Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 9, 2010

12 mars 2010

Både piska och morot för att danska studenter ska studera snabbt


De danska studenter som snabbt kommer igång med sina studier ska få morötter i form av kontant belöning. Det sägs i den nya danska regeringens arbetsplan, signerad partiet de Konservative. De studenter som tar sin första högskoleexamen senast tre år efter studentexamen ska få en bonus på 10 000 danska kronor (motsv. ca 13 000 SEK). Förslag om att införa ekonomiska incitament har tidigare, år 2005, framförts av den danska s.k. Välfärdskommissionen. Den nya arbetsplanen innehåller också en piska i form av begränsningar för de studenter som väntar mer än tio år efter gymnasiet med att påbörja högre utbildning. Dessa ska bara kunna få studiestöd under den normerade studietiden, och inte som nu upp till 12 månader därutöver. Syftet med de föreslagna förändringarna är att få de unga snabbare genom utbildningssystemet och därmed säkra Danmarks framtida välstånd: " Det handler ikke om at spare. Det handler om at få de unge ud på arbejdsmarkedet lidt hurtigere. Det har vi brug for, hvis velstanden skal sikres." det säger Rasmus Jarlov från Konservative. Förutom bland regeringspartierna verkar det finnas stöd för vissa förändringar också bland flera av oppositionspartierna. Socialdemokraterna säger t.ex. att man är positiv till åtgärder för att snabbare få unga att ta sig igenom den högre utbildningen. Även Socialistisk Folkeparti är positiva, men vill också se åtgärder för att de unga inte ska hamna i långtidsarbetslöshet och att de ska få arbete inom det område där de utbildat sig.
 
Läs mer här.
http://vtu.dk/nyheder/nyheder-udefra/2010/k-pisk-eller-gulerod-til-de-studerende/
http://vtu.dk/nyheder/nyheder-udefra/2010/forligspartier-aabne-for-su-aendringer/

Den demografiska krisen i Ryssland kan få studentantalet att rasa


Antalet studenter i Ryssland kan komma att minska från nuvarande 7,5 miljoner till 4 miljoner inom några få år. Det framgår av en rapport som utbildningsminister Andrei Fursenko nyligen presenterade. Rapporten visar att den första minskningen i antalet studenter kom läsåret 2004/05, och den största delen av denna drabbade de privata lärosätena. Men problemet är enligt honom inte bara kvantitet utan också kvalitet. Enligt utbildningsministeriets bedömning är det nämligen bara 15—20 procent av de unga ryssar som söker sig till inhemska universitet som gör det för att skaffa sig kunskaper. Resten gör det för att slippa göra militärtjänst eller för att överhuvudtaget få en chans till framtida arbete. Risken för att antalet studenter ska minska hänger samman med minskande ungdomskullar. Mellan år 2004 och 2009 minskade antalet elever i motsvarigheten till gymnasieskola från närmare 16 till 13,4 miljoner. Hoppet står nu till att krisen ska bli relativt kortvarig, eftersom antalet elever i motsvarigheten till grundskolans första klass ökade med 140 000 det senaste året. Det skulle kunna betyda att från år 2020 kan antalet studenter sakta börja öka igen. Demograferna menar att västliga länder står inför liknande problem som i Ryssland. Den ryska krisen blir dock av en annan magnitud eftersom antalet studenter i Ryssland har ökat mycket kraftigt under senare år. Antalet dubblerades mellan början av 1990-talet och början av 2000-talet.
 
Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100305111840656

Anställda vid finska universitet har varslat om strejk


Mindre än tre månader efter att den nya universitetslagen i Finland har trätt i kraft är relationerna mellan universiteten och deras anställda mycket ansträngda. De anställdas tre fackliga organisationer har varslat om en endagsstrejk. Det blir i så fall den första strejken inom området sedan 1986. Tidigare reglerades anställningarna vid universiteten av samma kollektivavtal som övriga statsanställda. De fackliga organisationerna förhandlade därmed direkt med regeringens representanter. I och med den nya lagen ska förhandlingarna istället ske med SYTY som representerar Finlands 16 universitet. Och förhandlingarna har nu pågått i flera månader. Problemen gäller inte lönerna, utan ledigheter vid sjukdom och andra anställningsförmåner. Universiteten vill nu begränsa ledigheterna vid sjukdom, eftersom de är betydligt generösare än vad landets allmänna välfärdssystem innebär. Universiteten vill också minska antalet semesterdagar som utfaller vid sjukledigheter. De fackliga organisationerna säger för sin del att de goda förmåner man har är en kompensation för de relativt sett låga lönerna. De påpekar också att innan lagen röstades igenom fick man försäkringar om att anställningsvillkoren inte skulle försämras. Vissa bedömare anser att de krav som de fackliga organisationerna ställer är mycket modesta jämfört med t.ex. de krav som strejken i hamnarna handlar om. Den svenskspråkiga tidningen Hufvudstadsbladet menar i en ledare också att en del av problemen i förhandlingarna beror på att några av landets universitet inte har skötts tillräckligt bra. Man pekar samtidigt ut bl.a. Helsingfors universitet och universitetet i Tammerfors som lärosäten där viktigt nytänkande pågår. 
 
Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100305111806698
http://www.hbl.fi/text/inrikes/2010/3/1/w43826.php
http://www.hbl.fi/text/ledare/2010/3/4/d43885.php (ledare)

Danska forskningsmiljarder går till undervisning


Stora belopp som skulle användas till forskning vid de åtta danska universiteten används istället till undervisning. Sammanlagt rör det sig om 1,2 miljarder danska kronor (motsv. närmare 1,6 miljarder SEK). Motiven är att de medel som universiteten tilldelas för undervisning är helt otillräckliga. Det säger rektorn för Aarhus universitet, Lauritz B. Holm-Nielsen: "Omkring seks procent af Aarhus Universitets omsætning flyttes reelt fra forskning til undervisning. Det er cirka 300—400 millioner kroner. Det betyder, at vi opretholder god undervisning, men det betyder også, at pengene ikke bliver brugt til forskning." En effekt är att Danmark använder mindre än en procent av bruttonationalprodukten till forskning, vilket är långt under regeringens mål och långt under genomsnittet för EU som är 1,9 procent. En annan effekt av överflyttningen är att alltfler forskare måste ansöka om pengar till av sina forskningsprojekt, allt ifrån inköp av mindre apparatur till rena driftsbidrag. Problemen att finansiera undervisningen påpekades förra året i en rapport från konsultfirman McKinsey. Det ledde till att anslagen höjdes för vissa utbildningsområden. Men det var långt ifrån tillräckligt: "Vi har fået et lille løft på finansloven, men reelt er der behov for, at alle taxametre hæves med 10.000 kroner. per studerende om året", det säger rektor Ralf Hemmingsen vid Köpenhamns Universitet.
 
Läs mer här:
http://www.information.dk/telegram/226392
http://politiken.dk/indland/article916242.ece

"My University" ska berätta allt om universiteten i Australien


De 39 universiteten i Australien måste i fortsättningen redovisa en mängd uppgifter om sig själva och sin utbildning på den nya webbplatsen “My University". Det handlar om bl.a. om antal studenter per lärare, anställningssituationen för dem som tagit examen, avgifter, undervisningens kvalitet och stöd till studenter. Webbplatsen ska vara igång år 2012, samtidigt som begränsningarna för det antal offentligt finansierade platser som lärosätena får erbjuda tas bort. Det senare väntas leda till tuff konkurrens om de bästa studenterna. En liknande webbplats, "My School", med information om varje skola i Australien lanserades i januari i år. Där redovisas bl.a. provresultat i läsning och skrivning. Utbildningsminister Julia Gillard säger att "... universities will be able to learn from the success of their colleagues and the learning outcomes and the quality of teaching of our universities will become better known in the general community." En ny myndighet, the Tertiary Education Quality and Standards Agency, kommer troligen att få ansvaret för webbplatsen och dess innehåll. Reaktionerna från lärosätena har i allmänhet varit positiv. Ordföranden i studenternas organisation National Union of Students, Carla Drakeford, säger att det finns ett starkt krav från studenterna på mer information. Därför lanserar organisationen en egen universitetsrankning i september. Samtidigt är hon oroad: "We would be worried that under a deregulated system of student places, there will be a huge influx into the top-five universities with students neglecting regional universities and small institutions."

Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100305112100235
http://www.theaustralian.com.au/higher-education/after-my-school-comes-my-university/story-e6frgcjx-1225836275192

Nyheter i korthet


Norge: Över 100 vakanta tjänster som forskare och lärare vid universitetet i Oslo kunde av ekonomiska skäl inte tillsättas under 2009. Därmed tvingas man ta tillbaka en rad satsningar som gjordes i samband med att den s.k. kvalitetsreformen genomfördes för några år sedan. Parallellt med neddragningarna har omkring 50 nya tekniska och administrativa tjänster inrättats, för att möta statliga krav på bl.a. återrapportering. Läs mer här:
http://universitas.no/nyhet/54592/universitetet-i-oslo-kutter-i-vitenskapelige-stillinger/
 
Malaysia: I januari arresterades 50 studenter vid ett islamskt universitet i närheten av huvudstaden Kuala Lumpur. Motivet var misstänkt terroristverksamhet och kopplingar till Al-Qaeda. Arresteringarna skedde i samband med en föreläsning som hölls av en religiös ledare med uttalat antivästliga åsikter. Bland de arresterade fanns bl.a. studenter från Nigeria, Ghana, Kenya, Syrien och Sudan. Senare har 38 frisläppts, men 12 är fortfarande arresterade. Mot detta protesterar nu the World Organisation Against Torture (OMCT), eftersom det enligt uppgift förekommer tortyr i landets fängelser. Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100305112917931
 
Södra Afrika: Samarbetet inom the Southern African Regional Universities' Association (Sarua) har, fem år efter bildandet, utvecklats snabbt. Organisationen inbegriper länderna i den s.k. SADAC-regionen. Man har som mål att bli en erkänd expertorganisation för högre utbildning i södra Afrika. Ett uttryck för att man har nått en bra bit mot det målet är uppdraget att leda diskussioner om hur situationen för den högre utbildningen i Zimbabve ska kunna normaliseras. Just nu arbetar man annars särskilt med kapacitetsbyggnad när det gäller ledningsfrågor på olika nivåer. Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100226130836164
 
USA: Kan en professor vara medlem på Facebook? Jo, naturligtvis. Men det kan få konsekvenser. Det har Gloria Gadsen, professor i sociologi vid the East Stroudsburg University, fått erfara. Hon har fått ta ledigt från sin tjänst efter att skrivit kommentarer som uppfattats som hot. Inte av de "vänner" hon har tillåtit läsa det hon skriver, men väl av vännernas vänner. De har utan Glorias vetskap kunnat läsa hennes kommentarer. Efter en tung dag på universitetet efterlyste hon t.ex. "... a very discreet hitman... Yes, it´s been that kind of day..." Läs mer här: http://www.insidehighered.com/news/2010/03/02/facebook  

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2010-09-23
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .