Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 22, 2010

27 augusti 2010

Enhetliga påföljder i Storbritannien mot plagiering


Lärare vid olika lärosäten i Storbritannien har tillsammans skapat ett nationellt poängsystem för att bedöma påföljder för plagiering. Det har visat sig att lärosätena i landet gör olika bedömningar, men också att det finns skillnader i vilka påföljder som utdöms inom lärosätena. En rådgivande tjänst med hemsida på internet har därför skapats. Den innehåller stöd för bedömning av flera olika typer av plagiering. Stödet ska kunna användas för att skapa en större enhetlighet när det gäller påföljder. Olika typer av förseelser ger poäng och poängtalet används för att para ihop förseelse med möjliga påföljder. Ett tänkt exempel är en förstaårsstudent som i en uppgift, med direkt påverkan på betyget, underlåtit att uppge en referens som använts. Studenten har inte straffats för någon tidigare förseelse. Förseelsen ger 280 poäng och guiden rekommenderar två möjliga påföljder: 1) registrering av en formell varning och 2) läraren bedömer inte uppgiften utan en ny måste lämnas in, men förseelsen påverkar inte betyget på den nya uppgiften. Peter Tennant, som har deltagit i utarbetandet av poängsystemet, säger att det bygger på omfattande underlag. Det är dock inte avsett att ge fasta regler utan enbart vägledning. Ruth Deech, tidigare chef för the Office of the Independent Adjudicator (OIA — en ombudsmannaorganisation för studenter) har sagt att den stora variationen i påföljder för plagiering skulle kunna leda till rättsliga påföljder för lärosätena och det nya poängsystemet är ett svar på denna kritik. Jude Carroll, som är välkänd även från den svenska debatten om fusk, säger att poängsystemet är "evidence-based, consultative and realistic" och tillägger att det skulle kunna användas även internationellt.

Läs mer om enhetliga påföljder vid plagiering »

Stor andel avhopp bland studenter i Brasilien


Vid universiteten i Brasiliens största stad Sao Paulo har avhoppsfrekvensen ökat från 14 till 24 procent under de första åtta åren av 2000-talet. Brister i den utbildning studenterna har med sig när de kommer till universiteten ses som en viktig förklaring. Kvaliteten i utbildningen på grundskole- och gymnasieskolenivå är på sina håll i Brasilien mycket låg och övergången till högskolestudier blir därmed alltför svår. Problemen med avhopp riskerar nu att allvarligt störa den positiva utveckling som landets högre utbildning har genomgått under senare år. Antalet lärosäten i Brasilien har ökat mycket kraftigt, från 900 år 1997 till närmare 2 500 år 2009, och privata lärosäten står för nästan hela ökningen. Antalet studenter har också ökat, till mer än 5 miljoner, och andelen som studerar vid privata lärosäten är nu 75 procent. Samtidigt har de privata universiteten sänkt sina avgifter. Vissa privata lärosäten erbjuder nu kurser från motsvarande omkring 400 SEK per månad. Bakom avgiftssänkningen ligger bl.a. konkurrensen mellan de många nya privata lärosätena som har fått dem att satsa på rekrytering från nya grupper, och rekryteringen av ungdomar från familjer med låga inkomster har också ökat. Även om kostnaderna har sjunkit är de fortfarande en viktig orsak till avhopp, tillsammans med brister i studenternas förutbildning och den förbättrade konjunkturen som har skapat fler jobb och därmed lockat studenter att börja arbeta.

Läs mer om avhoppen i Brasilien »

Utländska studenter stannar kvar som migranter


Rika länder vidtar åtgärder för att uppmuntra utländska studenter att stanna i landet för att arbeta. Sådana åtgärder har nu blivit en allt viktigare väg för invandring av högutbildade. Det säger den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD i den senaste upplagan av sin årliga rapport International Migration Outlook. Exempel på åtgärder för att underlätta för studenter att stanna kvar kan hämtas från bl.a. Finland och Norge. Båda länderna räknar numera in studieår när det gäller att kvalificera sig för medborgarskap. Kanada har för sin del valt att istället underlätta för personer med akademisk examen att få permanent uppehållstillstånd. Andra exempel gäller länder som tillåter utländska studenter att arbeta upp till ett år direkt efter sin examen i landet. I rapporten beräknas nu för första gången kvoter för           
"kvarstannande" i organisationens medlemsländer. Antalet personer som övergår direkt från student till yrkesarbetande varierar enligt rapporten från färre än 300 i Australien till närmare 10 000 vardera i Tyskland och Japan, 13 000 i Kanada och 14 700 i Frankrike. Den genomsnittliga kvoten för studenternas kvarstannade, oavsett orsak, är en av fem. I vissa länder utgör de studenter som stannar kvar en betydande del av all invandring. Det gäller t.ex. i Frankrike där de svarar för närmare 10 procent av den totala invandringen. OECD konstaterar att uppgifterna är ofullständiga, men att de ändå ger en antydan om hur viktiga de utländska studenterna när det gäller invandring av högutbildade.
 
Läs mer här om att utländska studenter stannar kvar »

USA:s dominans minskar i årets Shanghai-rankning    


Trots omfattande kritik är intresset mycket stort för rankningen från Shanghai Jiao Tong University. I årets upplaga har det skett en hel del förändringar. Bland annat har den amerikanska dominansen minskat något. Fortfarande är dock Harvard nummer ett, men University of California, Berkeley, är ny tvåa och MIT är ny fyra. Totalt har USA 54 lärosätena bland de 100 bästa, mot 67 förra året. På den inflytelserika bloggen University Ranking Watch konstaterar Richard Holmes att Oxford och Cambridge har tappat lite mark och att även om University College of London och Imperial College har kommit högre upp på listan i år, motsvaras deras position inte av den höga placering de fick i rankningen från tidskriften Times Higher Education. Att västvärlden inte är ohotad märks genom att Kina nu har 20 lärosäten bland de 500 bästa, Sydkorea 10 och Brasilien 6. Utvecklingen i Indien och Ryssland verkar däremot ha stagnerat och dessa länder har lika många lärosäten på listan i år som 2004, enligt Holmes. Sverige har tre universitet bland de 100 bästa. Karolinska institutet rankades högre i år och steg från plats 50 till 42, Uppsala steg från 76 till 66 och Stockholms universitet steg från 88 till 79. Danmark har två universitet bland de 100 bästa, medan Norge och Finland har vardera ett. Att intresset är stort blev tydligt när resultaten offentliggjordes. Då kraschade universitetets server och drogs med problem under flera dagar därefter. Konstruktörerna av rankingen medger att det finns problem med ranking och att resultaten måste användas med försiktighet. Kritiken har bl.a. gällt att man inte använder relevanta kriterier och att aggregerandet av dessa kriterier knappast förbättrar kvaliteten.

Läs mer om Shanghai-rankningen »

170 000 studenter utan plats på universiteten i Storbritannien


Många brittiska universitet har fyllt alla sina platser och rekordmånga av de mest kvalificerade sökande kommer inte in vid landets ledande lärosäten. Orsaken är förstås den svåra ekonomiska situationen, men också regeringens nedskärning av antalet platser vid lärosätena. Antagningsmyndigheten Ucas räknar med att totalt ca 170 000 sökande kommer att bli helt utan plats i den högre utbildningen, jämfört med 130 000 förra året. Detta svåra läge i Storbritannien väcker förhoppningar i bl.a. Nederländerna. Det gäller t.ex. universitetet i Maastricht som ligger en timmes tågresa från London. Där erbjuder man helt engelskspråkiga program inom åtta olika ämnesområden. Dessutom är studieavgiften bara hälften så hög som vid brittiska universitet (£ 1 500 per år, motsv. drygt 17 000 SEK) och man erbjuder studentbostäder till rabatterade priser. Samtidigt räknar man i Storbritannien med att många av dem som slutat skolan, men inte kommer att få plats vid universiteten, istället kommer att skaffa sig sin utbildning via deltidsstudier vid sidan av ett arbete. Det syns för övrigt redan i antalet ansökningar till the Open University som ökat kraftigt. Till saken hör att Lord Brownes utredning om studieavgifter inom kort troligen kommer att rekommendera att studielån inte bara ska erbjudas dem som studerar heltid.  Också andra studerande ska kunna få lån för att täcka åtminstone sina studieavgifter.

Läs mer om överfyllda brittiska universitet:
www.guardian.co.uk/education/2010/aug/09/universities-clearing-turn-away-students
www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?sectioncode=26&storycode=413025&c=1
www.guardian.co.uk/education/2010/aug/16/universities-part-time-studying

Nyheter i korthet


Västafrika: Den afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) ska nu tillsammans med de västafrikanska ländernas ekonomiska och monetära union (WAEMU) för första gången investera i högre utbildning. Totalt ska man investera 55,8 miljoner dollar (motsv. drygt 410 miljoner SEK). Banken kommer att stödja inrättande av enheter inom universiteten där forskning, offentliga och privata företag samt finansiella aktörer ska kunna mötas. Läs mer om västafrikanska investeringar »
 
Chile: Liksom i andra länder, är numera en majoritet av högskolans studenter i Chile kvinnor. Med bättre möjligheter att finansiera studierna kan familjer satsa även på studier för döttrarna. Att kvinnor i större utsträckning arbetar utanför hemmet ses också som en orsak till att fler utbildar sig. Läs mer om kvinnodominans i Chile »
 
Kina: Ett dussintal studenter från Taiwan har antagits till några av de mest prestigefyllda kinesiska universiteten. Det handlar om några av de allra bästa studenterna. Den politiska muren mellan Kina och Taiwan har därmed fått en spricka. Taiwan har visserligen ännu så länge en mindre generös inställning: kinesiska examina erkänns inte. Detta kan dock komma att ändras genom en ny lag som nu förbereds. Läs mer om de kinesiska relationerna »
 
Ryssland: Den ryska regeringen vill försöka öka landets andel av den globala utbildningsmarknaden. Det ska bl.a. ske genom en nystartad myndighet kallad EduRussia. Denna ska ägna sig åt marknadsföring av utbildning och rekrytering av studenter från andra länder. Man hoppas öka sin marknadsandel från nuvarande 1,5 procent till 7 procent. Läs mer om ryska ambitioner på utbildningsmarkanden »

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Senast uppdaterad: 2010-09-23
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .