English Kontakta oss Tillgänglighet Om webbplatsen RSS Webbkarta Svensk-engelsk ordbok Andra språk

Startsida

Skriv ut

Högskolans omvärld nr 11, 2010

- nationell omvärldsbevakning för högskoleområdet

31 augusti 2010

Aktuell debatt
Avgifter för utländska studenter
Högre utbildning och utbildningspolitik
Forskning och forskningspolitik
Konferenser och seminarier
Lag och rätt i högskolan
Nytt på utbildningsområdet i övrigt
Språkfrågor
Lästips
Nytt från Högskoleverket
Till sist

Aktuell debatt

Antagningsreglerna ändras till nästa höst — sökande med äldre betyg får meritpoäng

Efter sommarens debatt om missgynnade sökande meddelade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz att antagningsreglerna ska ändras inför höstterminen 2011. Högskoleverket kommer att få i uppdrag att se över hur personer med gymnasiebetyg från 2002 eller tidigare ska få tillgodoräkna sig meritpoäng och därmed kunna konkurrera på lika villkor i antagningen. Även de regler som rör personer med utländska betyg ska ses över, men de är mer komplicerade och kräver ytterligare utredning, skriver ministern i sitt nyhetsbrev.

EU utreder de nya antagningsreglerna

Såväl svenska, danska som norska medier har under sommaren belyst hur de nya antagningsreglerna drabbar utländska studenter. Den särskilda urvalsgrupp som finns för sökande med utländska betyg har krympt väsentligt, vilket medfört att till vissa utbildningar antas ingen i urvalsgruppen, oavsett meriter. EU-kommissionen utreder nu om de svenska antagningsreglerna strider mot EU:s diskrimineringslagar. Dessutom finns en nordisk överenskommelse om att behandla alla nordiska studenter lika. Studentkårer vid fyra universitet har uppmärksammat kommissionen på vad de uppfattar som diskriminering. Även Högskoleverket har framfört kritik. Den ansvariga ministern, Tobias Krantz, har även anmälts till DO av studenter. Regeringen ska besvara kommissionens brev i början av oktober.

Högskolefrågor inför riksdagsvalet 2010

Alliansen och de rödgröna har presenterat sina ståndpunkter inför valet. I en undersökning har Saco konstaterat att akademiker anser att "ökad kvalitet i utbildningssystemet" är den näst viktigaste valfrågan. Sveriges förenade studentkårer (SFS) vill göra utbildningskvaliteten till en valfråga. Rapporten "Bättre grundutbildning — bättre välfärd" (pdf) visar enligt SFS att bristen på lärarkontakt är det mest akuta problemet. Samma åsikt förs fram av tidigare universitetskanslern och rektorn Carl-Gustaf Andrén, som i en artikel apropå den aktuella forskningsberedningen skriver: "...det lönar sig att satsa ordentligt på grundutbildningen om man verkligen vill ha en kvalificerad forskning". Sveriges universitets- och högskoleförbund har publicerat ett manifest lagom till valet, "Universitet och högskolor som aktörer i samhällsutvecklingen", där självständighet och studentinflytande lyfts fram.

De politiska studentförbunden är missnöjda

De politiska studentförbunden från riksdagens samtliga partier skriver på DN Debatt att de nekas utöva sin verksamhet på universitet och högskolor. Motiven från olika lärosäten har enligt artikeln varit "politisk neutralitet" och "hot från extremistpartier". Studentförbunden uppmanar landets rektorer att öppna upp för bokbord, affischer och diskussionskvällar på samma villkor som för andra föreningar och värna om den demokratiska processen. Läs artikeln här.

Sveriges kommuner och landsting kräver bättre socionomutbildning

I en debattartikel tillsammans med de fackliga organisationerna Akademikerförbundet SSR och SKTF samt Föreningen Sveriges socialchefer, hänvisar Ilija Batljan från Sveriges kommuner och landsting till Högskoleverkets utvärdering av socionomutbildningarna tidigare i år. Artikelförfattarna föreslår bland annat en tydligare grundkompetens med senare specialiseringar samt starkare arbetslivskoppling genom bland annat mer praktik. Läs artikeln här.

Avgifter för utländska studenter

Förberedelserna sysselsätter myndigheter och lärosäten

Anmälnings- och studieavgifter införs till hösten 2011 vid antagning av tredjelandsmedborgare till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Konsekvenserna diskuterades vid det senaste mötet inom Forum för internationalisering. Lärosätena i Lund, Jönköping och Uppsala har redan beslutat om sina avgiftsnivåer. Utbildningarna där kommer att kosta mellan 80 000 och 270 000 kronor. VHS arbetar för fullt med sitt uppdrag, vilket redovisats för SUHFs expertgrupp. Där framgick att när den internationella antagningsomgången öppnar kommer studieavgiften att framgå av söklistan och av antagningsbeskeden. På studera.nu finns informationssidor med frågor & svar om studieavgifter på engelska.

Stor ökning av sökande till internationella utbildningar

Antalet sökande till vårens mastersutbildningar ökade med 124 procent och till de internationella kurserna med 43 procent, enligt Verket för högskoleservice (VHS). En majoritet av de sökande kommer från länder utanför EU/EES, den grupp av sökande som från och med nästa höst kommer att vara tvungna att betala för sin utbildning. För många är det sista chansen att kunna gå en utbildning utan att behöva betala en avgift. Läs pressmeddelandet från VHS.

Högre utbildning och utbildningspolitik

Frihetsreform beslutad av riksdagen

I somras röstade riksdagen igenom att universitet och högskolor ska få större frihet att anpassa organisation, läraranställningar och utbildning efter sina egna förutsättningar. Den 1 januari 2011 träder förändringen i kraft. Beslutet föregicks av en mediedebatt där fackförbundet ST och enskilda forskare varnade för att den akademiska friheten är hotad. Varför jublar inte forskarvärlden? Den retoriska frågan ställde t.ex. några forskare vid Uppsala universitet. Rektorn för Stockholms universitet, Kåre Bremer, var i sin blogg däremot försiktigt positiv till "uppstädningen av all detaljreglering". Uppsala studentkår noterade att samspelet mellan högskolorna, Utbildningsdepartementet och Högskoleverket blir ännu viktigare i och med att reglerna blir färre.

Tre svenska lärosäten bland de 100 bästa i Shanghai-rankningen

Tre svenska universitet finns bland de 100 bästa i årets upplaga av Shanghai-universitetet Jiao Tongs lista över världens främsta universitet: Karolinska institutet (plats 42), Uppsala universitet (66) och Stockholms universitet (79). Rankningen baseras främst på forskningsmeriteringar av olika slag. Bloggaren Nicke Grundberg på Mälardalsrådet gläds över framgången för Stockholmsuniversiteten men noterar att Sverige överhuvudtaget inte är representerat på 100-listan inom samhällsvetenskap.

EU-projekt om rankning får kritik

EU har tidigare aviserat att man ska ta fram en egen rankningslista för högre utbildning. Men i en PM, University Rankings: Diversity, Excellence and the European Initiative, från League of European Research Universities kritiseras de båda EU-projekten U-Map and U-Multirank för allvarliga brister. Författaren menar att de försöker fånga särdrag som inte är mätbara och att metoden inte tar hänsyn till att universiteten fyller helt olika roller. Det rapporterar Times Higher Education. Nordiska Ministerrådet har för övrigt nyligen publicerat en rapport om profilering, klassifikation och rankning i ett nordiskt perspektiv.

Högskoleverket har fått nytt direktiv om kvalitetssystem

Den 8 juli fick Högskoleverket regeringens nya direktiv och ett uppdrag om hur kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska ske från årsskiftet 2010/2011. Utvärderingarna ska ske i fyraårscykler och resultera i ett omdöme på en tregradig skala. Läs om uppdraget här.

Forskare kritiserar högskoleprovet

Högskoleprovet är sämre än gymnasiebetygen på att visa vilka studenter som har bäst förutsättningar att klara universitetsstudier. Den slutsatsen drar Uppsalaforskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i en rapport. Högskoleverket har de senaste åren arbetat med att förbättra högskoleprovet. Ett nytt prov är tänkt att introduceras hösten 2011. Det blir tre helt nya delprov och större fokus på matematik.

Bättre information och flexibilitet ska lösa tolkningsproblemen

Lärosätena och CSN har tolkat studiestödslagen olika, vilket i våras ledde till att tusentals studenter fick återbetalningskrav trots att de fullföljt sina kurser. I en debattartikel uppmanade företrädare för flera lärosäten tillsammans med Sveriges ingenjörer CSN att dra tillbaka kraven och "verklighetsanpassa" sin tolkning av studiestödslagen. CSN avser att göra en uppföljning av de egna föreskrifterna, men tycker inte att man gjort fel. Nu har regeringen, efter möten med CSN och KTH, givit CSN i uppdrag att senast den 30 november förbättra informationen till studerande och undersöka i fall det går att tolka termins- och veckobegreppen mer flexibelt. KTH har å sin sida, enligt minister Tobias Krantz, meddelat att man nu kommer att se över sina kursplaner för att undvika att detta händer i framtiden.

Lärosäten får hyra ut studentbostäder

På grund av det höga söktrycket är bostadsbristen i flera universitetsstäder skriande. Nio universitet och högskolor har fått tillstånd av regeringen att hyra ut studentbostäder. Men många har ingenstans att bo vid studiestarten. SFS påpekar i sin bostadsrapport att bostadsgarantin saknar substans. Bara 3 av 29 studentstäder kan erbjuda studentboende inom en månad. I Lund och Karlstad talas om akutlösningar i form av övernattning i gymnastiksalar och campingstugor. I Malmö öppnar studentkåren ett tillfälligt akutboende i Kårhuset och i Uppsala upplåts sängplatser i en kyrka. I Stockholm har bara 28 studentlägenheter har börjat byggas de senaste tre åren. Är det lärosätets eller kommunens ansvar att det finns tak över huvudet för alla studenter — den frågan diskuteras på bland annat bloggen Studenten & universum.

3 miljarder saknas av studiemedel från utlandet

Utredaren Stig Orustfjord har fått i uppdrag att ta fram ett mer rättvist och enkelt studiemedelssystem för utlandsstudier. Bland delbetänkandets nyligen presenterade förslag finns återbetalningsförsäkran, förbättrade adressuppgifter och förlängd preskriptionstid. "Det är ett orimligt stort antal personer som medvetet försöker smita från sina skyldigheter. De senaste siffrorna visar att de som missköter sig tillsammans är skyldiga svenska skattebetalare cirka tre miljarder kronor", kommenterar forsknings- och högskoleminister Tobias Krantz.

Många ansökningar om lärarexamen

Inför införandet av den nya lärarutbildningen den 1 juli 2011 har lärosätena varit tvungna att ansöka om nya examenstillstånd. Högskoleverket arbetar just nu med ansökningarna som har kommit in från 29 lärosäten och beslut fattas i december. Eftersom dagens examen ska ersättas av fyra nya lärarexamina har Högskoleverket börjat ta fram nya områdesbehörigheter för förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningen. Högskoleverket arbetar också med förslag till särskilda behörighetskrav för tillträde till yrkeslärarutbildningen. Läs mer om prövningen och vilka lärosäten som har ansökt här.

Forskning och forskningspolitik

Kungl. biblioteket har antagit en ny policy för open access

Kungl. biblioteket har antagit en policy för open access (OA). Målet är att göra kulturarvet och forskningens resultat maximalt tillgängliga. Bland annat innebär det att KB stöder utvecklingen av OA-publicering inom högskolan både i form av öppna digitala arkiv vid lärosätena och svenska vetenskapliga OA-tidskrifter. KB verkar även för att svenska forskares OA-publicering underlättas inom ramen för nationella licenser för elektroniska tidskrifter. Läs mer här.

Så mycket pengar får innovationskontoren

I slutet av juni 2010 presenterade regeringen hur de 100 miljonerna ska fördelas mellan de tidigare utsedda åtta innovationskontoren. Kontoren ska stödja nyttiggörandet av forskningsresultat genom kvalificerad rådgivning inom bland annat patentering, licensiering och kontraktsforskning. Vinnova har utvärderat de olika innovationskontorens strategier och lämnat förslag till hur medlen ska fördelas. Se fördelningen här.

Forskningsberedningen: "Unga elitforskare ska rädda Sverige"

Forskningsberedningen har funnits sedan 1962 och fungerar som rådgivare till regeringen. Den består av ledamöter med bred erfarenhet från akademi och näringsliv. I rapporten "Forskning formar framtiden" presenterar beredningen slutsatser om hur svensk forskningspolitik bör utvecklas. Gruppen föreslår ett elitprogram för yngre forskare efter amerikansk modell för att säkra det svenska samhällets framtida välstånd. Förslagen har fortsatt diskuteras på bland annat Newsmill. Boken "Svenska universitet" av Bo Sundqvist, tidigare rektor för Uppsala universitet, är också en debattinlaga och beskrivs av recensenten i UNT som en larmrapport.

Konferenser och seminarier

Webbseminarium om öppna lärresurser

Var på nätet hittar man öppna digitala lärresurser, hur använder man dem i undervisningen, vad är tillåtet och förbjudet? Den 8 september hålls ett eftermiddagsseminarium om dessa frågor. Arrangörer är nätverket Dela och OER-gruppen inom Nätverket för IT inom Högre Utbildning (ITHU). Läs mer om program och anmälan här.

NUAK 2010 — tid av förändring

Höstens NUAK-konferens har tema "Tid av förändring" och hålls den 27-29 september i Stockholm. Den riktar sig till verksamma inom utbildningsadministration vid universitet och högskolor samt andra intresserade och anordnas av VHS. Det finns 40 seminarier att välja mellan. Läs mer om program och anmälan här.

Publicerat om medicinsk etik

Ett referat från ett seminarium om behovet av forskning och utbildning i medicinsk etik som Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och etik arrangerade i juni finns nu på webben. Ta del av det här.

Lag och rätt i högskolan

Nya lagar från 1 juli

Riksdag & Departement har sammanställt de lagändringar som skett sedan i somras i två olika artiklar. Här är några nyheter:
·    Kårobligatoriet avskaffades den 1 juli.
·    CSN fick befogenhet att kräva tillbaka studielånet omedelbart från studenter som inte fullgör sina åtaganden och ökade möjligheter att hålla inne betalningar om man misstänker att en person avbrutit studierna.
·    Myndigheter ska så långt det går tillhandahålla material för vidareutnyttjande elektroniskt, och avgifterna får inte överstiga myndigheternas kostnad.
·    Kommuner och landsting får överlåta vuxenutbildning åt privata aktörer.

Överklagandenämnden ger tre studentkårer rätt

Efter överklaganden har ytterligare tre studentkårer fått ställning som studentkårer vid Stockholms universitet (SU). I samband med att kårobligatoriet avskaffades infördes nya krav. Vid en konkurrenssituation ska lärosätet avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. SU hade endast gett Stockholms universitets studentkår ställning som studentkår med hela universitetet som verksamhetsområde. Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) fann att det är sammanslutningarnas medlemsantal inom ett verksamhetsområde som är avgörande. ÖNH gav de tre studentkårer som överklagat, ställning som studentkårer på tre olika institutioner. Läs beslutet här.

Nytt på utbildningsområdet i övrigt

Skolverket: "Fortsatt brist på yrkeslärare i gymnasiet"

Skolverkets årliga PM "Statistik och prognos om lärare i grund- och gymnasieskola" visar bland annat att lärartätheten har ökat i skolan under 2000-talet och att det är fortsatt risk för överskott på lärare i allmänna ämnen. Läs PM här.

Språkfrågor

Brister i myndigheternas information på andra språk än svenska

Språkrådet har undersökt hur tillgänglig information och service är på myndigheternas webbsidor för nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. Slutsatsen är att mycket återstår att göra. Resultaten och förslag på åtgärder har publicerats i rapporten "En språkpolitik för internet". Språkrådet har även sammanställt en vägledning för hur man gör information och service tillgängliga på flera språk på webben.

Hur är det att vara i minoritet?

Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med intervjuer med unga samer om deras syn på högre utbildning. Den exemplifierar betydelsen av ett eget språk. Läs artikeln här.

Lästips

Värderingarna styr synen på vetenskap

"Lyckliga" människor, borgerliga sympatisörer och de från högre socialklass är mest positiva till kunskap och forskare. Det visar en undersökning från Vetenskap & Allmänhet (en organisation som verkar för dialog mellan forskare och omvärlden, och som finansieras av medlemsavgifter, projektbidrag och stöd från Utbildningsdepartementet), i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Den tredelade studien undersöker samband mellan människors kunskapssyn och grundläggande värderingar. I den tredje delen reflekterar nio samhällsprofiler över resultaten, bland andra Mohammad Fazlhashemi och Maria Rankka.. I juni debatterades ämnet forskningskommunikation även på webbforumet SecondOpinion.
http://www.v-a.se/vetenskap_och_varderingar/

Nytt från Högskoleverket

Lars Haikola ny universitetskansler

Lars Haikola är sedan 1 juli 2010 ny universitetskansler och chef för Högskoleverket. Haikola har en bred erfarenhet från högskolesektorn som tidigare rektor och expert. Haikola ersätter Anders Flodström, som avgick i förtid efter meningsskiljaktigheter med Utbildningsdepartementet rörande utformningen av det nya kvalitetssäkringssystemet. Se regeringens pressträff.

Se även www.hsv.se för fler nyheter.

Till sist

ForskarFredag den 24 september

Den 24 september genomförs ForskarFredag på 22 platser över landet. Det är en vetenskapsfestival där barn, unga och vuxna får prova på forskning, experimentera och möta forskare. Eventuellt går det fortfarande att föreslå programpunkter. Den aktuella ortens koordinator vet mer, du hittar kontaktuppgifter här.

Högskolans omvärld är ett digitalt nyhetsbrev som distribueras via e-post. Redaktör: Lena Hed, tfn 08-563 086 14, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se. För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.

Senast uppdaterad: 2010-09-01
Kontaktperson: Lena Hed, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se

Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Se kontaktinformation » .