Startsida Högskoleverket

 
 

Internationellt om högskolan nr 25, 2009

4 september 2009

Allt fler behöver extra kurser för antagning till dansk högskola


Antalet studenter som måste ta extra kurser, s.k. suppleringskurser, för att komma in på högre utbildning i Danmark har fyrdubblats de senaste tio åren. Den stora uppgången kom för ett par år sedan när antagningskraven skärptes. Danske Studerendes Fællesråd anser att det är slöseri med pengar och bevis på en ogenomtänkt utbildningspolitik. Laura Toftegaard Pedersen säger i en kommentar att "Problemet er, at staten fastsætter adgangskrav, som ikke harmonerer med, hvad man skal kunne på studiet. ... Som hovedregel må man forvente, at når man har taget gymnasial eksamen, så er det godt nok." Också för universiteten är modellen med suppleringskurser ett problem. Man tvingas att reservera platser för dem som ska tentera sådana kurser ända fram till den 5 september. Om studenterna då avstår från att tentera, eller inte blir godkända, är det för sent att rekrytera nya studenter och man står med tomma platser. Före sommaren ansåg vissa bedömare att det kunde handla om att 25 % av dem som antogs under förutsättning att de klarade sin suppleringskurs, skulle komma att falla bort. Nu bedömer man dock att det snarare rör sig om 15 %. En ytterligare orsak till att så många måste ta extra kurser anses vara att studievägledningen har lyfts bort från gymnasieskolorna. Dessa har idag varken rätt eller skyldighet att ge sådan vägledning.
 
Läs mer här:
http://www.information.dk/200555
 

Nu införs studieavgifter i Irland


Slutet nalkas för avgiftsfri högre utbildning i Irland. Nu är t.o.m. datum bestämt. I september 2010 kommer avgifter att införas, dvs. om inte ett politiskt mirakel inträffar. Bara för några år sedan var blotta tanken på avgifter omöjlig. Då var den irländska tigerekonomin i full blom och man vallfärdade från andra länder för att få reda på hur landet kunde attrahera så mycket direktinvesteringar. Överallt i Dublin syntes byggnadskranar och massor av immigranter. Nu har åtminstone byggnadskranarna stannat pga. den recession som slår hårdare mot Irland än de flesta andra OECD-länder. Den återhämtning som kan skönjas på andra håll syns inte till i Irland, där gapet mellan regeringens utgifter och skatteinkomster är exceptionellt stort, mätt med OECD-mått. Detta påverkar naturligtvis även högre utbildning. Rationaliseringar och nedskärningar bland personalen är oundvikliga. I denna politiska röra säger ministern för utbildning och forskning, Batt O´Keeffe, att skattebetalarna inte längre har råd att subventionera den högre utbildning som blev avgiftsfri i mitten av 1990-talet. O´Keeffe menar att en skatt borde införas för dem som tagit examen, så snart de uppnått en viss inkomstnivå. Finansministern vill heller ha en studieavgift, som kan gå direkt in i statskassan. Beslut om vilken väg man kommer att välja tas inom kort. Till dessinfo rmeras alla studenter om att de kommer att få vara med och betala, åtminstone fr.o.m. nästa år. Det enda som bedöms kunna stoppa införandet av avgifter i någon form är om regeringen faller och frågan bli en del i en politisk kohandel. Labour Party vill nämligen att utbildningen även fortsättningsvis ska vara avgiftsfri.

Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20090827175024545
 

Det går att utveckla universitet i världsklass


Vägen till att bli medlem i den exklusiva grupp som kallas universitet i världsklass kan bara gå via internationella erkännanden. Man kan inte själv hävda en sådan status. Det säger Jamil Salmi vid Världsbanken i en färsk rapport. Lärosäten som själva betecknar sig som i världsklass gör det oftast pga. bristande förståelse av vad begreppet faktiskt står för och pga. övervärdering av sin egen standard. Den felaktiga användningen av beteckningen världsklass beror ofta på den stora konkurrensen när det gäller att dra till sig uppmärksamhet från olika intressenter, inkl. resurser, och önskan att få prestige. Att få internationellt erkännande är svårt eftersom det kräver omfattande investeringar i tid och resurser. Salmi föreslår ett ramverk för hur universitet i världsklass kan byggas. Det omfattar tre delar: en hög koncentration av talang både bland personal och bland studenter, omfattande resurser så att en rik lärandemiljö och avancerad forskning kan byggas upp samt en gynnsam modell för styrning som stödjer beslutsfattande på olika nivåer. Salmi menar också att lärosäten måste inse att för att uppnå världsklass krävs ett starkt engagemang för att tillämpa internationellt erkänd best practice, men anpassad till den lokala kontexten. Ett exempel på lärosäten som inte nu är i världsklass, men anses ha goda förutsättningar att nå dit är enligt Världsbanken King Abdullah University of Science and Technology in Saudi Arabia.Läs mer här:
http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20090813164806839
 

Obligatoriska antagningsprov till populära italienska utbildningar


I Italien är det snart dags för antagningsprov till några av de mest populära universitetsutbildningarna. Det gäller bl.a. utbildningar inom medicin, odontologi, veterinärmedicin och arkitektur. Utmärkande för dessa är att de har ett begränsat antal utbildningsplatser, som fastställs av regeringen varje år. Det normala vid italienska universitet är annars att lärosätena själva beslutar om antalet utbildningsplatser och i de flesta fall räcker det med grundläggande behörighet för att bli antagen För de mest populära utbildningarna är antagningsprovet obligatoriskt och fungerar som urvalsinstrument vid antagningen. Proven, ett för varje utbildning, är nationella och ges vid olika tillfällen i början av september. Först ut är medicinprovet den 3 september. Innehållet i proven varierar för olika utbildningar med frågor om t.ex. kultur, logik, biologi, kemi, fysik och matematik. Konkurrensen till de mest populära utbildningarna är hård. Förra året skrev t.ex. 45 000 personer antagningsprovet för utbildningar inom medicin, vilket var mer än sex gånger fler än antalet utbildningsplatser. I år ser konkurrensen ut att bli ännu hårdare. Preliminära siffror visar att antalet anmälda provtagare har ökat med 15—20 procent på flera håll. Ökningen kan i stor utsträckning antas bero på den ekonomiska krisen, som gör att fler söker sig till universitetsstudier.

Läs mer här (på italienska):
http://www.repubblica.it/2009/01/sezioni/scuola_e_universita/servizi/universita-2009-1/quiz-facolta/quiz-facolta.html
http://www.ammissione.it/risultati-test-ammissione.html
 

Problemen i Australien beror på privata högskolor


Det är regeringens fel att Australiens goda rykte som destination för studenter från hela världen hotas. Och det handlar inte om att lärosätena bara tänker på sina inkomster, vilket sägs i en rapport från Lowy Institute, en oberoende tankesmedja. Enligt rapporten är roten till problemen dels den stadigt ökande marknadsinriktning som kom när studieavgifterna släpptes fria, dels underfinansieringen från statens sida som har gjort lärosätena alltmer beroende av dessa avgifter. Lowy Institute efterlyser bättre offentlig finansiering, tydligare fokus på marknadsföring av de högkvalitativa lärosätena och att en oberoende ombudsman för utländska studenter inrättas. Om inte åtgärder vidtas finns det enligt rapporten risk att den kris som startade med ett närmast rasistiskt angrepp på några studenter från Indien t.o.m. kan skada Australiens diplomatiska band med grannländerna. Enligt rektorn för RMIT University, Margaret Gardner kommer emellertid hotet mot landets rykte huvudsakligen från privata yrkeshögskolor och olämpliga migrationsregler. Hon menar att det handlar om att myndigheterna inte har haft kontroll på den bubbla av privata högskolor som har blåsts upp. Denna bubbla är i sin tur en effekt av att regeringen har kopplat immigrationen allt för hårt till utbildning. Margaret Gardner pekade på att antalet registrerade studenter vid universiteten har ökat med 12 % under de tre senaste åren, medan antalet vid privata högskolor har ökat med 195 % under samma tid. Det gäller särskilt studenter från Indien som under perioden ökat från 2 600 till 47 500.

Läs mer här.
http://www.theaustralian.news.com.au/story/0,25197,25980618-12149,00.html

Nyheter i korthet


Malaysia: Landet är nu enligt amerikanska Institute of International Education på 11:e plats som studiedestination i världen. Närmare 70 000 studenter från över 150 länder studerar i Malaysia. För att öka attraktionskraften ytterligare överväger man också att skapa ett register över doktorsexamina, för att göra det svårare att med falska handlingar att få arbete som lärare vid universitet och högskolor. Läs mer här: http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2009/8/30/starprobe/4619700&sec=starprobe
http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2009/8/29/nation/4612626&sec=nation

Tyskland: Utnämningen av Dalai Lama till hedersdoktor den 3 augusti har fått konsekvenser för Marburgs universitet. Dess kinesiska partner i Wuhan och Shanghai har ställt in studentutbytet med Marburg. Det har fått konsekvenser både för tyska och kinesiska studenter. Några av de berörda studenterna fick besked om beslutet först på flygplatsen. Läs mer här: http://www.faz.net/s/Rub5785324EF29440359B02AF69CB1BB8CC/Doc~E7EB07D6F3F4C4C059D5EDCA69C7A80F1~ATpl~Ecommon~Scontent.html (på tyska)
 
Afrika: Om två år får the African Institute for Mathematical Sciences in Sydafrika (etablerat 2003) sällskap av ett systerinstitut i Senegal. Sedan följer motsvarande institut i Etiopien och Ghana. Uppbyggnaden sker via det initiativ som kallas NextEinstein, vars syfte är att stödja särskilt begåvade studenter i Afrika. Finansiering kommer delvis från the Association for the Scientific Promotion of Africa för. Denna skapades av en fransk fysiker, Vincent Rivasseau. Läs mer här: http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20090827172800294
 
USA: En allt större skillnad i resultat mellan olika etniska grupper märks på det amerikanska antagningsprovet SAT. Särskilt tydliga är skillnaderna mellan den amerikansk-asiatiska gruppen och övriga grupper. Det är också tydligt att höga resultat hänger samman med hög inkomst hos föräldrarna. En del högskolor har uttryckt oro över att använda ett prov med så stora gruppskillnader, särskilt som de tycks öka. Läs mer här: http://www.insidehighereducation.com/news/2009/08/26/sat

Sök bland äldre nyhetsbrev (fr.o.m. 2004)

Sök efter:  
Redaktör: Gunnar Enequist, tfn 08-563 085 59, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se.

För att prenumerera på nyhetsbrevet eller avsluta din prenumeration, registrera det här på webbplatsen.
Äldre nyhetsbrev kan du nå via Högskoleverkets söktjänst på www.hsv.se/publikationer/nyhetsbrev/internationelltomhogskolan.

Senast uppdaterad: 2009-09-04
Kontaktperson: Gunnar Enequist, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: Se kontaktinformation » .