Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 4, 2010

5 februari 2010

Jordbävningen förstörde de redan svaga universiteten i Haiti


Omkring 80 procent av byggnaderna vid the State University i Port-au-Prince förstördes vid den stora jordbävningen. Man hade nyligen investerat sammanlagt två miljoner US-dollar (motsv. drygt 14 miljoner SEK) i dessa byggnader. Och det fanns stora behov av investeringar. Tidigare ansågs den högre utbildningen i Haiti vara bland de bästa i Karibien, med utbildning av bl.a. läkare, ekonomer och ingenjörer. Under senare år har emellertid särskilt de offentliga lärosätena, under den politiska turbulensen i landet, halkat allt längre efter. Fram till 1986 fanns enbart ett universitet, det statliga, och det kontrollerades av den diktator som för tillfället hade makten. Därefter har privata universitet växt upp som svampar ur jorden för att möta efterfrågan på högre utbildning. De mest välrenommerade lärosätena är medlemmar av den internationella organisationen för franskspråkiga universitet. Till dessa hör det statliga universitetet, det katolska Notre Dame d´Haiti och Quisqueya som är det största privata universitetet. Uppgifterna om antalet studenter är osäkra, men man uppskattar att det bara är omkring 1 procent av innevånarna i åldern 18—24 år som påbörjar högre utbildning. När systemet nu är slaget i spillror diskuteras möjligheterna att bygga nya samarbeten, mellan de lokala lärosäten som är ackrediterade och universitet i andra länder. Chefen för the Haitian Education and Leadership Programme, säger i en kommentar att "first we're looking for universities to accept students short-term while the local universities can rebuild. But also to establish long-term partnerships for technical support, professor and student exchanges, and advanced degree possibilities for top Haitian graduates."
 
Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100129064109190

Breddad rekrytering i England har gett vissa resultat


Det är 50 procent vanligare att tonåringar från de fattigaste hemmen i England fortsätter studera vid universitet idag jämfört med för 15 år sedan. Det visar en studie från den engelska finansieringsmyndigheten Hefce. Den största förändringen har skett under de senaste fem åren. En rad bedömare är överens om att den förbättrade situationen kan bl.a. kopplas till de ökade resurser som ungdomsskolan fått och till de insatser som universitet och högskolor gjort för att uppmuntra ungdomar från de mest missgynnade grupperna att gå vidare till högre utbildning. Studien visar dock att det fortfarande finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Gapet mellan tonåringar från de fattigaste och de rikaste hemmen har t.o.m. ökat något under de femton åren, även om det hittills har minskat under 2000-talet. Hefce menar vidare att deras studie visar att studieavgifterna inte har inneburit att ungdomar har avstått från att studera vid universitet. Den visar också att män, oavsett deras sociala bakgrund, går vidare till universitetsstudier i väsentligt lägre grad än kvinnor. Räknat sedan mitten av 1990-talet skulle omkring 270 000 fler män ha behövt gå vidare till universitet för att komma i nivå med kvinnorna. En annan nyligen publicerad studie, den s.k. Hills Report från the London School of Economics, visar en mindre positiv utveckling. Enligt denna är den sociala ojämlikheten i Storbritannien större idag är 1980. Endast 4 procent av de elever som vid 15 års ålder fick subventionerade skolmåltider går vidare till universitetsstudier. Det ska jämföras med 33 procent bland andra barn.
 
Läs mer här:
http://www.guardian.co.uk/education/2010/jan/28/study-poorest-teenagers-university
http://www.hefce.ac.uk/news/hefce/2010/trends.htm

OECD ska utveckla instrument för att mäta studenters lärande


OECD har nu formellt startat sitt projekt kallat the Assessment of Higher Education Learning Outcomes (AHELO). Planeringen har pågått några år och flera länder har meddelat att man vill delta, däribland Sverige. Dock sade Bush-administrationen i USA nej tack, vilket väckte stor uppmärksamhet. När projektet nu startar sägs det emellertid vara med fullt stöd från Obama-administrationen. Vad detta stöd konkret innebär återstår att se, men i ett uttalande från utbildningsdepartementet i USA berömmer man OECD för dess initiativ. Projektet ska undersöka om det är möjligt att utveckla tillförlitliga och användbara jämförelser av studenters lärande i olika länder. Tanken är att inom projektets ram utveckla tre separata test: ett som gäller generella kompetenser (skills), samt ett i vardera nationalekonomi och teknologi. Arbetet med de två senare ska genomföras av ett konsortium som leds av the Australian Council for Educational Research. Arbetet med det test som avser generella kompetenser ska den amerikanska, icke vinstdrivande, organisationen the Council for Aid to Education svara för. För deras del handlar det om att utveckla en internationell version av dess Collegiate Learning Assessment (CLA), ett test som används vid många lärosäten i USA, men som också har många kritiker. I den preliminära planen för projektet ingår att pröva testerna på omkring 200 studenter vid ett tiotal lärosäten i sex länder; Finland, Italien, Japan, Kuwait, Mexico och USA.

Läs mer här:
http://www.insidehighered.com/news/2010/01/28/oecd

Studenterna i Zimbabwe kan inte betala sina avgifter


Brist på utländsk valuta har gjort att 28 procent av studenterna vid landets ledande universitet har tvingats avbryta sina studier. Det berättade ledare för studenternas organisationer vid ett möte med premiärminister Morgan Tsvangirai. The University of Zimbabwe öppnade nyligen för terminen, men många studenter fick istället ägna sig åt att försöka få fram de mellan 300 och 1 500 US-dollar (motsv. ca 2 200—10 000 SEK) som krävs i studieavgifter. Avgifterna ska ses i ljuset av att den högst betalda statsanställde tjänar mindre än 200 US-dollar i månaden och att arbetslösheten i landet är 90 procent. Zimbabwe övergick i början av förra året från den lokala valutan Zimbabwe-dollar till användning av US-dollar, Rand (Sydafrika) och Pula (Botswana). Därmed hejdades landets inflation från världsrekordet 231 miljoner procent till bara 7 procent. En av de negativa effekterna har dock varit att många studenter inte klarar studieavgifterna. Vissa lärosäten, t.ex. Mutare Polytechnic College, har vägrat att lämna ut tentamensresultat till de studenter som ännu inte har betalat förra årets avgifter, vilket berör närmare 90 procent av studenterna.

Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100128200941902

Ryssland kämpar för att behålla sin position i forskningen


Mängden resultat från den ryska forskningen sjunker och är nu de näst lägsta bland de s.k. BRIC-länderna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Under det senaste decenniet har det varit en stadig nedgång för omfattningen av landets forskningsresultat. Det visar en ny rapport från Thomson Reuters: “The New Geography of Science: Research and collaboration in Russia". Efter en topp år 1994, med drygt 29 000 forskningsartiklar, har antalet sjunkit och var år 2006  omkring 22 000. En genomgång av litteratur under den senaste femårsperioden visar att Ryssland producerade ca 127 000 artiklar räknat över alla ämnesområden. Det motsvarar 2,6 procent av vad som publiceras i samtliga de tidskrifter som indexeras av Thomson Reuters. Av BRIC-länderna är det bara Brasilien som idag producerar färre artiklar än Ryssland. Och om man jämför med världen totalt så ligger t.ex. även Australien och Kanada före, medan Nederländerna nästan ligger på samma nivå som Ryssland. Rapporten visar också att USA har ersatt Tyskland som Rysslands ledande partner när det gäller vetenskapligt samarbete, liksom att samarbetena med Kina och Syd-Korea ökar snabbt. "While other countries have increased their research output, Russia has struggled to maintain its output and even slipped backwards in areas like physics and space science, historically its core strengths.", det säger Jonathan Adams, chef för forskningsutvärdering vidThomson Reuters.
 
Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100128191153422

Nyheter i korthet

Europa: Erasmus Mundus-programmet får gott betyg av en extern bedömargrupp. Den anser att programmet har lyckats föra fram EU som ett excellens-centrum inom högre utbildning i världen. Till framgångarna hör att några av de främsta lärosätena i EU nu samarbetar och erbjuder över 100 nya och innovativa masterprogram. De berörda lärosätena tror dock inte att programmen kan fortsätta om inte EU-finansieringen fortsätter. Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100128200104788
 
Irland: Det över 100 år gamla universitetssamarbetet the National University of Ireland ska upplösas. De ingående fyra universiteten och sex anslutna högskolorna ska nu enligt landets regering tvingas agera mer självständigt. Det kan bl.a. komma att påverka antagningskraven vilket hör till det man beslutat gemensamt om. I dessa ingår för de flesta utbildningar kravet på kunskaper i iriska, vilket har hjälpt till att hålla nationalspråket levande. Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20100128200308716
 
Jordanien: Landet ska bygga upp ett universitet specialiserat på kärnfysik. Syftet är att utbilda personal för både Jordaniens och övriga arabvärldens behov. I landet finns sedan tidigare flera utbildningar inom ämnesområdet, och man ska nu ta hjälp av de franska universitet som är världsledande inom området för att vidareutveckla dessa program. Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=2010012819595693
 
Danmark: När andelen konkurrensutsatta medel ökar, så ökar också den politiska styrningen av forskningen. Det betyder bl.a. att forskning som inte är politiskt korrekt missgynnas. Det varnar flera danska forskare för, liksom de danska rektorerna via sin ordförande Jens Oddershede: "Det tog lang tid før den katolske kirke accepterede tyngdekraften - sandheden kan være ilde hørt." Läs mer här: http://www.information.dk/223132

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Redaktör: Gunnar Enequist, tfn 08-563 085 59, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/nyhetsbrev/internationelltomhogskolan.

Senast uppdaterad: 2010-02-05
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: hsv@hsv.se