på fundamentala sätt ges alltså könsanalyser ytterst begränsat utrymme i diskussioner om framtiden. Studien visar också att de få framtidsbilder med könsperspektiv som finns centreras kring tankar om att upphöja så kallade kvinnliga värden för att skapa fredligare, miljövänligare och mindre exploaterande framtidssamhällen. Med tanke på de traditionella föreställningar om män och kvinnor, manligt och kvinnligt, som reproduceras genom att koppla kvinnor till dessa typer av värden ställer rapporten frågan om vilken möjlighet till förändring av könsrelationer sådana framtidsbilder egentligen har.

Läs mer på
http://www.framtidsstudier.se/sv/redirect.asp?p=3548
 

Syfte med genusförslag efterlyses


Uppsala universitet utreder om man ska införa en så kallad genusmärkning av vissa utbildningar. Förslagen som en särskilt tillkallad arbetsgrupp presenterade i september 2009 bygger till stora delar på Lunds Universitets arbete med genuscertifiering. Fakulteterna har nu lämnat sina remissvar på förslaget. Flera av dem pekar på svårigheter med gränsdragningar för märkningen och varnar för styrning av utbildning eller forskning. Andra kritiserar själva termen "märkning" eller lyfter fram risken för onödigt administrativt arbete. Remissvaren går nu vidare till områdesnämnden som ska avgöra om frågan ska utredas vidare eller om förslaget läggs på hyllan.

Läs mer på
http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=6-AV_ID=1006383,00.html?
http://www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar/2010/01/Juridiska-fakulteten-i-Uppsala-sagar-genusmarkning-/
 

Högskolesystemets påverkan på jämställdhet i akademin


I avhandlingen Pyramider och pipelines. Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan från Linnéuniversitetet studerar statsvetaren Charlotte Silander hur utbildnings- och forskningssystemet kan påverka jämställdheten i akademin. Hon utgår från två mått på könsobalans — vertikal och horisontell. Vertikal könsobalans betyder att det finns ett samband mellan en persons kön och position i akademin. Horisontell könsobalans betyder att det finns ett samband mellan kön och vilket område man befinner sig inom. Avhandlingen visar att under den expansiva utbyggnaden av högskolan under 1990-talet har framförallt den vertikala obalansen minskat men delvis även den horisontella. Sambandet mellan kön och position i akademin och kön och område har alltså blivit svagare. Detta kan tolkas som att högskolan har blivit mer jämställd under perioden. Däremot har den geografiska spridningen inte påverkat könsobalansen. Det finns ingen tydlig skillnad i könsobalans mellan de äldre lärosätena och de nya universiteten och högskolorna.

Läs mer på
http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/
hogskolesystemetspaverkanpajamstalldhetiakademin.5.7352ec0c1261caa65f080001276.html
 

Hushållsarbete tar mycket tid för kvinnliga forskare


När professor Carol W. Greider fick ett telefonsamtal från Stockholm om att hon fått Nobelpris i medicin höll hon på att tvätta kläder. I olika intervjuer har sedan hon berättat att hon gör mycket av hushållsarbetet. Carol W. Greider är inte unik. Rapporten Houswork is an Academic Issue visar att kvinnliga forskare i USA har mer hushållsplikter än deras manliga kollegor. Akademisk position har liten betydelse för omfattningen av kvinnors hushållsarbete. Både kvinnor på toppositioner och på lägre positioner inom högskolan arbetar lika mycket hemma. Rapporten visar också att kvinnliga forskare tillbringar ungefär lika mycket tid på sina arbetsplatser som de manliga, ca 56 timmar i veckan.
 
Läs mer på
http://chronicle.com/article/Female-Scientists-Do-More/63641/?sid=at&utm_source=at&utm_medium=en
Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/nyhetsbrev/jamstalldhetihogskolan.

Senast uppdaterad: 2010-02-04
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: hsv@hsv.se