Skriv ut
Internationellt om högskolan nr 8, 2010
5 mars 2010
Norge har undersökt lärosätenas handlingsutrymme
Universitet och högskolor i Norge har visserligen ett omfattande utrymme för att själva bestämma ramarna för sin styrning och ledning, men det krävs ändå åtgärder. Det konstaterar en arbetsgrupp som tillsatts av forsknings- och högskoleministern Tora Aasland. Gruppen har haft i uppgift att granska om det är balans mellan departementets styrning och lärosätenas eget handlingsutrymme. Några av gruppens rekommendationer gäller personalens arbetsvillkor. Att dessa förbättras är enligt gruppen nödvändigt för att lärosätena ska kunna utföra sitt samhällsuppdrag. Detta måste säkras genom bl.a. särskilt avsatt tid till forskning och genom att det kollegiala beslutsfattandet ges stor tyngd. Vidare måste lärosätena uppmärksamma de tillsvidareanställda lärarnas situation. Att villkoren förbättras för de anställda är nödvändigt för att den akademiska karriären ska vara attraktiv. Tora Aasland menar att rapporten från gruppen är värdefull och att gruppen har varit modig. Hon menar att den dock inte har varit tillräckligt modig utan att mer borde ha gjorts för att utvärdera de prioriteringar som lärosätenas själva har ansvar för. Hon saknar även en diskussion om relationen mellan styrning och ämnesfrihet samt om riskerna med prioriteringar. Arbetsgruppen ger rekommendationer till kunskapsdepartementet, till lärosätena samt gemensamt till båda parter. Rekommendationerna rör, utöver personalens situation, den finansiella styrningen, antalet studieplatser och avlagda poäng, extern finansiering m.m. Tora Aasland säger att hon tänker ta initiativ till att minska antalet tillfälliga anställningar. Hon vill också försöka reducera kraven på rapportering. Det ska bland annat ske genom att utvärdera tiden som lärosätena lägger på rapportering till departementet.
Läs mer här:
http://www.regjeringen.no/nb/dep/kd/pressesenter/pressemeldinger/2010/Modig-om-handlingsrom-men-ikke-modig-nok.html?id=594053
http://www.regjeringen.no/upload/KD/Vedlegg/Rapporter/Handlingsrom%20for%20kvalitet.pdf
Utländska studenter känner sig hotade
En undersökning i Australien visar att omkring 80 procent av de utländska studenter som deltog i undersökningen känner sig hotade i Melbourne. Hälften av dem som har hotats tror att hoten har rasistiska, religiösa eller kulturella dimensioner. Undersökningen berör fler än 500 utländska studenter och de som har anmält våldsamma händelser har identifierat förövarna som yngre män i utkanten av samhället. Forskarna från Victoria universitetet säger emellertid att man inte kan dra några slutsatser om förövarnas etniska bakgrund från materialet. En talesman för en förening för indiska studenter säger att studien bekräftar vad de har försökt säga under lång tid. Han menar att det här snarare handlar om en attityd i samhället än att polisen inte prioriterar frågan. Rapporten pekar på att studenterna själva anser att rasism är det största problemet medan myndigheterna anser att våldsdåden snarare är planlösa och tillfälliga. En av författarna till rapporten, Joanne Pyke, säger att: " Our view is that safety risks for international students are complex and are closely linked to environment and socio-economic factors, but that racism is one factor in the mix of risk".
Läs mer här: http://www.theaustralian.com.au/news/nation/overseas-students-feel-threat/story-e6frg6nf-1225831120675
Svårt att hantera psykisk ohälsa inom akademin
Den tragiska dödsskjutningen av flera forskare och lärare vid University of Alabama för några veckor sedan, har nu lett till en diskussion i USA om hur psykisk ohälsa hanteras inom akademin. För många har händelsen bekräftat deras värsta farhågor om att kraven på meritering, begränsade kontakter med omvärlden och att den starka påverkan som interna intriger kan få på karriärmöjligheter leder till en osund arbetsmiljö. Andra menar att arbetsförhållandena inte skiljer sig så mycket åt mellan akademin och andra arbetsplatser t.ex. hälsovård och polis. Alla tycks dock vara överens om att det finns många aspekter av det akademiska livet som gör det svårt att identifiera psykiskt sjuka anställda och erbjuda dem hjälp. Insatserna på det här området riktas istället oftast mot studenterna, särskilt som det i USA förekommit många uppmärksammade händelser där studenter löpt amok med ett skjutvapen. Psykisk ohälsa bland lärare och forskare leder dock sällan till mord. Istället blir resultaten vredesutbrott, hård press på övrig personal och dåligt fungerande institutioner som paralyseras av en nyckelmedarbetare som inte fungerar. Ett problem är att de som verkligen behöver hjälp sällan söker den själv. Den som har problem vill framstå som att han eller hon har kontroll, samtidigt som omgivningens tolerans oftast är ganska hög. David R. Evans vid Buena VistaUniversity säger att "There´s a pretty high tolerance for eccentricity and the sense that really smart people are often quirky." Och han fortssätter “Where´s the right line between nonconformism and madness?"
Läs mer här: http://chronicle.com/article/In-Academe-Mental-heath/64246/?sid=at&utm_source=at&utm_medium=en
Är deltidsstudier ett alternativ till heltid?
I England anser Lord Mandelson att regeringen bör ge större anslag till deltidsstudier och dra ner på finansieringen för bl.a. heltidsstudier som leder till den treåriga "honours degree". Men Bahram Bekhradnia som är chef för Higher Edcuation Policy Institute (HEPI) håller inte med. Han hänvisar till en studie som HEFCE publicerade förra året där man följde en kohort med mer än 16 000 deltidsstudenter som började studera läsåret 1996-97 för att se hur det hade gått för dem 11 år senare. Om man tar bort studenter från The Open University, visar den att av dem som sagt sig vilja nå en bachelorexamen, lämnade 59 procent universitetet utan en examen. Bekhradnia säger att det är viktigt med deltidsstudier som ett alternativ för människor som inte kan studera heltid av ekonomiska skäl eller familjeskäl eller som behöver en kurs som kompetensutveckling i sitt arbete. Men unga bör uppmuntras till att studera heltid eftersom de då har bättre chanser att slutföra sina studier. Deltidsstudier är däremot ofta billigare för staten men är egentligen inget alternativ till heltidsstudier. Möjligheterna att lyckas med sina studier är ofta mindre för den här typen av studenter på grund av deras sociala förhållanden. Claire Callender som har specialiserat sig inom politik för högre utbildning vid University of London, Birkbeck, säger att omkring 80 procent av deltidsstudenterna arbetar och att många dessutom har barn. Trycket på de här studenterna är enormt, enligt henne. "Studying as a part-time student is a juggling act, with academic work fitted around other commitments," säger hon.
Läs mer här: http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?storycode=410546
Fördel studenter med tillgodoräknande
Studenter som fick tillgodoräkna sig utbildning utanför akademin hade dubbelt så stor chans att ta examen jämfört med dem som inte hade fått tillgodoräkna sig tidigare studier. Det kan t.ex. gälla utbildning inom militär eller företag. Resultaten kommer från en undersökning som gjorts av the Council for Adult and Experiential Learning (CAEL) och Lumina Foundation. Bakgrunden är att president Obama har som mål att öka antalet amerikaner med eftergymnasial utbildning. Detta kan dock bli svårt eftersom antalet amerikaner med rätt ålder för att börja högskolestudier minskar. För att öka andelen måste man därför finna nya grupper som kan börja studera. Den nya undersökningen som har gjorts bland mer än 62 000 vuxna studenter vid 48 colleges i USA pekar på att vuxna studerande kan vara intressanta för att nå målet. Studenterna i undersökningen var 25 år eller äldre och påbörjade sina studier 2001-02. Av de 62 000 hade 15 600 fått tillgodoräkna sig tidigare utbildning. De vanligaste metoderna var standardiserade prov och utvärderingar av deras portfolio. Studenterna var ofta män med mindre behov av ekonomiskt stöd eller stöd med sina studier och hade ofta militär erfarenhet. Den här studerandegruppen hade bättre resultat vid alla typer av lärosäten som ingick i studien. Det visade sig också att de skaffade sig sina examina snabbare än sina studiekamrater, t.ex. mellan 2,5 och 10 månader snabbare för en bachelorexamen. Även i sådana fall där studenterna inte tog en examen förefaller det som om tillgodoräknande hjälper studenterna att hålla sig kvar i utbildningen. 56 procent av de studenter som hade börjat 2001-02 men inte tagit ut en examen 2008 hade skaffat sig 80 procent av de poäng (credits) som krävdes för examen.
Läs mer här: http://www.insidehighered.com/news/2010/03/01/prior
Nyheter i korthet
EU: Den nya kommissionären för forskning, innovationer och vetenskap Máire Geoghegan-Quinn, menar att EU producerar fler forskningsartiklar än Japan och USA och skulle kunna bli världsledande på att kommersialisera innovationer. Men det saknas ofta riskkapital för kommersialisering. En idé är att starta en slags megafonder vid sidan av Europeiska investeringsfonden som mestadels är inriktad på små eller medelstora företag. Kommissionen arbetar med att ta fram en handlingsplan för innovationer som bland annat ska bidra till en mer framgångsrik konkurrens med USA.
Läs mer här: http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100226133310593
Finland: Finland startar ett försök med terminsavgifter för studerande utanför EU/EES vid nio universitet och tio yrkeshögskolor. Totalt deltar 130 utbildningsprogram i försöket. Under 2010 kommer färre än hälften av programmen i försöket att vara avgiftsbelagda, och de övriga kommer att få avgifter senare. Försöket avslutas under 2014. För att lärosätena ska få ta ut avgifter krävs att de har ett stipendiesystem för studerande som deltar i avgiftsbelagda utbildningsprogram. Högskolorna får själva avgöra hur stora avgifterna ska vara. Läs mer här:
http://www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2010/02/lukukausimaksukokeilu.html?lang=sv
Australien: Den federala australiska regeringen har inlett ett arbete för att fastställa minimistandards inom den högre utbildningen. En panel som leds av Australian Learning och Teaching Council ska fastställa minimimål för kunskap och färdigheter. Lärosätena ska dock vara fria att ställa högre krav än minimistandards. En ny myndighet som startas under året — Tertiary Education Quality and Standards Authority - ska övervaka hur dessa standards efterlevs. Läs mer här: http://www.theaustralian.com.au/higher-education/project-to-set-minimum-standards/story-e6frgcjx-1225831101842
Nigeria: Nigerias ungdomsminister har föreslagit att landet mer aktivt ska försöka följa upp nigerianska utlandsstudenters sociala och religiösa vanor. Studenterna ska även få tillgång till vägledning och "social orientering". Förslaget har väckt stark kritik bland lärare och studenter i Nigeria för att det gör intrång på grundläggande friheter. Men andra anser att mot bakgrund av attentatsförsöket på juldagen 2009 under en flygning till USA av en nigeriansk student, finns det anledning till en sådan åtgärd, förutsatt att den genomförs i en tolerant anda. Läs mer här: http://www.universityworldnews.com/article.php?story=2010022613363886
Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)
För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Kontaktperson: Per-Gunnar Rosengren, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .
