Startsida Högskoleverket

 
 

Jämställdhet i högskolan nr 5, 2009

24 juni 2009

Delegationen för jämställdhet i högskolan utlyser medel för 2009


Regeringen beslutade i januari 2009 att tillsätta en Delegation för jämställdhet i högskolan med uppdrag att främja jämställdhet i högskolan. Delegationen ska bl.a. fördela medel för insatser för jämställdhet inom högskolan. En särskild förordning (SFS 2009:560) styr delegationens verksamhet i denna del. Delegationen utlyser nu medel för 2009. Bidrag får enligt nämnda förordning lämnas för insatser om dessa har prövats och visat sig framgångsrika eller kan ge nya kunskaper om hur jämställdhet i högskolan kan främjas, och bedöms ha långsiktig verkan. I förordningen anges också vissa särskilda frågeställningar som delegationen ska prioritera vid lämnande av bidrag. Delegationen kommer därutöver också att särskilt prioritera insatser som syftar till strukturell förändring och/eller innehåller innovativa element, och/eller avser utbildningsområden eller verksamheter som präglas av en kraftig obalans när det gäller antal kvinnor respektive män. Insatser som inte kan hänföras till ovan angivna prioriteringar kan emellertid också komma ifråga för stöd. Sista ansökningsdag är den 15 september 2009. Närmare information om utlysningen och ansökningsförfarandet finns på delegationens hemsida (http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/aktuell-utlysning.aspx). Där finns också information om delegationens uppdrag och arbete i övrigt.
 

Fortfarande få kvinnor som blir professorer


Antalet kvinnliga professorer fortsätter att ligga på en låg nivå. Bara var femte professor är kvinna och de är i minoritet inom nästan alla ämnesområden. Könsfördelningen är som mest ojämn inom matematik och teknikvetenskap; bara sex respektive tio procent av professorerna är kvinnor. Det visar en ny rapport från Högskoleverket och SCB.
 
Läs mer på
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____274933.aspx
 

Flickor fortsatt överlägsna i skolan


Statistik från Delegationen för jämställdhet i skolan visar att tjejer i snitt har tio procent bättre betyg än killar. Betygsgapet i vissa ämnen har varit ungefär lika stort ända sedan 1960-talet. Anna Ekström, ordförande i delegationen, påpekar att mycket av diskussionen om jämställdhet i skolan har utgått från att flickorna måste bli mer som pojkar. Hon menar att det är en konstig syn eftersom flickor under ett halvt sekel har haft bättre betyg och bättre prestationer i skolan. Hon menar också att det inte är flickorna som är problemet. Flickorna har varit väldigt duktiga under den här tiden och fortsätter att vara det. Problemet är att pojkarna får sämre resultat.
 
Läs mer på
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2797026

Elitens pojkar väljer mellan få utbildningar


När barn till bättre bemedlade föräldrar väljer utbildning samlas de på ett fåtal prestigefulla utbildningar. Fenomenet syns tydligast bland pojkar, konstaterar Ida Lidegran, forskare vid Uppsala Universitet i sin avhandling Utbildningskapital: Om hur det alstras, fördelas och förmedlas.
 
Läs mer på
http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?id=627&typ=pm
 

Färre norska kvinnor fullföljde högre utbildning


Under läsåret 2007/08 var det för första gången på många år en nedgång i antalet kvinnor i Norge som fullföljde en högre utbildning. Nedgången gäller utbildningar inom inriktningarna hälso- och sjukvård, social omsorg och idrott. Antalet kvinnor som fullföljde naturvetenskapliga utbildningar var däremot oförändrat. Kvinnor avlade 45 procent av doktorsexamina.

Läs mer på
http://www.ssb.no/eksuvh/

Dåliga provresultat hindrar pojkar att gå vidare till högskolan


I likhet med andra västeuropeiska länder presterar pojkarna i den brittiska skolan sämre än flickorna. Könsskillnader när det gäller studieframgång kvarstår även i högskolan. Kvinnliga studenter presterar bättre och avlägger examen i högre omfattning än de manliga. Det är också fler kvinnor än män som fortsätter till högskolan efter gymnasiet. I rapporten Male and female participation and progression in Higher Education publicerad av HEPI (Higher Education Policy Institute) påpekas att pojkarnas låga övergångsfrekvens till högskolan tar sin början vid ungefär samma tid som då man införde The General Certificate of Secondary Education (GCSE), de prov i den brittiska gymnasieskolan som ofta krävs för att komma in på högskolan. Pojkarna presterar nämligen sämre än flickorna i GCSE. I rapporten diskuteras möjliga orsaker till denna könsskillnad. Kan orsaken vara utformningen av provet? Enligt Bahram Bekhradnia, chef vid HEPI, är det viktigt att man undersöker vad det är inom GCSE som gör att pojkarna presterar sämre än flickorna. Han ser en fara med att alltfler män är underutbildade och därmed sannolikt alienerade, vilket han menar kan föra med sig negativa samhälleliga effekter.

Läs mer på
http://www.hepi.ac.uk/pubdetail.asp?ID=276&DOC=reports
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2009/jun/07/boys-academic-gap-education-gender

Föråldrade könsstereotyper håller flickorna tillbaka


Den brittiska rapporten Staying On, publicerad av Equality and Human Rights Commission, visar att könsstereotyper i skolan inte har förändrats sedan 1960-talet. Enligt rapporten, som baseras på ett tusen intervjuer med ungdomar mellan 14 och 18 år, är det fortfarande mycket större sannolikhet att flickorna väljer frisör-, restaurang-, och barnavårdkurser medan pojkarna i större utsträckning väljer kurser inom mekanik och rörmokeri. Det är framför allt flickor med arbetarklassbakgrund som är fast i de traditionella könsrollerna. De har ofta lågt självförtroende och tror inte att de kan lyckas utom när det gäller ett begränsat antal yrken. Trevor Phillips, ordförande i kommissionen, menar att även skolan har låga förväntningar på dessa flickor. De råd flickorna får i skolan förstärker de traditionella yrkesvalen. En av rekommendationerna som därför förs fram i rapporten är att stärka studievägledningen i skolan.

Läs mer på
http://www.guardian.co.uk/education/2009/jun/08/gender-gap-school-girls
 

Första kvinnliga universitetsrektorn i Egypten


Den egyptiske presidenten Hosni Mubarak har nyligen utsett Hind Hanafy att leda universitetet i Alexandria. Egypten har därmed fått sin första kvinnliga universitetsrektor. I Egypten har utnämningen setts som en del av den egyptiska regeringens policy att stärka kvinnornas ställning. Egypten var exempelvis först av de arabiska länderna att utse kvinnliga ambassadörer, ministrar och parlamentsledamöter. 2007 fick landet även sina första kvinnliga jurister. 

Läs mer på
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20090612091625225

Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/nyhetsbrev/jamstalldhetihogskolan.

Senast uppdaterad: 2009-06-24
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .