Startsida Högskoleverket

 
 

Jämställdhet i högskolan nr 1, 2009

23 januari 2009

Kunskap och kvalitet — kvinnor och män i framtidens högskola


En tidigare publicerad rapport från Högskoleverket Kvinnor och män i högskolan (Högskoleverkets rapportserie 2008: 20R) visar på en samhällsutveckling mot ett lågutbildat manligt proletariat, ett högutbildat kvinnligt proletariat och en manlig maktelit på toppen. Utifrån rapportens resultat kommer Högskoleverket att genomföra tre seminarier med fokus på jämställdhet som en kvalitetsfråga. Dessa kommer att förläggas till Högskolan i Kalmar (den 4 februari), Mittuniversitetet i Östersund (den 11 mars) och Stockholms universitet (den 2 april). Målgruppen för seminarierna är främst akademiska ledare, dvs. personer med ansvarspositioner vid lärosätena, men även övriga intresserade är välkomna.
 
Läs mer på
http://www.hsv.se/omhogskoleverket/konferenser/jamstalldhetsseminarier

Fortfarande få män på lärarutbildningen


Enligt en statistisk analys från Högskoleverket är det är fortfarande få män på lärarutbildningen. För två läsår sedan var andelen män bland nybörjarna uppe på 29 procent. Men läsåret 2007/08 hade andelen sjunkit till 25 procent. Det som för två år sedan verkade vara inledningen på ett trendbrott med en högre andel män kan ha varit en engångsföreteelse. Våren 2008 uppmärksammade Högskoleverket dessutom att fler män än kvinnor hoppar av lärarutbildningen.
 
Läs mer på
http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2008/lararutbildningenfortsatteratttappasokande
 

Är jämställdhet i arbetslivet en geografisk fråga?


Forskarna Agneta Blom och Berit Åberg, vid Centrum för feministiska samhällsstudier på Örebro universitet, har fått 2,4 miljoner kronor av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för att undersöka om det finns geografiska skillnader i jämställdhet inom arbetslivet. Tidigare forskning visar nämligen att det finns regionala skillnader i livsvillkoren för kvinnor och män när det gäller exempelvis barnomsorg och familjeliv. Agneta Blom och Berit Åberg har valt att studera tre av Åklagarmyndighetens 34 regionala kammare för att se om det finns några skillnader. Enligt forskarna är Åklagarmyndigheten mycket intresserad av forskningsprojektet och ser det som en möjlighet att använda resultaten i sin verksamhet.

Läs mer på
http://www.oru.se/templates/oruMagNews____26174.aspx?newsid=54773

Pojkar är pojkar och flickor är flickor i julkatalogernas värld


För andra året i rad harYvonne Eriksson , docent i informationsdesign vid Mälardalens högskola, studerat bilderna ur ett genusperspektiv i Önskeboken - Barnens stora leksaksbok, en reklamkatalog på över 100 sidor som delas ut gratis till många svenska hushåll lagom till julhandeln. Hon konstaterar att bildspråket i reklam riktad mot barn fortfarande är konservativt och befäster stereotypa könsroller. Exempelvis uppmuntras flickorna i katalogen att intressera sig för mode, heminredning och skötsel av husdjur. Reklam för byggsatser, bilar och olika typer av experimentlådor vänder sig däremot till pojkar, i den bemärkelsen att det alltid är pojkar som är avbildade i samband med den typen av leksaker, både i kataloger och på förpackningar.
 
Läs mer på
http://www.mdh.se/news/news_archive?ar=2008&manad=december (länken Stereotypa könsroller i julens leksakskataloger)

Flickor och teknik en ständigt aktuell fråga


Rekrytering av flickor till naturvetenskap och teknik har diskuterats i många decennier inom den svenska skolpolitiken. I avhandlingen Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948 - 1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik vid Umeå universitet visar Maria Hedlin att synen på frågan förändrats över tid. Genom att studera de skolpolitiska dokument som utgör förarbeten till grundskolans läroplaner har hon undersökt idéer och tankemönster knutna till kön och naturvetenskap och teknik inom svensk skolpolitik. Hennes analys visar att i de tidigaste dokumenten beskrivs flickor och pojkar som varandras motsatser och att skillnaderna mellan dem understryks. Könsskillnaderna tonas så småningom ner och man betonar att flickor och pojkar inte är några uniforma grupper. Olika åtgärder för att bryta upp konventionella intressen och studieval föreslås med jämna mellanrum och teknik intar här en särskild roll. De flickor som valt att läsa teknik får sedan det tidiga 1960-talet symbolisera de elever som gör könsöverskridande studieval. 

Läs mer på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1944

Genus och kommersialisering av forskning i nytt Vinnovaprojekt


Att våga genus heter ett forskningsprojekt där forskarna Lena Abrahamsson och Ylva Fältholm vid Luleå tekniska universitet beviljats fyra miljoner kronor från VINNOVA. Syftet med projektet är att anlägga genusperspektiv på frågan om akademiskt entreprenörskap och hur forskningsresultat kan nyttiggöras.

Läs mer på http://www.ltu.se/forskning/d4907/1.42463

Kvinnorna på frammarsch vid Stockholms universitet


Under åren 2005-2008 har andelen kvinnor bland de nyanställda professorerna och gästprofessorerna vid Stockholms universitet ökat och uppgick till 43 procent för år 2008. Det innebär att universitetet med god marginal nått det 30-procentsmål som regeringen fastställde år 2004. I ett pressmeddelande från universitetet påpekas att det är ett systematiskt arbete under en längre tid för fler kvinnliga professorer som ligger bakom detta. Vid anställningar beaktas jämställdheten under hela proceduren, till exempel om det finns kvinnliga sökande när frågan om att utlysa en professur väckts. Universitetet har även avsatt särskilda resurser för kvinnliga docenters meritering för befordran till professor och för anställning av kvinnliga gästprofessorer.

Läs mer på
http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=11948&a=54896

Ogenomskinlig rekryteringsprocess gynnar manliga forskare


En undersökning vid Aalborg Universitetet i Danmark, Ligestilling - ad nye veje. Køn i forskningsstillinger på Aalborg Universitet, visar att mycket återstår att göra när det gäller tjänstetillsättningar vid universitet. De allra flesta forskare rekryteras till universitetet utan en korrekt anställningsprocess och utan att behöva konkurrera med andra forskare. Det innebär att de enskilda handledarnas och lärarnas personliga uppfattningar blir avgörande för vem som anställs vid universitetet. Undersökningen visar att unga forskare, i synnerhet kvinnliga, har svårt att veta vad som krävs för att bli anställd. Kvinnor har exempelvis svårare att förstå spelets regler och de upplever den arbetssociala miljön som icke kreativ och exkluderande. Undersökningen indicerar också att många fler män än kvinnor har rekryterats aktivt av en handledare och att flera forskningsmiljöer upplevs som en manlig värld.

Läs mer på
http://www.ligestilling.aau.dk/web_AAU_ligestilling.pdf

Kärlek påverkar kvinniga forskares karriärer


I rapporten Researcher mobility in the European Research Area: barriers and incentives från Universities UK (UUK), ett representationsorgan för Storbritanniens universitet, undersöks förutsättningar för och hinder mot forskarnas mobilitet inom EU. I rapporten konstateras att en viktig förutsättning för en framgångsrik forskningskarriär är att man har arbetat inom flera institutioner i olika länder. Kravet på att vara beredd att flytta flera gånger under sin forskarkarriär kan innebära att kvinnliga forskare avstår från att skaffa barn. Rapporten visar också att när det gäller par där båda är forskare är det oftast kvinnan som följer med sin partner till hans anställningsort och därmed gör uppehåll i sin egen karriärutveckling.

Läs mer på
http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?storycode=404906
Rapporten kan laddas ner på
http://www.universitiesuk.ac.uk/Publications/Documents/Researcher_mobility.pdf
 

Ojämn arbetsfördelning hemma ett karriärhinder


Kvinnliga professorer inom medicinområdet vid USA:s universitet avslutar sin karriär inom akademin i större omfattning än deras manliga kollegor. En undersökning vid University of Minnesota Medical School indikerar att det delvis kan bero på den ojämna arbetsfördelningen hemma och den rådande konservativa synen på deltidsanställningar. Undersökningen visar att det inte fanns någon skillnad när det gäller produktivitetsgraden och arbetstiden mellan de manliga och kvinnliga professorerna. Däremot var det stor skillnad när det gäller deras arbetsbelastning hemma. De kvinnliga professorerna ägnade i genomsnitt 31 timmar åt familjen och hushållssysslorna, jämfört med de manliga professorernas 19 timmar i genomsnitt. Följaktligen var de kvinnliga professorerna i högre grad än de manliga intresserade av att arbeta deltid. I en kommentar i tidskriften Academic Medicine uppmanas därför medicinutbildningar att försöka skapa meningsfulla deltidsanställningar.
 
Läs mer på
http://www.insidehighered.com/news/2009/01/02/medwomen
Redaktör: Aleksandra Sjöstrand, tfn 08-563 087 76, e-post: fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen. Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/nyhetsbrev/jamstalldhetihogskolan.

Senast uppdaterad: 2009-02-04
Kontaktperson: Aleksandra Sjöstrand, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .