Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 5, 2010

12 februari 2010

Fortsatt kaos i antagning till tyska universitet


Fyra veckor in på höstterminen 2009 stod fortfarande 18 000 studieplatser tomma till attraktiva utbildningar i Tyskland. Det visar en undersökning från den tyska kulturministerkonferensen. Till de utbildningar som påverkades hörde juridik och företagsekonomi där antalet platser är begränsat och söktrycket stort. Samtidigt arbetade lärosätena intensivt med att kontakta dels studenter som antagits till flera alternativ för att få besked om vilken utbildning de tänkte påbörja, dels dem som skulle erbjudas platser där det kommit återbud. Problemen har pågått länge och har sin grund i att sedan 2003 har tyska lärosäten möjlighet att själva välja vilka som ska antas. Det är endast antagningen till utbildningar i farmaci och medicin som sköts centralt av antagningsmyndigheten Zentralstelle fur die Vergabe von Studienplätzen (ZVS). Men även när det gäller dessa spärrade utbildningar kan lärosätena besluta om urvalet för upp till 60 procent av platserna. Studenterna kan söka flera olika utbildningar och lärosätena har svårt att hantera att flera sökande blir antagna på mer än ett ställe. En effekt är att en del sökande blir helt utan plats, trots stora insatser för att tillgodose studenternas val. Lärosätena ska nu försöka hantera problemet genom att skapa en s.k. studieplats-börs på Internet. Där ska sökande kunna se var det finns lediga platser och vilka utbildningar som genom lokala beslut har ett begränsat antal platser. Men börsen ska bara vara en övergångslösning. En mer permanent lösning är på väg, i samverkan mellan lärosätena, kulturministerkonferensen och ZVS. Detta nya system beräknas vara i drift till höstterminen 2011.
 
Läs mer här:
http://www.focus.de/wissen/campus/tid-17122/hochschulpolitik-chaos-bei-der-studienplatzvergabe_aid_477070.html?drucken=1 (på tyska)

Rankningsnyheterna duggar tätt


En årlig översikt över olika rankningsmodeller ska förse de europeiska lärosätena med information om dessa modeller och föreslå förbättringar i dem. Det är EUA — intresseorganisationen för de europeiska universiteten — som ska ta fram översikterna. Ett viktigt syfte är att beskriva de förändringar i metoder och underlag som sker. Med sådan kunskap blir det lättare att analysera lärosätenas förändrade placeringar från ett år till ett annat. Översikten ska ses mot bakgrund av bl.a. det utvecklingsarbete som nu pågår på uppdrag av EU-kommissionen. Ett konsortium arbetar på att få fram en flerdimensionell rankning. Viktiga inslag kommer där att vara undervisning och lärande, inte bara forskning.  En första rapport från detta EU-projekt ska lämnas i november i år och diskussioner ska sedan föras med olika intressenter fram till april år 2011. Därefter ska det europeiska rankningssystemet sjösättas. Ett annat nytt inslag i rankningsfloran bygger på mätning av hur många besök olika lärosäten har på sina hemsidor. Det är ett privat företag, kallat 4International Colleges and Universities, som erbjuder en förteckning on-line över ackrediterade lärosäten över hela världen. Dessa rangordnas utifrån antal besök via tre olika sökmotorer på Internet: Google, Yahoo och Alexa (Amazon). Enligt företaget finns uppgifter om 9 200 lärosäten i 200 länder. Att rankning är kommersiellt intressant finns det fler färska exempel på. Ett av de mer kända systemen för rankning, det som tidningen the Times och deras utbildningsbilaga Times Higher Education Supplement står bakom, byter nämligen leverantör av dataunderlag. Fram till nu har man samarbetat med företaget QS, men ska byta till Thomson Reuters. QS går dock vidare på egen hand och har träffat avtal med flera internationella mediekoncerner. Bland annat ska man producera rankningar som är skräddarsydda för den asiatiska marknaden.
 
Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100205113219232 (EUA)
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100205113405743 (EU-projektet)
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100205112802880 (hemsidesbesök)
http://www.theaustralian.com.au/higher-education/rival-rankers-rush-to-market/story-e6frgcjx-1225826091481 (QS och Tompson reuters)

I USA minskade donationerna från privatpersoner med 12 %


När den ekonomiska krisen drabbade USA minskade donationerna från privatpersoner till universitet och högskolor med närmare 12 procent. Det är den största nedgången sedan 1969 då uppgifter om donationer började samlas in. Bidragen var trots denna senaste minskning mycket omfattande och uppgick sammanlagt till närmare 28 miljarder dollar (motsv. drygt 200 miljarder kronor). De tjugo lärosäten som samlade in mest bidrag svarade för drygt 26 procent av hela beloppet, men utgjorde mindre än 2 procent av dem som deltog i undersökningen. Också för dessa lärosäten var minskningen närmare 12 procent. Den största minskningen, 25 procent, gällde donationer till särskilda ändamål, t.ex. att inrätta fonder, för att uppföra nya byggnader eller köpa in mark. Allmänna "driftsbidrag" minskade bara med omkring 1 procent. Bland dem som arbetar med insamling av bidrag är man oroade över att andelen alumner som lämnar bidrag har sjunkit till 10 procent. För två år sedan var motsvarande värde 11,7 procent. Vissa bedömare menar dock att det egentligen handlar om att lärosätena blivit bättre på att lägga in sina alumner i databaser, inte att antalet givare har minskat. John Lippincott, chef för the Council for Advancement and Support of Education säger i en kommentar att just alumnerna är mycket viktiga som givare: "The alumni who make those small gifts today will be making the big gifts 20 years from now." De tre lärosäten som samlade in mest medel 2009 var Stanford University (640 milj. dollar), Harvard University (601 milj.) och Cornell University (446 milj.).
 
Läs mer här:
http://www.insidehighered.com/news/2010/02/03/money

Ansökningsrekord i Storbritannien för fjärde året i rad


Mer än 570 000 har hittills i år skickat in ansökningar till brittiska universitet och högskolor. Det innebär en ökning jämfört med förra året med närmare en femtedel. Det meddelar Ucas, den myndighet som ansvarar för antagningsarbetet. Det ska ställas mot att antalet tillgängliga platser kommer att minska. Enligt finansieringsmyndigheten Hefce minskar de bara i England med 6 000 till nästa år. Effekten kan komma att bli att totalt omkring 200 000 sökande blir utan plats, om antalet ansökningar fortsätter att strömma in i samma takt som nu. Antalet sökande inom landet har ökat med 22 procent och antalet sökande från andra länder med närmare 29 procent. Bedömare anser att en del av ökningen som nu syns beror på den ekonomiska krisen. Det märks bl.a. på att antalet ansökningar från personer äldre än 25 år har ökat med drygt 63 procent och från personer i åldern 21—24 har ökat med närmare 45 procent. En undersökning bland arbetsgivare som också offentliggjorts nu, visar att fortsatta studier är det minst rekommenderade från deras sida. Istället bör de nyexaminerade ta tillfälliga arbeten, skaffa sig mer yrkesinriktad utbildning eller göra ideellt arbete. Ministern för högre utbildning, David Lammy, säger i en kommentar: "Getting a place at university has always been, and should be, a competitive process. Not everyone gets the grades, and some decide university is not for them. It's early days and students haven't even sat their A-levels yet."

Läs mer här:
http://www.guardian.co.uk/education/2010/feb/09/university-applications-reach-record-levels

Extrem makeover av programmen i Hong Kong


University of Hong Kong ska förändra sin utbildning totalt. Det gör man trots placering som nummer 24 på rankningen i Times Higher Education och som nummer två i Asien. Det gör man också trots att 80 procent av dem som tar examen från lärosätet får arbete direkt. Men man är nära verkligheten, i form av det nav för globala affärer som Hong Kong utgör. Därför ser man snabbt hur denna verklighet förändras. De som tar examen måste, säger man, kunna verka i en multikulturell och flerspråkig omgivning och de måste kunna ta till sig nya arbetssätt och kompetenser för att anpassa sig till den föränderliga företagsvärlden. Det man ska göra handlar mycket om att bredda utbildningen och påminner i vissa stycken om Liberal Arts education (se också nr. 2/2010). Universitetet har valt att se sin grundutbildning som mycket mer än en övning. Alla delar av studentens liv från att organisera en fest till att delta i välgörenhetsarbete ska medverka till att utbildningsmålen uppnås. Studenterna förväntas delta i vad man kallar experimentellt lärande (problemlösande och praktik), studera eller praktisera utomlands, samt läsa ett antal gemensamma kurser vid sidan av sina ämnesstudier. Undervisningen kommer att ske på engelska, men detta språk kommer också att vara lingua franca för alla aktiviteter på campus. Eftersom ambitionerna höjs, kommer också utbildningen att förlängas från tre till fyra år. Man ska dessutom satsa på att rekrytera fler utländska studenter för att stödja det internationella engagemanget. Flera andra exempel på omfattande förändringar av utbildningsprogrammen nämns i denna och en annan artikel, t.ex. vid University of Melbourne i Australien, University of Warwick i England och University of Aberdeen i Skottland. 
 
Läs mer här:
http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?storycode=410237
http://www.guardian.co.uk/education/2010/feb/09/change-degree-courses-radical-aberdeen

Nyheter i korthet


USA: Hösten 2008 ökade antalet studenter som registrerade sig för distansutbildning på nätet med 17 procent jämfört med året innan. Det visar en nyligen presenterad undersökning, som också visar att andelen studenter som tar minst en kurs online var drygt 25 procent. Samtidigt visar frågor till lärosätenas ledning att den ökade andelen studenter som läser via nätet inte motsvaras av en satsning på att utveckla lärarnas pedagogiska utbildning. Läs mer här.
http://www.insidehighered.com/news/2010/01/27/online

Burkina Faso: Fyra afrikanska länder har gemensamt startat ett masterprogram med inriktning på epidemiologi och drift av laboratorier. Programmet är förlagt till the University of Ouagadougou och är ett initiativ från Burkina Faso, Mali, Niger och Togo. Till initiativtagarna hör också Världshälsoorganisationen WHO. I en första omgång har 12 studenter tagits in, varav de flesta läkare, biologer och veterinärer. Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100128200557233

Kanada: Den kinesiska regeringen har avlägsnat University of Calgary från sin lista över ackrediterade lärosäten. Från universitetets sida misstänker man att det beror på besöket av Dalai Lama i höstas. Han mottog då en hederstitel. Universitetet undersöker nu vilka effekter det kinesiska beslutet kan få för de kineser som redan har en examen från lärosätet eller som nu studerar där. För närvarande handlar det om ca 600 studenter. Läs mer här:
http://www.calgaryherald.com/news/China+snubs+over+Dalai+Lama/2521064/story.html

Storbritannien: Ny forskning från the University of Bristol visar att, åtminstone i Storbritannien, fler kattägare än hundägare har en universitetsexamen. I drygt 47 procent av hushållen med katt har minst en person tagit en sådan examen, medan motsvarande andel i hushåll med hund är drygt 38 procent. BBC, som rapporterar undersökningen, frågar sig om det ska tolkas som att kattägare är smartare än hundägare. Läs mer här:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/8501042.stm
 

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2010-09-23
Kontaktperson: , e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .